Nyheter och press

Forskarkarriären gick i arv

2014-10-09

Anders Ångström fick efter doktorsexamen anställning som observator vid det astronomiska observatoriet och 1858 kunde han äntligen bli professor i fysik. Det var starten på en framgångsrik karriär.

I år skulle han ha fyllt 200 år – Anders Ångström, professor i fysik och världskänd vetenskapsman. Nästan lika känd är sonen Knut Ångström, som också blev fysikprofessor. Båda hade solen som forskningsobjekt.

Uppväxt i Medelpad, med en präst som pappa, var det inte en självklarhet att Anders Ångström skulle studera. Men han och hans två bröder satsade alla tre på studier i naturvetenskap. För Anders Ångströms del blev det studier i fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

På den tiden var universitetet litet. Det fanns få professurer och saknades laboratorium inom fysikämnet. Forskarna fick passa på att experimentera i tomma föreläsningssalar under somrarna.

Tjänsterna var alltså få, men Anders Ångström var lyckligt lottad. Efter doktorsexamen fick han anställning som observator vid det astronomiska observatoriet och 1858 kunde han äntligen bli professor i fysik. Det var starten på en framgångsrik karriär.

Anders Ångström var en av dem som byggde upp fysikämnet i Uppsala från 1850-talet och framåt. Experimentalfysiken växte fram, fler professurer inrättades och ett laboratorium byggdes. Fast det var först efter Anders Ångströms död, då sonen Knut hade efterträtt honom som professor.

Anders Ångström gjorde sina stora upptäckter inom spektroskopin. Han var en av dem som kom på spektralanalysen, med vars hjälp man kan analysera vilka ämnen som finns i solens, eller andra stjärnors, atmosfär.

– Ända fram till mitten av 1800-talet hade man ansett det fullständigt omöjligt att studera solens sammansättning, så det var ett betydelsefullt genombrott, säger Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria.

Upptäckten lade grunden för astrofysiken, där fysik, kemi och astronomi möts, men också moderna tiders kvantfysik.

Tillsammans med sin kollega och parhäst Robert Thalén arbetade Ångström på att sprida kunskap om spektralanalysen och 1868 gav de ut en atlas över solens spektrum.

– Där redovisades detaljerade mätningar av spektrallinjer, som kom att användas som standard i femton år framåt, berättar Sven Widmalm.

Medan Thalén lade ned mycket arbete på att experimentera, var Ångström mer av en teoretiker och tillsammans var de ett radarpar. De hade många kontakter med forskarkolleger i Europa och ville visa upp den svenska fysikforskningen.

I Europa startade en debatt om vem som egentligen stod bakom upptäckten av spektralanalysen – tyskar, engelsmän eller svenskarna? Det blev aldrig riktigt avgjort men Ångström belönades i alla fall med ett vetenskapligt pris från England och valdes in i flera utländska akademier.

Hemma i Uppsala hade Ångström en tjänstebostad i samma hus som han arbetade. Där bodde han med hustrun Augusta, dottern Anna och sonen Knut. Familjen var en viktig del av nätverket vid den tidens universitet, menar Sven Widmalm.

– Det var ju en helt manlig miljö, på 1860-talet fanns inga kvinnliga studenter. Ändå fanns det markanta kvinnliga inslag i det akademiska nätverket. Den vetenskapliga karriären var ett familjeprojekt. Kvinnorna stöttade sina män och deltog i det vetenskapliga livet. Det fanns en hel del kvinnor som bidrog till makens forskning, till exempel Knut Ångströms hustru.

Sonen Knut gick i faderns fotspår. Det berättas att han redan som treåring brukade följa med pappa till jobbet. Från tidig ålder fick han vara hjälpreda vid laborationer.

– Man kan säga att han växte upp på labbet och han träffade också sin blivande fru där, Hélène Pilo, som var systerdotter till kemiprofessorn Lars Fredrik Svanberg. På så sätt gifte han in sig i en annan känd forskarfamilj. Familjenätverket betydde allt på den tiden, det var så man tog sig upp, säger Sven Widmalm.

Även Anna Ångström gifte sig med en forskare, nämligen Gustaf Lundquist, professor i mekanik.

– Det var en liten, tätt sammanhållen värld där alla känner alla och man inte skilde på yrkesliv och socialt liv. Sociala relationer var också professionella relationer.

Anders Ångström kom att få stort inflytande vid Uppsala universitet och var rektor under ett år, 1870-71. Han dog redan som 60-åring och efterträddes först av Robert Thalén och senare av sonen Knut Ångström.

Robert Thalén övertog inte bara professuren i fysik när Anders Ångström dog. Han blev också förmyndare för Knut och gav honom privatlektioner i fysik. Det starka nätverket kring familjen Ångström slöt upp och när Thalén gick i pension lämnade han över till sonen Ångström. Forskarkarriären kunde fortsätta även i nästa generation.

Knut Ångströms forskning handlade också om solen, dess strålning och energifördelning, och har fått betydelse inom meteorologi och klimatforskning.

Ångströmlaboratoriet i Uppsala är inte bara uppkallat efter Anders, utan även efter Knut. Minnet lever också kvar i den kända enheten för ljusvåglängd, Ångström, som motsvarar en tiomiljondels millimeter. Den antogs 1905 som en internationell standard och en hyllning till Ångström den äldre.

---

FAKTA: SPEKTRALANALYS

En metod för att undersöka ett spektrum och energifördelningen i frekvensplanet hos en signal, till exempel ljud och ljus. Signalen målas i ett spektrogram. Eftersom olika kemiska föreningar tar upp och avger elektromagnetisk strålning med olika frekvens, så kan spektralanalys användas för att identifiera kemiska föreningar. Inom astrofysiken är det en metod att studera universums struktur.

1 Ångström = 0,000 000 000 1 m = 0,1 nanometer.