Nyheter och press

Säkerhetspolitik bortom nationella myter

2015-05-05

Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? Den 8 maj, på dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarar Susanna Erlandsson sin doktorsavhandling där hon placerar dessa frågor i historisk och komparativ kontext.

Hur såg de svenska och nederländska regeringarna på säkerhetsfrågan på 1940-talet? Vilka strategier använde de sig av för att försvara territoriell integritet och politiskt oberoende? Hur kom det sig att Nederländerna efter kriget valde att ingå i en allians medan Sverige valde alliansfrihet, och vad säger det om ländernas självständighet och faktiska säkerhetspolitiska position? Genom en systematisk jämförelse av Sveriges och Nederländernas säkerhetspolitik kastar Susanna Erlandssons avhandling nytt ljus inte bara över orsakerna till att två tidigare neutrala länder gjorde olika vägval, utan också över vad dessa vägval betydde.

Avhandlingen utmanar föreställningen om säkerhet som i första hand en fråga om neutralitet eller allians. Jämförelsen visar att de till synes motsatta valen i slutet av 1940-talet motiverades av bedömningar av den säkerhetspolitiska situationen som var förvånansvärt lika. Trots olika krigserfarenheter drog båda regeringarna slutsatsen att små stater inte kunde överleva i isolation längre utan att internationellt samarbete var nödvändigt. Båda ansåg att stark regional samverkan gav bäst chanser att bevara självständighet och handlingsutrymme. Slutsatserna var lika, men de ledde under olika konkreta omständigheter Nederländerna till NATO-medlemskap och Sverige till alliansfrihet.

Samtidigt var och förblev deras säkerhetspolitiska strategier snarlika, oavsett alliansförpliktelser – presentationen av det egna landet som en god förebild och medlare är ett iögonfallande exempel. Det typiskt svenska var ofta lika typiskt nederländskt. Inte ens Sveriges hemliga västsamarbete under kalla kriget var särskilt unikt: även i Nederländerna skilde sig offentlig och hemlig säkerhetspolitik åt.

- Undersökningen visar den strategiska betydelsen för båda länderna av att upprätthålla åtminstone ett sken av konsensus i utrikespolitiken. Det förklarar varför det är kontroversiellt att ens utreda NATO-frågan i Sverige idag. Men viktigast för dagens svenska debatt är kanske att avhandlingen väcker frågan om vad säkerhetspolitik egentligen handlar om – och om NATO-medlemskap verkligen är den viktigaste frågan för Sveriges säkerhetspolitiska position, säger Susanna Erlandsson.

Erlandsson, Susanna, Window of opportunity : Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015. , ISBN: 978-91-554-9200-7