Nyheter och press

Nya bilder av livet i svenska förvar

2015-05-12

Filmen Förvaret har ökat medvetenheten om tillvaron för många av de migranter som fått avslag på asylansökan. Nu lägger forskare vid Uppsala universitet nya pusselbitar om livet i väntan på utvisning.

– Många förvarstagna i Sverige beskriver en påfrestande tillvaro. Problematiken tycks inte bottna så mycket i den fysiska standarden, vilken är relativt bra i europeisk jämförelse. Snarare är det känslan av maktlöshet, bristen på meningsfulla aktiviteter och, framför allt, avsaknaden av psykosocialt stöd, att inte ha någon som lyssnar, säger Soorej Jose, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

I Sverige kan upp till 255 personer hållas vid något av Migrationsverkets fem förvar, lokaliserade från Åstorp i söder till Gävle i norr. Här placeras irreguljära migranter och avvisade asylsökare i väntan på utvisning. Många bär på svåra upplevelser som påverkat deras fysiska och mentala hälsa, och studier visar att vistelser i förvar kan förvärra både hälsotillstånd och välbefinnande ytterligare.

– Dokumentärfilmen Förvaret har ökat medvetenheten om såväl existensen som förhållanden på dessa boenden. Men när många andra diskuterar om de överhuvudtaget ska finnas, vill jag identifiera genomförbara åtgärder i syfte att främja välbefinnandet och att lindra effekterna av att sitta på förvaren. Det bästa vore om vi kunde hantera irreguljära migranter och utvisningar på något annat än att låsa in dem. Men om staten anser det nödvändigt att låsa in människor på förvar är det av yttersta vikt att staten tar hand om dem på ett bra sätt, konstaterar Soorej Jose.

Baserat på intervjuer med personal och boende vid landets fem förvar skissar Soorej Jose på förslag till förbättringar som kan höja livskvalitéten bland de förvartagna. Hans rekommendationer kommer att fokusera dels på utökad tillgång till anpassad vård – bland annat i form tillgång till kuratorer på förvaren, dels på att stärka personalen förutsättningar att ge de boende det stöd de behöver.

– Som medarbetare vid ett förvar förväntas du balansera rollerna som myndighetsutövare och medmänniska. Det är ett komplext uppdrag och närmast omöjligt att utföra utan rätt verktyg, och min bedömning är att Migrationsverket måste utveckla sina rutiner för rekrytering och fortbildning av personal. Dessutom krävs tydligare riktlinjer och samsyn i hur dessa tolkas, idag varierar reglementet mellan enskilda förvar och team, vilket tenderar att öka de boendes känsla av maktlöshet, säger Soorej Jose.

Resultaten har rönt stort intresse hos både Migrationsverket, europeiska myndigheter och flyktingorganisationer, och måndag 18 maj* samlas ett fyrtiotal svenska och internationella aktörer i Uppsala för att tillsammans med Soorej Jose och hans handledare Magdalena Bjerneld diskutera i vilken riktning de svenska förvaren bör utvecklas.

– Seminariet är viktigt för alla parter. Vi delger och får feedback på våra resultat, vilket i sin tur ger oss bättre förutsättningar att anpassa våra rekommendationer till en för Migrationsverket rimlig nivå att genomföra förbättringar, säger Magdalena Bjerneld.


*Fotnot Seminariet 18 maj är endast öppet för speciellt inbjudna som arbetar med eller forskar kring förvaren. Onsdag 27 maj ger Soorej Jose en föreläsning för allmänheten på Hamncentralen, Uppsala.
 

Läs Soorej Joses artiklar It is a thin line to walk on; A prison with extra flavours

Läs mer om Soorej Joses forskning