Uppsalastudenter på klimatkonferensen i Paris

2015-12-08

Klimatprofessor Doreen Stabinsky (i mitten) tillsammans med några av studenterna som representerar Uppsala universitet på klimatmötet.

Vid FN:s klimatkonferens COP 21 i Paris mellan 30 november och 11 december samlas deltagare från runt 190 länder. Målet är att förhandla fram ett nytt avtal om utsläppsminskningar av växthusgaser mellan 2020 och 2030. För första gången deltar även en officiell studentdelegation från Uppsala universitet.

Doreen Stabinsky är Uppsalas första gästprofessor på Niklas Zennströms klimatprofessur och en av universitetets forskarrepresentanter vid klimatmötet:

Vilka är ni som åker till Paris?

– Förutom forskare från statsvetenskapliga institutionen, forskningsprogrammet StandUp for Energy, Campus Gotland och jag från Centrum för hållbar utveckling åker också en studentdelegation på runt tolv personer. Universitetet har fått totalt tio deltagarbrickor till själva klimatkonferensen. Den första konferensveckan har studenterna fyra av brickorna, den andra veckan två. Delegationen består av studenter på både kandidat- och masternivå där några läser hållbar utveckling, andra ekonomisk och social geografi, språk, ekonomi, social media, statistik, molekylär bioteknik och så vidare, så de representerar flera vetenskapsområden.

Vilken är studenternas roll vid mötet?

– Studenter som får tillträde till konferensen kommer att ta del av det som diskuteras, prata med förhandlare, politiker, representanter från näringsliv, internationella miljöorganisationer och inte minst delegater från nationer som hotas av klimatrelaterade katastrofer som cykloner, perioder av svår torka och dödliga värmeböljor. Deras personliga intryck liksom senaste nytt från förhandlingsprocessen, kommer att föras ut till studenterna utanför förhandlingarna och spridas till övriga samhället genom sociala och digitala medier. Kommunikationen går åt båda hållen så vad som pågår utanför kommer att nå in till mötesdeltagarna.

– Dessutom kommer det att vara ett enormt utbud av debatter, utställningar och aktioner runtomkring konferensen. Så det finns mycket för studenterna att ta del av även om de inte har tillträde till själva förhandlingsutrymmet.

Varför är det viktigt för studenterna och för Uppsala universitet att vara på plats i Paris?

– Det är viktigt eftersom studenterna lär sig förstå den här typen av politiskt spelrum. De blir själva aktiva deltagare och visar förhandlarna ”det här är varför vi bryr oss om klimatförändringar och varför vi är här och iakttar er”. Media kommer att uppmärksamma och sprida deras ungdomsperspektiv, och Uppsala universitet kommer att ses som ett lärosäte med studenter som vill göra skillnad.

– Dessutom kommer studenterna att knyta värdefulla kontakter med ungdomar från hela världen. De internationella kunskaper och erfarenheter de tar med sig hem kommer att gagna såväl Uppsala universitet och inte minst inspirera och attrahera nya studenter. Sen bistår ju forskarna med rådgivning och forskningsunderlag vid förhandlingarna vilket i sin tur synliggör Uppsala universitets forskning.

Vad tror du resultatet blir av klimatmötet?

– Det har redan hållits möten före Paris där länder presenterat klimatplaner som tyvärr innebär en högre global uppvärmning än den målsättning världens länder tidigare enats om.  Så även om Parismötet avslutas med ett konkret avtal tror jag inte det kommer att bli något vi blir glada över.

– Vad vi kan förvänta oss är ett ramavtal där länder presenterar frivilliga åtaganden. Det är dock ingen garanti för att länderna kommer att fullfölja dem. Vad vi sett tidigare så räcker inte frivilliga bedyranden för att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius. Dessa åtaganden kommer att ge en temperaturhöjning på bortemot 3,5 grader Celsius vid slutet av århundradet. Det kommer inte att vara tillräckligt, och den starka signalen måste komma från civil- och vetenskapssamhället.

 ---

Rapporterar direkt från klimatmötet 

Följ Uppsalastudenternas videouppdateringar, intervjuer, artiklar och blogginlägg direkt från Paris
Facebook och på Centrum för hållbar utvecklings webbplats 

Du kan även ställa frågor till studenterna i Paris på Twitter och Facebook, hashtag #uucop21.

10 DEC Live rapportering #2 från klimatförhandlingarna i Paris
19:00   Plats: Universitetshuset, sal IV

Läs mer om Doreen Stabinsky 

 

Röster ur studentdelegationen

Marcel Pasquina från Spanien, student på masterprogrammet i molekylär bioteknik, 22 år:

Vad tror du att ni som studenter kan bidra med till klimatmötet?

– Klimatavtalet är nu mer eller mindre fastställt så vi kommer inte direkt att kunna göra något för att påverka det. Men vad vi studenter kan göra är att diskutera våra perspektiv med förhandlarna, tala om vad vi och resten av samhället tycker och tänker, och förmedla våra intryck via olika kanaler, både på plats i Paris och när vi kommer tillbaks till Uppsala.

Jonathan Nylander, delegationssamordnare och student vid Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, CEMUS, 24 år:

Ni talar om ett ungdomsperspektiv i klimatfrågan - vad innebär det?

– Vi representerar ju ungdomen och är därför på något sätt representanter även för framtida generationer. Vi kan sätta oss in i deras situation. De här klimatproblemen är inte huvudsakligen orsakade av oss, utan av tidigare generationer. Men nu måste vi ta hand om dem. Och vi kan behöva sänka vår levnadsstandard för att kompensera för vad som hänt tidigare. Så för vår generation handlar det mycket om rättvisa, inte minst när det gäller utvecklingsländer och nationer på jordklotets södra halva.
 

Maisa Young från Enköping, nyutexaminerad masterstudent i hållbar utveckling, 27 år:

Vad hindrar fler från att engagera sig i klimatfrågan?

– Jag tror att ett hinder är ett slags främlingskap inför naturen. Jag kan bara tala för oss här i Sverige och vi står inte längre i nära förbund med naturen. Det blir ett problem för vi ser inte längre effekterna av de val vi gör, bland annat när vi exporterar resterna av vår konsumtion utomlands.

Juan-Carlos Mauritz från Uppsala, kandidatstudent i kinesiska samt ekonomisk och social geografi, 27 år:

– Ibland är det svårt att förändra uppfattningar folk haft hela livet. Men den enda inställningen som håller i längden är säkerställandet av en hållbar livsmiljö som sträcker sig utöver ens egen livstid. Det är därför som det enligt min mening är så viktigt att fokusera på de unga. Redan i förskolan borde man ha metoder för att lära barnen mer om hållbarhet och vilka val det innebär i livet.