Nyheter och press

De söker nya lösningar för Afrika

2016-04-07

Hälsoutmaningar kräver samarbete. Fr v: Sten Hagberg, professor i kulturantropologi, Eren Zink, forskare i kulturantropologi, samt Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa.

De afrikanska länderna söder om Sahara står mitt i en dubbel sjukvårdsutmaning. Vården ska hantera infektionssjukdomar som till exempel malaria, ebola och HIV samtidigt som de så kallade välfärdssjukdomarna ökar kraftigt. Uppsala universitet tar nu ett initiativ för att hitta nya vägar till lösningar.

En växande medelklass i de afrikanska länderna har medfört att välfärdssjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och fetma sprider sig med hög fart.

– Vi måste söka lösningarna för hälsoproblemen i de afrikanska länderna utanför de traditionella vetenskapliga synsätten jag lärde mig på läkarprogrammet en gång i tiden, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa.

 – Vi vet att två av tre kvinnor och barn dör i onödan eftersom känd medicinsk kunskap inte når ut. Det är inte främst ett medicinskt problem, ett bättre vaccin gör inte så stor nytta om det inte används, fortsätter han.

För att hitta vägar framåt startar Uppsala universitet utbildnings- och forskningsmiljön "Health, Politics and Culture in Africa" med syfte att bli en dynamisk miljö i gränssnittet mellan humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci. Forskningsmiljön ska arbeta med tvärvetenskapliga seminarier för forskare, doktorander och studenter, gemensamma forskningsansökningar och samarbeten med forskare i afrikanska länder.
– Sjukvården är en politisk fråga som påverkar människans vardag.  Det är där politiken, framför allt kommunpolitiken blir verklig, säger Sten Hagberg, professor i kulturantropologi. Hälsofrågans utmaningar kräver att vi samverkar och ser olika perspektiv. Med en växande demokrati finns till exempel möjlighet att kräva bättre livsmedelskontroller som i sin tur är en förutsättning för bättre hälsa.

De konkreta problemen med att hantera välfärdssjukdomar i afrikanska länder är många. Det handlar om att anpassa kosten, genomföra livsstilsförändringar och ändra inställning till vad som är välmående. Utmaningarna innefattar även andra aspekter som tillgången till rent vatten, sophantering, klimatförändringar och sociala och ekonomiska ojämlikheter.

Det finns en tydlig korrelation mellan de områden i världen som haft svältproblem. Samma områden har idag problem med kraftigt ökande problem med övervikt och välfärdssjukdomar. Inflyttning till de växande städerna har gjort att man har gått från undernärda till övervikt på bara en generation.

Stillasittande, fet mat och föreställningen att en stor kropp står för framgång är några av problemen. Kroppsföreställningen hänger förstås delvis ihop med den tidigare svältproblematiken. En smal person tolkas ofta som antingen en fattig person som inte har råd med mat eller drabbad av HIV.

– Hur kan vi förstå och diskutera vad välmående är? Det är svårt för oss att komma och säga att det är ett problem nu när de får äta bra, se bra ut och leva bra, säger Stefan Swartling Peterson.

Ett annat problem är förstås de ekonomiska resurserna. Sjukvården i till exempel Uganda har ungefär en halv procent av resurserna per person jämfört med Sverige.

 – Vi vet att lösningarna till hälso- och utvecklingsutmaningarna inte bara kan exporteras vidare till Afrika av utländska experter. Det viktigaste är därför att skapa möjligheter där vi kan lära oss av afrikanska forskare om vilka utmaningar de möter och få veta mer om hur och var vi kan bidra till deras arbete. Här har Uppsala universitet möjligheter att bygga vidare på en starkt svensk tradition av solidaritet och respekt för våra afrikanska kollegor, säger Eren Zink, forskare i kulturantropologi och koordinator.

Den nya forskningsmiljön är placerad vid Forum för Afrikastudier vid institutionen för kulturantropologi och etnologi. Satsningen finansieras av strategiska medel från rektor med samfinansiering från områdesnämnderna för humaniora och samhällsvetenskap respektive medicin och farmaci.

– Vi vill knyta ihop fakulteterna i andan från FN:s utvecklingsagenda eftersom lösningen är mycket större än vetenskapliga discipliner. Det här handlar om att tackla gemensamma problem för mänsklig överlevnad. Även vi i Sverige har mycket att lära och vinna på att samarbeta med länderna i Afrika, säger Stefan Swartling Peterson

---

FAKTA: Diabetes i Sverige och världen

Varje år dör 5 miljoner människor i världen av diabetes - det motsvarar en person var sjätte sekund dygnet runt året om.

Som jämförelse dör varje år i världen:

  • 1,5 miljoner av HIV/AIDS
  • 1,5 miljoner av tuberkulos
  • 0,6 miljoner av malaria

 

Cirka 47 procent av människorna i världen med typ 2-diabetes är odiagnostiserade. I Afrika är det 67 procent. 79 procent som dör av diabetes dör i förtid (under 60 års ålder) i länderna söder om Sahara.

415 miljoner människor i världen beräknas ha diabetes. Om trenden fortsätter kommer 642 miljoner människor att ha diabetes år 2040. En ökning med drygt 50 procent på 24 år. Den största ökningen beräknas ske där ekonomin går från låginkomst- till medelinkomstnivåer. 75 procent av dem med diabetes lever idag i låg- och medelinkomstländer.

I Sydafrika, ett medelinkomstland, har cirka 8 procent typ 2-diabetes. Men utbredningen varierar kraftigt inom befolkningen: cirka 4 procent inom den vita befolkningen till cirka 13 procent bland svarta. Utbredningen ökar kraftigt, speciellt bland människor i kåkstäderna.

I Uganda, ett låginkomstland, har  cirka 7 procent typ 2-diabetes på landsbygden och 20 procent fördiabetes men det saknas undersökningsutrustning på många vårdcentraler varför siffrorna troligen är för låga.

I Sverige har cirka 5 procent diabetes och 6 procent fördiabetes. Men diabetes ökar i Stockholms län  och utbredningen skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar. I socioekonomiskt utsatta områden i Stockholms län är utbredningen upp till 23 procent bland äldre (65 år och äldre).

FN:s nya utvecklingsmål

FN antog i höstas 17 nya globala hållbara utvecklingsmål som ska gälla till och med 2030. Ett av målen är att garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.

un.org/sustainabledevelopment