Nyheter och press

Ordförståelsen minskar bland unga

2016-04-28

Unga läser mindre dagstidningar än förut, vilket visar sig i Högskoleverkets test av ordförståelse.

Ändrade medievanor är en förklaring till att ordförståelsen har minskat bland unga som skriver Högskoleprovet. – De ord vi undersöker förståelsen av stöter man på i dagspress, men i dag läser unga i hög utsträckning andra typer av texter, säger David Håkansson, forskare vid institutionen för nordiska språk.

Tillsammans med Anna Wallberg Gustafsson, forskare vid Lunds universitet, studerar han förändringar i ordförståelse under åren 2000-2011. Forskarna har använt sig av Högskoleprovets test av ordförståelse.

– Genom att analysera testresultat från Högskoleprovet har vi fått svar från 900 000 provdeltagare och kan jämföra olika åldrar, studiebakgrund och geografisk hemvist, berättar David Håkansson.

Undersökningen är inte klar än, men redan nu syns en tydlig trend: Klyftorna ökar mellan olika grupper när det gäller ordförståelsen: äldre och medelålders klarar sig fortsatt bra, medan resultaten sjunker bland dem som är under 25 år.

En förklaring kan vara att medievanorna har förändrats de senaste åren. Statistik från SOM-institutet visar att läsning av morgontidningar minskade radikalt i mitten av 2000-talet, både i gruppen födda 1977-1989 och gruppen födda 1990-1998.

– De ord man stöter på i dagspress är en viktig typ av ord som testas i Högskoleprovet. Testpersonerna har med andra ord minskade möjligheter att komma i kontakt med de här orden, säger David Håkansson.

Det handlar alltså inte om att skolan har försämrat sin undervisning, poängterar han, utan snarare att allt färre läser morgontidningar.

– Det vore en omöjlig uppgift för skolan att kompensera för hela den minskade läsmängden. Idag läser vi andra typer av texter, hela textlandskapet förändras.

Forskarna har särskilt studerat 150 ord, efter att först ha gallrat bort ord som används mycket sällan och modeord. Sedan har de jämfört testresultaten i Högskoleprovet med testerna när orden prövades ut några år tidigare.

För ungefär hälften av dessa 150 ord har ordförståelsen försämrats men en fjärdedel förstås bättre idag.

– Det ord som har förbättrats mest är entreprenör vilket tyder på att ordförrådet har blivit mer specialiserat. Andra ord som t.ex. tjänlig och föreligga har däremot blivit svårare att förstå över tid, säger David Håkansson.

Han är noga med att påpeka att det inte handlar om att den språkliga förmågan har blivit sämre bland unga. Snarare använder de ord som är vanliga i andra texter än tidningsartiklar, till exempel i bloggar och diskussionsforum på nätet.

David Håkanssons och Anna Wallberg Gustafssons undersökning är en uppföljning av ”Språkklyftan” från 1970-talet. Det var en studie som pekade på klyftor i ordförståelse mellan olika samhällsgrupper och de konsekvenser det fick.

I den nya studien har forskarna använt helt andra metoder och studerat andra grupper, men även den pekar på språkklyftor. Ju högre utbildning och ju äldre man är, desto bättre förstår man orden i Högskoleprovets test.

– Om man tycker att de här orden är viktiga och angelägna får man se till att de når ut. Annars får vi ett specialistspråk och ett vardagsspråk och det är ett demokratiskt problem, säger David Håkansson.