Nyheter och press

Solen, semestern och alkoholen

Ökad alkoholkonsumtion under semestern kan leda till problem när vardagen börjar igen.

Under långa och ljusa semesterkvällar har vi nordbor en god anledning att skåla in den svenska sommaren både en och två gånger. Men hur många skålar är lagom? Och när är det tid att bryta semestervanorna?

På semestern ges många chanser att skåla för sommaren, och vi svenskar tar onekligen tillfället i akt. Studier visar att drygt hälften av Sveriges befolkning dricker både mer och oftare på semestern. Redan under midsommarveckan säljer Systembolaget fyra miljoner liter mer alkohol än vanligt, varpå skålandet fortsätter ända till kräftskivan – och i vissa fall betydligt längre än så.
– Den ökade konsumtionen förklaras främst av ledigheten i sig, liknande kurvor ses vid andra semestrar och högtider. Vi får tid för umgänge, restaurangbesök och andra sociala situationer som gärna förknippas med alkohol. Att dricka några kvällar i rad är inte tillräckligt för att ha biologisk effekt, men redan efter ett par veckor avtar den stimulerande effekten vilket kan bidra till att vi stegvis dricker allt mer, säger Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

Ett lika säkert sommartecken som den nyöppnade Bag-in-Boxen är å andra sidan den årligen återkommande löpsedeln att forskare fastslagit att lite alkohol bara är bra för hälsan. Enkom i fjol rapporterades att ett glas rödvin motsvarar ett gympass, liksom att några öl i veckan såväl skärper hjärnan som motverkar prostatacancer. Stämmer resultaten så borde vi väl rimligen med gott samvete och glas i hand kunna skåla oss både vackra, kloka och friska?
– Framför allt har en rad studier gjort gällande att ett glas rödvin om dagen skulle vara bra för hjärtat, men flertalet av dessa har belagts med stora vetenskapliga brister. Möjligen kan mindre mängder alkohol ha viss positiv hälsoeffekt för personer över sjuttio år, samtidigt finns iakttagelser som visar att redan två deciliter vin per dag ökar risken för leverskador, i synnerhet för kvinnor, konstaterar Ingrid Nylander.

Andra funktioner som blir lidande av en semesters kontinuerligt drickande är sömn, tankeförmåga och omdöme, men vetenskapen visar även att våra kroppar relativt snabbt återhämtar sig så snart vi återgår till mer sansade dryckesvanor. Så vari ligger då risken att unna sig några glas vin eller öl under de lediga veckor vi arbetat ihop under årets resterande elva månader?
– Återgår du till normala rutiner så snart semestern slutar är allt väl. Problemet är att långt ifrån alla klarar att ta det steget. Många saknar det trevliga som de kommit att förknippa med alkohol, och tillhör du dessutom de 1,3 miljoner svenskar som redan till vardags befinner sig i riskbeteende är faran påtaglig att semestervanorna följer med även resten av året, menar Ingrid Nylander.

Desto bättre då att svenskarna generellt tycks dricka allt mindre alkohol. Vi nordbor dricker till och med minst i Europa, och bland svenskar yngre än 50 år pekar konsumtionskurvan fortsatt nedåt. Allra bäst ser det ut bland de svenska skolungdomarna som numera dricker alkohol och berusar sig avsevärt mer sällan än sina europeiska jämnåriga. Förklaringen tillskrivs en kombination av utbrett hälsotänkande och nya IT-vanor där allt mer tid hellre tillbringas online än på krogen.
– Flera EU-länder försöker anamma svensk alkoholpolitik, och förhoppningsvis ger rådande trend varaktig effekt i vårt land då vi tenderar att ta med oss våra ungdomsmönster i vuxen ålder, något vi nu iakttar hos 60- och 70-talisterna som växte upp i en restriktiv tid och idag dricker mindre alkohol än sin föräldrageneration. Likväl är risken att utveckla ett beroende individuell och avhängig såväl arv som miljö, och det finns alltid anledning att vara uppmärksam på sina egna och sin omgivnings alkoholvanor. Upplever du oro tillhandahåller bland annat 1177 Vårdguiden och Systembolaget bra information och genomarbetade självtester på webben, säger Ingrid Nylander.

---
Fakta:

  • Enligt Folkhälsoinstitutet går gränsen för riskkonsumtion vid 9 glas i veckan för en kvinna och 14 glas för en man (standardglas om 1,5 dl vin eller 33 cl starköl)

  • Exempel på beteenden som indikerar riskdrickande:

    Upplevelse att man bör dra ned på det egna drickandet

    Irritation då någon kommenterar det egna drickandet

    Skuldkänslor över det egna drickandet

    Dricker tidigt på dagen för att lugna nerver eller bota baksmälla

Läs mer:

Ingrid Nylanders forskning
Kontakt Ingrid Nylander

2016-06-21