Nyheter och press

Ny förenklad metod att utveckla läkemedel med Upsalite

2016-08-09

Schematisk illustration av hur mekanism och energitillförsel (t ex temperatur eller omröring) påverkar porbildningen i det mesoporösa materialet.

Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.

Efter uppfinningen av sveptunnelmikroskop 1981, upptäckten av fullerener 1985 och Drexlers dystopiska presentation av nanoteknik i boken Engines of Creation (Motorer av skapelsen) 1986, har nanomaterialen gjort sin entré i stora delar av materialutvecklingsindustrin.

En viktig grupp nanomaterial är de mesoporösa material som har porer, eller hålrum, med diametrar mellan 2 och 50 nm (nanometer). Sådana material utvecklas just nu för flera tillämpningar – leverans av läkemedel och vacciner, regenerering av benvävnad, kromatografi, katalys samt för fuktadsorption och gasseparation.

För sådana tillämpningar är det viktigt att kunna skräddarsy porstrukturen av materialet. Fram tills nu har detta uppnåtts genom användning av organiska mallmolekyler eller svällningsmedel som måste avlägsnas med hjälp av höga temperaturer innan materialet kan användas.

I en publikation som presenteras i RSC Advances, har forskare från avdelningen för nanoteknologi och funktionella material vid Uppsala universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitet, för första gången visat att det är möjligt att skräddarsy porstrukturen av ett mesoporöst material, Upsalite®, utan att använda organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel, utan istället enbart styra energiinsatsen under produktionsprocessen. Detta förenklar syntesen av mesoporösa material och förväntas därmed bli viktigt för industriell uppskalning.

Dessutom visar forskarna att den amorfa strukturen av den svårlösliga antifungala läkemedelssubstansen itrakonazol kan stabiliseras i Upsalites® porer, samt att frisättningshastigheten för läkemedlet kan styras genom att justera porstorleken.

– Denna upptäckt öppnar nya möjligheter att stabilisera det stora antalet svårlösliga substanser som finns i pipeline på forsknings- och utvecklingsavdelningarna vid de stora läkemedelsföretagen, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.

Länk till artikeln