Nyheter och press

Havens roll är viktig i globala klimatmodeller

Anna Rutgersson och hennes forskargrupp bidrar med data till stora globala klimatmodeller.

Så mycket som 90 procent av den koldioxid vi släpper ut hamnar i haven, så det är viktigt att ha koll på interaktionen mellan haven och atmosfären. Anna Rutgersson, professor i meteorologi, forskar mycket om havets roll i klimatsystemet. Resultaten av forskningen används sedan i stora globala klimatmodeller.

När man började göra globala klimatmodeller fokuserade man mest på atmosfären, men sedan insåg man havets viktiga roll.

Tidsskalan på det som händer i haven är mycket långsammare. Vi har ju en uppvärmning i atmosfären men det tar väldigt mycket längre tid innan haven svarar på den, så därför är det viktigt att vi får med haven i systemet.
Anna Rutgersson och hennes kolleger gör mätningar av vad som händer i gränsskiktet mellan hav och atmosfär. Hur sker utbytet av koldioxid och hur påverkar vågorna utbytet?
Man kan säga att vattenytan påverkar hur luften och havet pratar med varandra. Det finns en friktion som gör att energi transporteras från atmosfären till havet och den påverkas av hur själva ytan ser ut.

Koldioxiden hamnar i haven

Haven är en viktig sänka för koldioxid, berättar Anna Rutgersson.
– Vi släpper ut mycket koldioxid och en stor andel av det hamnar i haven. Men även där är det en ganska långsam tidsskala. Även om vi skulle sluta att släppa ut koldioxid nu så kommer haven att fortsätta ta upp det i 10 000 år till. 90 procent av det vi släpper ut kommer förr eller senare att hamna i haven.
Det finns också havsområden som släpper ut koloxid. När det gäller Östersjön är det inte självklart om det är en källa för koldioxid eller en sänka. Det är i Östersjön som forskarna gör de flesta av sina mätningar, vid en mätstation på Gotland.
–  Vi tittar på vad som händer i Östersjön men mycket av det vi undersöker är processer som vi inte ser som specifika för Östersjön. Om man förstår processen så kan man tillämpa det globalt, är vårt antagande.

Temperaturskillnaden har betydelse

Till exempel har det visat sig att om temperaturskillnaden mellan luft och vatten har stor betydelse. Upptaget blir mycket mer effektivt om havet är varmare än luften, vilket kan vara viktigt att veta i arktiska områden där det finns en stor temperaturskillnad mellan hav och luft.
Resultaten av forskningen används sedan i stora globala klimatmodeller, som görs av konsortier av flera forskargrupper. Dessa klimatmodeller kan sedan användas till att göra klimatscenarier, till exempel: Vad händer om det blir två eller fyra grader varmare?
– De här scenarierna är ganska bra men de kan göras bättre med mer detaljinformation om konsekvenserna av uppvärmningen, förklarar Anna Rutgersson.
– Klimatmodellerna ger en bra genomsnittlig bild men om vi tittar specifikt på t ex stormar i Sverige om 100 år fungerar de inte lika bra. Då behövs mer detaljinformation.

Samarbete med SMHI

Anna Rutgerssons forskargrupp samverkar dels med SMHI och dels med det europeiska konsortiet EC-Earth.
Kan man säga något generellt om hur klimatförändringarna påverkar vädret?
– Det är ett komplext område. Det finns många grupper som tittar på olika aspekter och forskning som pekar åt olika håll, så det är viktigt att man gör sammanställningar av olika studier.
En typisk sådan är IPCC-rapporten om Östersjön.
– Utifrån den kan man inte säga om det blir mer eller mindre stormigt i Sverige men den visar att stormbanorna går längre norrut så själva mönstren förändras. Det påverkar genomsnittsvinden i vissa områden, säger Anna Rutgersson.
Många studier visar också på en viss ökning av persistens, alltså ett lågtryck som ligger stilla länge över ett visst område. Med persistens finns också en risk att vädret blir mer extremt.
– Vi har egentligen inte kunnat se att det skulle bli mer oväder men ökad persistens är en intressant indikation, säger Anna Rutgersson.

Överdriven bild i medier

Hon tycker att medier ofta ger en överdriven bild av klimatförändringar som leder till oväder, stormar och översvämningar.
– Riktigt så långt kan man inte dra det, men det här med persistens skulle kunna indikera en ökad risk för översvämningar till exempel.
Extremväder intresserar forskarna även om man bortser från klimatförändringar.
– Det är ju en kombination av fenomen som kommer väldigt sällan. Med en översvämning som kommer en gång vart femtionde är det svårt att se förändring över tiden men i kombination med att man ändrar landanvändningen blir konsekvenserna större av extremväder.

Används inom industrin

Klimatmodellerna används både av forskare och politiker för att förutse konsekvenser av temperaturökningen på jorden. Även inom industrin kan klimatscenarior vara intressanta.
– Allting i samhället påverkas inte men de flesta långsiktiga investeringar, till exempel i skog eller infrastruktur, som har en längre tidsskala.
Hur fort går de här förändringarna?
Det vi ser är en kombination av den naturliga variabiliteten och klimatförändringar. Om vi säger att det ska vara två graders uppvärmning på femtio år är det inte linjärt utan varierar upp och ned hela tiden. Därför är det svårt att säga vad genomsnittstemperaturen blir 2030 men vi ser ju den uppåtgående trenden, säger Anna Rutgersson.
Hon har hållit på med klimatmodeller de senaste tio åren kanske och tycker att det har hänt mycket med acceptansen i forskarvärlden och rent allmänt.
– Nu möter man mer sällan att klimatförändringarna ifrågasätts. Det finns en samsyn kring att koldioxidhalten har ökat och att det har lett till en uppvärmning. Det finns olika åsikter om vad konsekvenserna blir, men den grundläggande samsynen finns, säger Anna Rutgersson.

2016-10-18