Nyheter och press

Studentdriven utbildning om de stora frågorna

Alla har de hittat till Cemus – Isak Stoddard, Sanna Gunnarsson, Lovisa Håkansson, Anneli Ekbom och Bengt Gustafsson.

Hur ska vi lösa klimatkrisen? Hur får vi en mer rättvis fördelning av jordens resurser? Det är sådana frågor som tas upp i utbildningarna på Cemus. Här väljer studenterna själva sina lärare från olika områden inom och utom akademin, enligt en unik modell som fungerat i mer än 20 år.

En utbildning om de stora frågorna där studenterna väljer lärarna, med plats för flera olika perspektiv och ämnesdiscipliner. Det var utgångspunkten för kursen ”Människan och Naturen” som var starten för Cemus, Centrum för miljö- och utvecklingsstudier.
Det var tidigt 90-tal när Bengt Gustafsson, professor i astrofysik, kontaktades av några studenter som ville starta utbildningen.
Han hjälpte dem att förverkliga planerna, med stöd från högsta universitetsledningen. Sedan var han i flera år med i Cemus nämnd och han har också föreläst mycket.
– Egentligen är jag förvånad över att det har hållit i sig. Att starta en kurs är en sak, men att nya generationer av studenter lyckats föra hela den här verksamheten vidare med entusiasm och kvalitet är bra gjort, säger han.
Över tjugo år senare är mycket sig likt. Cemus har inte blivit en institution, utan ingår i Centrum för hållbar utveckling. Studenterna är fortfarande med och utvecklar innehållet i de tvärvetenskapliga kurserna. Annat har ändrats, till exempel är kursutbudet större och en tredjedel av studenterna kommer från andra länder.

Sökt något annat än traditionell utbildning

Vi samlade några personer med olika roller på Cemus kring ett bord på innergården vid institutionen för geovetenskaper. De har hittat hit på olika sätt, men gemensamt för dem är att de sökt något annat än den traditionella universitetsutbildningen.
– Jag hade hört att det var studentdrivet och mindre hierarkiskt, en plats där det gick att vara engagerad, säger studenten Lovisa Håkansson.

Tf programdirektör Isak Stoddard.

Isak Stoddard är tillförordnad programdirektör och har varit på Cemus i tio år med olika uppdrag. Han är ingenjör i grunden och läste teknisk fysik. Efter två år på Uppsala Universitet gick han kursen Den globala ekonomin – miljö, utveckling och globalisering, och mycket föll på plats.
– Det var ett uppvaknande att se hur högre utbildning kan ske på annat sätt än det traditionella. Det tog ett tag att förstå att det var studentlett och jag insåg först efter några månader att det var studenter som drev utbildningen.
Även för lärare och forskare är Cemus en viktig mötesplats. Anneli Ekblom forskar inom miljöhistoria och arkeologi och medverkar i Cemus kursen global miljöhistoria
– Jag drogs till Cemus eftersom discipliner är för trånga för det jag vill göra. Jag får inte plats i det traditionella systemet.

Att kurserna är studentdrivna och planeras av studenter – vad innebär det för undervisningen?
Anneli: Som student förstod jag inte idén med Cemus upplägg men när jag började jobba som lärare och sitta i arbetsgrupper förstod jag. Pedagogiskt har jag lärt mig så mycket. Som lärare tar man ofta initiativet från studenterna från dag ett men här börjar vi från andra hållet, med studenterna. Det är ju en vanlig klassrumssituation här också men studenterna är aktiva och vet att det är upp till dem hur bra det blir. Det ligger ett ansvar hos studenterna att också ställa kritiska frågor.
Lovisa: Precis, och de vi har haft som föreläsare har kommit hit under den förutsättningen. Det har aldrig varit några problem utan de har varit väldigt mottagliga för frågor. Vi har lärt oss ett sätt att tänka mer än att bara lära oss fakta. Det är ett systemtänk, att betrakta ett problem ur olika synvinklar och hur olika faktorer interagerar med varandra. Vad är kärnproblemet?
Bengt: – Man ska inte bara se Cemus som en utbildning för de som går på kurserna utan också för de hundratals som har jobbat här som amanuenser. De lär sig väldigt mycket när det gäller att organisera utbildningsverksamhet i en ganska komplicerad värld av olika intressen.

Sanna Gunnarsson, kursamanuens, med professor Bengt Gustafsson i bakgrunden.

Arbetsgrupp bakom varje kurs

Bakom varje kurs finns en arbetsgrupp med forskare, lärare och studenter. Det är studenter, anställda som kursamanuenser, som sätter agendan och kommer med förslagen. Relationen med lärarna är god, menar Sanna Gunnarsson.
Det handlar mycket om samarbete och dialog både i klassrummet – mellan studenter, amanuenser och föreläsare – men också bakom kulisserna i planeringen.
Hon har inget riktigt svar på frågan om vad som har varit mest givande med jobbet som kursamanuens.
Allt har varit roligt! Det är ett otroligt stimulerande arbete och samtidigt väldigt utmanande, både att lära sig alla organisatoriska färdigheter och att vara med och bygga en röd tråd under kursen. Föreläsarna kommer oftast inte in med ett tvärvetenskapligt perspektiv utan det skapas i rummet.

Icke-akademiker som föreläsare

Tvärvetenskapen har funnits med sedan starten och under åren har Cemus kommit att samverka alltmer med det omgivande samhället.
–  Vi tar in icke akademiker som föreläsare – såsom kulturarbetare, entreprenörer eller konstnärer – för att belysa nya perspektiv på frågor. Det gör att studenterna också får en relation till olika samhällsaktörer under sin utbildning och jobba med dem, säger Isak.
Men hur blir det med forskningsanknytningen på ett ställe som drivs av studenter och ger fristående kurser? Jo, den finns redan inbyggd i CEMUS pedagogiska modell och organisation och har stärkts sedan professuren i Climate Change Leadership inrättades för två år sedan efter en donation av IT-entreprenören Niklas Zennström. Tematiken är densamma som i den populära Cemuskursen i klimatledarskap.
Den tioåriga professuren har ett annorlunda upplägg, eftersom varje professor har en tidsbegränsad anställning på ett eller två år. Totalt kommer det alltså att bli minst fem professorer. Först ut var Doreen Stabinsky, professor i global miljöpolitik. I slutet av augusti avlöstes hon av Kevin Anderson, professor i energi och klimatfrågor.

Vad har klimatprofessuren betytt?
Isak:
Vi kommer att få olika fokus med varje ny professor och hoppas kunna bygga upp en väldigt spännande forskningsmiljö kring professuren. På tio år har vi haft en grupp världsledande forskare och personligheter här som fått lära känna varandra och en unik miljö kring de här frågorna i Sverige.
Bengt: Det var länge en diskussion kring Cemus om hur forskningsanknytningen skulle se ut. Visserligen är forskare med i planeringen av kurserna och så kommer det gästande lärare hit som forskar, men det är bara under en kort tid som de kan inspirera. Så jag tror att det är väldigt naturligt för Cemus att åstadkomma mer forskningsanknytning med framstående forskare som kommer hit under en längre tid. Cemus kan backa upp med kurser kring detta, men det är inte en profet som sitter livet ut och styr.

Läraren Anneli Ekbom.

Uppmärksamhet för pedagogiken

Den unika pedagogiska modellen har fått en hel del uppmärksamhet och är faktiskt en bidragande orsak till att de två klimatprofessorerna har sökt sig hit.
– De senaste fem åren har fler börjat jobba på liknande sätt, till exempel i Arizona i USA, i Finland och i Österrike. Ofta har det börjat med en kurs eller seminariemodell som ett par studenter drar i, säger Isak Stoddard.
Anneli ser det som ett uttryck för en frustration hos både studenter och forskare, över att enbart forskning aldrig är tillräckligt för att rädda världen. Det krävs handling också.
– Jag upplever att många studenter jag träffar är frustrerade och tror att man måste välja mellan vetenskap och att faktiskt göra saker. Cemus tycker jag på ett väldigt bra sätt balanserar det. Man kan faktiskt vara vetenskaplig och ändå behålla sin passion för saker och ting. Man kan vara aktivist och vetenskapsman eller kvinna samtidigt.

---

Fakta

Samtalsdeltagare:

Bengt Gustafsson, professor emeritus i astrofysik
Anneli Ekbom, lärare, universitetslektor i arkeologi
Lovisa Håkansson, student
Sanna Gunnarsson, kursamanuens
Isak Stoddard, tf. programdirektör och koordinator för Zennströms gästprofessur i klimatledarskap.

Cemus (Centrum för miljö- och utvecklingsstudier)

  • bildades formellt 1995 som ett studentdrivet, tvärvetenskapligt centrum vid Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.
  • har som mål att bidra till en mer hållbar värld.
  • har sedan tidigt 1990-tal arbetat för tvärvetenskaplig studentledd högre utbildning, men även forskning och samverkansprojekt över ämnesgränserna och över gränserna mellan akademi och samhälle.
  • Kurser på både grund, avancerad och doktorand nivå, till exempel: Hållbar utveckling, Global miljöhistoria, Klimatet, energin och det moderna samhället, samt Climate Change Leadership in Practice (Klimatledarskap i praktiken).

2016-10-18