Nyheter och press

Fler hotade forskare söker fristad

2016-10-25

Nätverket Scholars at risk har sett antalet förfrågningar från hotade forskare tredubblas det senaste året. Vid svenska lärosäten tar man under innevarande läsår emot tre forskare inom ramen för samarbetet. – Universitetens roll i samhället och i den demokratiska utvecklingen är otroligt viktig och det är därför mycket angeläget att vi sträcker ut en hand till både studenter och akademiker som lever under hot, säger rektor Eva Åkesson.

Scholars at risk är en internationell organisation som erbjuder gästforskarplatser för hotade forskare. Närmare 380 lärosäten ingår i nätverket som det senaste året har sett en stor ökning av antalet förfrågningar. Från september 2015 till augusti 2016 har man tagit emot 560 ansökningar, att jämföra med omkring 200 året innan.

– Antalet inkomna ansökningar har stigit de senaste åren. Situationen i till exempel Syrien och Turkiet spelar säkerligen en roll i detta, men att kännedomen om Scholars at risk växer bidrar också till att vi får in fler ansökningar, säger Daniel Munier vid Scholars at Risk i New York.

Målet med verksamheten är att främja den akademiska friheten och ge skydd åt forskare som inte kan verka i sina hemländer. Under läsåret 2015/16 placerades drygt 100 forskare vid europeiska lärosäten.

– De övriga som ansökt väntar på placering, men det kan också vara så att de inte uppfyller de krav som ställs. Placeringarna utgör dock bara en del av arbetet, många gånger handlar det om att ge råd och stöd kring hur forskaren kan gå vidare på egen hand, till exempel genom att söka en anställning, berättar Karolina Catoni, samordnare för nätverkets svenska sektion vid Göteborgs universitet.

För att vara behörig för placering krävs det att man är aktiv akademiker och är anställd vid ett lärosäte eller nyligen har publicerat forskning. Kärnan i arbetet består av att hitta en bra matchning.

– Det ska fungera för båda parter där forskaren ska fylla en kompetens eller passa in i en forskargrupp. Han eller hon får ju bara en tillfällig fristad och den ska vara till nytta för forskaren så att denne fortsätter att utvecklas, säger Karolina Catoni.

Uppsala universitet har varit medlem sedan 2014, men den svenska sektionen lanserades i våras och består i dag av tretton svenska lärosäten.

Vid Göteborgs universitet tar man under innevarande läsår emot två forskare, något man även gjorde förra året. Också Högskolan i Borås tar emot en forskare inom ramen för nätverket.

– Jag vet att det pågår arbete på olika vis ute på lärosätena, men det är inget stort antal forskare som tas emot. Det finns olika sätt att använda medlemskapet. Vissa ser det mer som ett stödmedlemskap och andra har kanske inte budget eller struktur för att ta emot forskare, säger Karolina Catoni.

Vid Uppsala universitet har man tagit emot personer i behov av skydd bland annat genom Svenska Pen, men ännu inte inom ramen för Scholars at risk.

– Vi har för avsikt att fortsätta att ta emot hotade akademiker och att använda oss av Scholars at risk för detta arbete. Sedan vill vi också prioritera Students at risk. Många gånger ser vi att universitet, akademiker och studenter är väldigt utsatta i konflikter. Universitetens roll i samhället och i den demokratiska utvecklingen är otroligt viktig och det är därför mycket angeläget att vi sträcker ut en hand till både studenter och akademiker som lever under hot, säger rektor Eva Åkesson.