Nyheter och press

Tjejlopp riskerar förminska kvinnligt idrottande

Fotografi på löpmedalj fotograferad utomhus.

Medalj från världens äldsta tjejlopp New York Mini 10K som startade 1972. Tjejlopp har sedan dess blivit en succé men det är många deltagare som inte känner sig bekväma med inramningen av tjejloppen.

Motionslopp enbart inriktade mot kvinnor har blivit en stark trend och fyller ett viktigt behov. Men loppen har ofta en inramning och marknadsförs på sätt som förstärker stereotypa bilder och riskerar att bidra till en förminskning av kvinnligt idrottande.

Karin S. Lindelöf forskar om tjejlopp.
FOTO: JULIA BENJAMINSON

Kvinnor var länge uteslutna från motionslopp. Det finns en mängd historier om kvinnor som på olika sätt försöker delta i motionslopp som de är utestängda ifrån. Kvinnor kunde satsa på tävlingsidrott när de var unga men motionsloppen var en strikt manlig arena. Idag är tjejlopp en viktig del av det breda motionsidrottandet.

1972 grundades det som brukar kallas världens första kvinnolopp, The New York Mini på 10 kilometer. Det har sedan fungerat som inspiration och förebild för kvinnolopp i olika idrotter runt om i världen. Det heter för övrigt kvinnolopp i hela världen utom Sverige och Norge där det i stället heter tjejlopp.

– Tjejloppen mötte ett behov och önskemål hos kvinnor när de kom, kvinnor ville ha en frizon utan att jämföras med en manlig idrottsnorm. Jag har intervjuat flera kvinnor som säger att de aldrig mer kommer delta i könsblandade lopp. De nämner bland annat armbågar i ansiktet vid starten, otrygg miljö och att ständigt bli mätt mot en manlig norm, säger Karin S. Lindelöf, doktor i etnologi och lektor vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet.

Karin S. Lindelöf leder ett forskningsprojekt om tjejlopp som kulturellt fenomen och samlar in underlag bland annat genom deltagarberättelser, intervjuer och arkivmaterial. En del av underlaget samlas in genom fältobservationer genom att forskaren själv deltar i loppen.

"Svensk" inramning till New york Mini 10K

Karin S. Lindelöf och projektkollegan Annie Woube deltog i New York Mini 10K som en del i forskningsprojektet och de valde att resa med en svensk resebyrå som arrangerar resor till löptävlingar runt om i världen.

– Det var intressant. Den svenska resebyrån lade till en inramning för de svenska deltagarna med ett väldigt späckat schema som om det inte fick finnas någon egen tid. Bland annat en gemensam picknick i Central Park efter tävlingen. Något som de amerikanska arrangörerna inte har.

Att det första tjejloppet var inom löpning är ingen slump. Löpning är en snabb och effektiv träningsform medan till exempel cykling tar mycket mer tid att träna.

– Det fanns och finns fortfarande kulturella normer som hindrar kvinnor att ta sig tid till träning, de får inte vara borta för länge från hemmet. Löpning blev därför en för kvinnor tillgänglig motionsform.

Bra och dåligt med tjejlopp

Det finns ett spänningsförhållande i tjejloppen idag, menar Karin S. Lindelöf.

– Det är självklart bra med tjejlopp men inramningen som ofta används innebär en risk för förminskade av kvinnligt motionerande och kan bidra till att förstärka stereotypiska bilder.

Hon visar exempel på marknadsföringsmaterial för Vasaloppet, där arrangören gör reklam för förberedelsekvällar för killar respektive tjejer. Killarna erbjuds lära sig om vallning av skidor medan tjejerna erbjuds en festlig kväll med "extra allt" om shopping och mode med manlig popstjärna som konferencier.

– Vi har intervjuat och läst deltagarberättelser från många kvinnor som deltagit i olika tjejlopp och det är många som är rätt kluvna. De deltar trots inramningen men känner att det skaver. Kvinnorna beskriver tjejloppen som en häftig känsla med breda startfält från elit till motionär med kvinnor i olika åldrar. Tjejloppen blir som en motivation större än en själv och fyller därför ett viktigt behov trots inramningen som många kvinnor inte känner igen sig.

Kvinnligt idrottande hotfullt

De senaste åren har inramningen uppmärksammats mer och mer. Inte sällan kan det bli debatt om logotyper, bilder eller vad som lämnas ut som presenter efter loppen.

– Det är fortfarande så att idrottsrörelsen är manligt dominerad och kvinnors idrottande ses som hotfullt och något som får hållas vid sidan av och inte riktigt ses som idrott enligt den manliga normen.

Men resultaten från forskningsprojektet börjar spridas inom idrottsvärlden och arrangörer av tjejlopp har börjat höra av sig till forskarna för att lära sig mer. Ett tydligt exempel på förändring är motionsloppet Tjejmarathon.

– De har gått hela varvet runt. Tjejmarathon startade 2012 som ett lite tuffare, längre ultralopp för kvinnor som samtidigt samlar in pengar till välgörenhet. Sedan vände de på steken och bjöd in männen att delta i loppet, säger Karin S. Lindelöf.

---

Fakta

Forskningsprojektet "Tjejlopp som kulturellt fenomen: villkor för kvinnors motionsidrottande" drivs i samarbete med Nordiska museet, Riksidrottsmuseet och Institutet för språk och folkminnen. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Centrum för idrottsforskning. I projektet studeras framför allt Tjejvasan (Vasaloppet), Tjejvättern (Vätternrundan), Tjejmilen och Vårruset.

Läs vidare

2017-03-07