Nyheter och press

Samarbete kan förbättra förlossningsvården

Nyblivne doktorn Andrew Mgaya (i mitten) har haft två handledare: Hussein Kidanto i Dar es Salaam och Birgitta Essén i Uppsala.

Användningen av kejsarsnitt har skjutit i höjden vid Muhimbili National Hospital, det största offentliga sjukhuset i Tanzania, vilket ökar risken för komplikationer. Forskare har utvecklat en metod att förbättra vården, i nära samarbete mellan Uppsala och Dar es Salaam.

Att arbeta i team och involvera personalen – barnmorskor, läkare och andra – har visat sig vara ett framgångsrecept för att vända trenden med allt fler kejsarsnitt. Med hjälp av kliniska utvärderingar och olika åtgärder har förlossningsvården förbättrats, visar en studie av Andrew Magaya.

Han var i Uppsala i maj 2017 för att lägga fram sin avhandling. Med på resan var också hans handledare Hussein Kidanto, som arbetar vid hälsoministeriet i Dar es Salaam och själv doktorerade i Sverige år 2009. Sedan dess har samarbetet fortsatt.

– Det handlar både om forskning och undervisning i samarbete mellan ett låginkomstland och ett höginkomstland. Det är ett ömsesidigt utbyte av kunskap mellan våra två universitet, säger Hussein Kidanto, som besöker institutionen för kvinnors och barns hälsa i Uppsala minst två gånger per år.

– När jag kommer hit föreläser jag också för masterstudenter, som sedan besöker oss i Tanzania. Det är en kedja som jag hoppas aldrig ska brytas.

Utbildas både i Tanzania och Sverige

Forskarstudenterna går ett så kallat sandwichprogram och utbildas både i Uppsala och Dar-es-Salaam. Därför har Andrew Magaya också en handledare vid Uppsala universitet, nämligen professor Birgitta Essén.

– Det här är den andra avhandlingen om kejsarsnitt, berättar hon. Nu ska en tredje doktorand göra en ny intervention för att förbättra förlossningsvård ur en annan aspekt, nämligen att minska mödradödligheten och fosterdödligheten.

Hon förklarar att hon och hennes forskargrupp utvecklar tekniker och verktyg för vårdgivare i Tanzania.

– I slutändan handlar det mycket om att öka kunskapen. Som forskare ser vi vissa problem och hittar ny kunskap och sedan låter vi vårdpersonalen själva arbeta med hur vården kan förbättras.

Fortsatt att forska och undervisa

Arbetssättet kräver kontinuitet och det har forskargruppen lyckats med. Hussein Kidanto har till exempel fortsatt att forska och undervisa.

– Det räcker inte med att gå forskarutbildning, du behöver fortsätta efter doktorsexamen för att skapa en kreativ, hållbar grupp som kan undervisa lärare och personal och komma med nya förbättringsidéer, säger Birgitta Essén.

Hon betonar att kunskapsutbytet är minst lika viktigt för Uppsala universitet, inte minst genom det nyinrättade Forum för Afrikastudier, som samlar forskare inom olika ämnesområden. Doktor Kidanto kommer regelbundet hit och undervisar masterstudenter i global reproduktiv hälsa.

– Jag undervisar om hälsovårdssystemet i Tanzania, så att de kan jämföra hälsosystemet i Sverige med låginkomstländer men också ser de hinder som finns för att bekämpa sjukdomar ut ett globalt perspektiv, säger han.

Kejsarsnitt är en riskfaktor

När det gäller forskningen om förlossningsvård finns särskilda utmaningar. En av dem är den ökade användningen av kejsarsnitt, som är en allvarlig riskfaktor både för modern och barnet. I Tanzania görs totalt fem procent av förlossningarna med kejsarsnitt, men vid Muhimbili-sjukhuset är siffran tio gånger högre – hela 50 procent.

­– Upp till en acceptabel nivå är det okej, men när det görs många felaktiga kejsarsnitt leder det till fler komplikationer som kan vara dödliga. Därför måste användningen av kejsarsnitt begränsas. Kvinnor som behöver ska opereras och de som kan föda naturligt ska göra det, säger Andrew Magaya.

I arbetet med avhandlingen har han testat att involvera vårdpersonalen i kliniska granskningar och förbättringsåtgärder. Under studiens gång förbättrades diagnostiken av hotande syrebrist och utebliven progress, som är de två vanligaste orsakerna till kejsarsnitt. Dessutom förbättrades det medicinska omhändertagandet inför kejsarsnitt.

Kvinnorna är rädda för komplikationer

En tidigare avhandling av Helena Litorp, som tillbringade sex månader vid sjukhuset i Dar es Salaam, visar att det sällan är kvinnorna själva som vill göra kejsarsnitt.

– De är rädda för komplikationer. I Sverige är det säkrare än i Tanzania på grund av bättre sjukvårdsresurser medan en tanzanisk kvinna som begär kejsarsnitt vet att det är en livshotande procedur. Många av dem pratar om postoperativ smärta och komplikationer. De flesta ber om att få föda naturligt, säger Andrew Magaya.

Detsamma gäller kvinnor i Rwanda, Uganda och Somalia, menar Birgitta Essén.

– Vår forskargrupp har kunnat visa varför kvinnor från Tanzania eller Somalia som kommer till Sverige ibland vägrar göra kejsarsnitt även när det är ett akutsnitt för att rädda fostret. Det är ett exempel på varför det är bra att svenskar lär sig något om den afrikanska kontexten.

Hon berättar att Akademiska sjukhuset i Uppsala deltar i den nya doktorandstudien som har inletts. Det finns mycket att lära för den svenska sjukvården.

– De globala forskningsresultaten kan inte bara appliceras i Tanzania utan också i Sverige, i en globaliserad värld med migration och flyktingar från hela världen.

---

Fakta

International Maternal and Reproductive Health är en forskargrupp vid institutionen för kvinnors och barns hälsas internationella enhet IMCH vid Uppsala universitet. Gruppen samarbetar med forskare i övriga Europa, Asien, Latinamerika och Afrika. Målet är att utveckla praktiska lösningar och vetenskapliga metoder för vårdpersonal och beslutsfattare som kan förbättra den globala sexuella och reproduktiva hälsan i olika länder.

2017-10-17