Nyheter och press

Nu rustar forskare och läkare för framtidens vård

Människa och maskin måste allt oftare samverka för att ställa diagnos och behandla sjukdom. Här pågår en undersökning med magnetkamera vid Akademiska sjukhuset.

I Uppsala skapar universitet och sjukhus ett gemensamt centrum för tekniska innovationer och snabbare implementering av verktyg i en vård som ställs inför allt större utmaningar.

– Den moderna, högspecialiserade vården blir allt mer teknisk. Människa och maskin måste allt oftare samverka för att ställa diagnos och behandla sjukdom. Utöver vårdpersonal krävs därför avancerad teknisk kompetens som omfattar både teknik för användning inom sjukhus och lösningar som möjliggör vård på distans, säger Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör vid Uppsalas Akademiska sjukhus.
Universitetsstaden kan stoltsera med en framgångsrik tradition inom fältet. Här har flera viktiga landvinningar som det moderna graviditetstestet och den mikromekaniska sensor som används vid hjärtdiagnostisering sett dagens ljus. En gynnsam faktor har varit de nära banden mellan forskning, vård och industri, och nu byggs ytterligare en arena för medicinteknisk utveckling.

Fredrik Nikolajeff, vid invigningen
av Medtech Science & Innovation.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

– Verktygen vi skapar måste svara mot aktuella behov, men i nuläget tar det i genomsnitt 17 år innan en innovation kommer patienterna till nytta. Vi är övertygade om att processen kan effektiviseras betydligt med kunskap och samverkan, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare för Medtech Science & Innovation, det nystartade samarbetet mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Satsningen som lanserades i juni förenar universitetets medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteter, och i samverkan med Region Uppsala rekryteras just nu de forskare som ska utgöra kärnan i verksamheten. Ambitionen är att ha allt på plats under 2018.
– Timingen kan knappast bli bättre. Vården befinner sig i ett paradigmskifte där kostnader måste kapas, metoder effektiviseras och behovet av digitala processer och nya verktyg blir allt mer påtagligt. Alltså krävs en arena där vårdpersonal och forskare kan mötas, behoven översättas i innovationer och prototyper demonstreras. Under våren flyttar vi in i lokaler på sjukhusområdet, men redan 29 november inleder vi en seminarieserie som förhoppningsvis bidrar till skapandet av ett gemensamt forum, säger Fredrik Nikolajeff.

Centrumbildningen ska initialt bedriva forskning inom fyra strategiskt utvalda områden. Höstterminen 2018 utökas verksamheten med en treårig högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot medicinsk teknik, studieplanen är klar och plats förbereds för 30 studenter.
– Utbildningen är en investering i framtiden, men redan idag omsätter den medicinteknologiska forskningen vid Uppsala universitet flera hundra miljoner kronor. Här finns mängder av intressanta och framgångsrika projekt, och efter en noggrann analys av styrkor och behovsbild har vi valt att fokusera på strålterapi inom onkologi, medicinsk sensorteknik och datorstödd kirurgi, konstaterar Fredrik Nikolajeff.
Det fjärde benet, att påskynda implementeringen av ny teknik i vården, är emellertid nischen som gör satsningen unik. Men är det verkligen görbart att snitsla en generisk fågelväg bland strikta regler, krav på evidens och höga utvecklingskostnader?
– Naturligtvis är det en komplex utmaning, men genom att identifiera trösklar och mönster vill vi bidra till att effektivisera processen på sikt. Vi diskuterar även möjligheten att följa och assistera implementeringen av en specifik innovation. Kan vi bidra till att få ut en produkt i vården på åtta år vore det ett nog så betydelsefullt kvitto på att vår målbild är möjlig att realisera.

Vid Akademiska sjukhuset är entusiasmen stor över att samla styrkorna i det nya centret. Magnus Larsson, nytillträdd digitaliseringschef, beskriver rivandet av väggar som en förutsättning för utveckling och etablering av nya processer, och då behövs en mötesplats där kunskap och erfarenheter kan utbytas.
Att förlägga centrets fysiska hemvist till sjukhusområdet ses därför som en central framgångsfaktor, då det dels underlättar för läkare att lösgöra sig från sitt arbete, dels ökar forskarnas möjlighet att få en tydligare bild av vårdens verksamhet.
– Vi vill bygga en miljö som genererar sammanhang, och kommer från start att prioritera funktionella utrymmen och stor tillgänglighet. Med tiden hoppas vi att kännedomen om vår verksamhet och de framgångar vi bidrar till sprider sig, och att vi om fem år driver en levande centrumbildning där kunskapsutbyte och samverkan utgör en modell för utökat samarbete mellan universitetets medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteter, säger Fredrik Nikolajeff.

 

Martin Wohlin, universitetslektor i akutsjukvård,leder utvecklingen av ett nytt it-system där vårdtagarna själva rapporterar och värderar sina symtom. FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Utvecklingen av ny teknik gör dock allt annat än halt i väntan på att den nya centrumbildningen ska slå upp portarna. I institutionen för medicinska vetenskapers lokaler nära Akademiska sjukhusets entré är arbetet i full gång med att skapa ett verktyg som ska öka såväl vårdtagarnas delaktighet som vårdens kvalitet.
– Vården måste digitaliseras snabbt, och det med bra redskap som motsvarar både personalens och patienternas behov, säger Martin Wohlin, universitetslektor i akutsjukvård vid Uppsala universitet, som leder utvecklingen av ett nytt it-system i vilket vårdtagarna själva rapporterar och värderar sina symtom.
En tidig version testas redan vid Akademiskas akutmottagning, och de patienter som provat på lösningen är mycket positiva.
– ”Hur mår du?” är förmodligen den vanligaste frågan sjukvården ställer, men vi missförstår och sparar inte svaren. Med vår teknik kan patienterna bedöma exempelvis sina smärtor redan innan de träffar läkaren. Det ökar deras delaktighet, effektiviserar vården och ger bra beslutsstöd för utredning, behandling och uppföljning, säger Martin Wohlin.

Möjligheten att mäta vårdens värde och kvalitet är ännu en viktig effekt av projektet. Sedan länge har tid per besök och antal utförda operationer utgjort typiska måttstockar, men både inom och utanför vårdorganisationen finns uttalade behov av att kunna följa och utvärdera de utförda insatsernas faktiska verkan.
– Vården kostar enorma belopp, men med dåliga it-system kostar den ännu mer. Vi måste säkerställa att skattekronorna genererar maximal patientnytta, och då är vårdtagarnas hälsoutveckling en central variabel. Värderar och rapporterar patienterna sina symtom kontinuerligt kan vi följa förändringarna, se hur vården fungerar och med hjälp av artificiell intelligens identifiera mönster och ställa diagnoser, säger Martin Wohlin.

Verktyget har förutsättningar att
hjälpa många patienter.

Med ekonomiskt stöd från bland annat Region Uppsala och utifrån devisen ”enkelhet, användbarhet och värde” arbetar det elva personer starka teamet med sikte på att lansera systemet redan 2018. Hittills har patienter med mag-tarm-sjukdomar och fibromyalgi varit delaktiga i processen, men målet är ett generiskt verktyg som kan användas av alla, oavsett diagnos.
– Överallt framhålls behovet av förbättrade digitala verktyg, och vårt system kan skapa beslutsunderlag och möjlighet att följa patientens utveckling på distans. Flera av landets sjukvårdsregioner har redan anmält sitt intresse för att bidra till utvecklingen. Längre fram ska vi inkludera språkval, vilket möjliggör en internationell lansering, så enligt mig har det här verktyget förutsättningar att hjälpa hur många patienter som helst, säger Martin Wohlin.

Uppsala rustar för framtiden. Sedan 2016 utgör regionen en av noderna i Medtech4Health, Vinnovas strategiska innovationsprogram – där Medtech Science & Innovation ingår – som agerar katalysator för att stärka den medicintekniska industrin och att implementera ny teknik i vården. Även här är tilltron stor till samverkan med människan i centrum.
– Utvecklingen av den digitala vården handlar till nittio procent om verksamhet och tio procent om prylar. Därför skapar vi nu en plattform, baserad på våra roller och arbetssätt, som kan definiera de effekter vi behöver uppnå och vilka processer som krävs. Därefter kan vi tydligare bedöma hur framtida utrustning bör formas för att ge oss förutsättningar att förbättra patientens resa, personalens arbetsdag och forskningens integrering i vården. För mig är det inget konstigt, utan helt enkelt nästa steg i den kontinuerliga utveckling som pågått sedan datorerna först gjorde sitt intåg i vården, säger Magnus Larsson, digitaliseringschef vid Akademiska sjukhuset.

---

Läs mer:

”Vi behöver korta ner tiden från idé till tillämpning”

Stor gemensam satsning på medicinsk teknik

2017-11-27