Sverige i siffror skapade nationell identitet

5 november 2001

Det är framför allt under 1800-talet som man spåra en allmän Sverigebild, en nationell identitet, och det var bland annat med hjälp av statistik som denna bild och identitet skapades. Det är en slutsats av Henrik Höjers avhandlingsarbete om innehållet i statistiska verk och deras spridning.

Nationell identitet är en modern konstruktion hävdar ofta forskare på området. Hur det gått till när denna identitet och känsla av nationell gemenskap konstruerats, har Henrik Höjer undersökt utifrån den på 1800-talet så populära och omdiskuterade vetenskapen statistik. I 1800-talets statistik bevarades frågor som: Vad är Sverige? Hur utvecklas Sverige? Hur är tillståndet i Sverige? Denna nya vetenskap behandlade i allmänna ordalag nationens tillstånd med ord, och efterhand, allt mer med siffror. Genom statistiska verk spreds kunskap om landet Sveriges geografi, befolkning, näringsliv, ekonomi och allmänna tillstånd. Viktigt i sammanhanget är att denna kunskap offentliggjordes i en tidigare aldrig skådad omfattning. Detta sätt att låta allmänheten inhämta konkreta kunskaper om sitt eget land sågs som ett sätt att skapa en 'national-anda' och därmed en nationell identifikation. Den tidigare forskningen om svensk statistikhistoria har så gott som alltid inriktat sig på 1700-talets mitt och på Tabellverkets verksamhet vid denna tid. Det har publicerats många böcker och uppsatser som behandlat denna period på ett tämligen likartat sätt. Statistiken och statistikdebatterna i Sverige under 1800-talet har dock ingen tidigare forskare berört utförligt. Henrik Höjers avhandling ger en helt ny inblick i det stora intresset för statistik under 1800-talet, och hur man skapade en allmänt tillgänglig Sverigebild med hjälp av siffror. Såväl svenskens levnadsvanor, livslängd, självmordsfrekvens och kriminalitet såväl som landet Sveriges klimat, natur, geografi kartlades; allt inventerades och visades upp för allmänheten, som därigenom på ett helt nytt sätt fick lära sig om sitt land. Genom statistik skapades också en kommunikativ och därigenom integrativ gemenskap eftersom siffrorna konsumerades av en större allmänhet; statistiska verk var populär läsning inom medelklassen. Statistiken bidrog därför till en nationell gemenskap i och med att allmänna referensramar om det svenska samhället skapades genom en rationell och nationell berättelse i siffror om Sverige. Henrik Höjer disputerar den 30 november på avhandlingen Svenska siffror, Nationell integration och identifikation genom statistik 1800-1870. Se vidare under Aktuella disputationer.