Nyheter och press

Processerna bakom Alnöns ovanliga bergarter undersökta

Pressmeddelande
2013-04-22

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.

De nya resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Scientific Reports.

De vanligaste av de exotiska bergarterna på Alnön är nefelinsyenit och ijolit som är alkalina (kiselfattiga) bergarter, men också karbonatit som är en magmatisk form av kalksten. Vidare finns bergarten alnöit som hastigt har transporterats från stora djup i jordskorpan och tagit med sig bergartsfragment som sällan återfinns på markytan.

Geologer har intresserat sig för de exotiska bergarterna på Alnön under lång tid. Liknande magmatiska intrusiv (kroppar) finns på alla kontinenter men få är så väldokumenterade som de i det cirka 12 kvadratkilometer stora intrusionsområdet på norra Alnön.

Uppsalaforskarna har skickat ner seismiska vågor i berggrunden och registrerat de vågor som reflekterats mot bergartsgränser (jämförbart med eko av ljudvågor) och sedan kommit upp till markytan igen. Från dessa data har man skapat tre seismiska profiler som visar bergartsstrukturer på djupet under norra delen av Alnön.  

Alnön hade vulkanisk aktivitet för ungefär 580 miljoner år sedan. Då letade magma sig upp i en spricka i jordskorpan och ackumulerades i en linsformad magmakammare 3-4 km under dåvarande markyta. Markytan svällde upp och sprickor bildades i området mellan markytan och magmakammaren. Här letade sig magma vidare upp från magmakammaren.

Genom processer i kammaren har magman delats upp i flera varianter med olika kemisk sammansättning, vilket har givit flera olika bergartstyper. När den ovanliggande bergmassan var allt för försvagad av all uppsprickning, kollapsade taket och sjönk ner mot magmakammaren vilket pressade upp mer magma. Då bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet. Troligen är det i detta skede som magma letade sig hela vägen till markytan och skapade en vulkan. Den enda nu aktiva karbonitvulkanen heter Ol Doinyo Lengai och ligger i Tanzania.  

Artikeln ” Andersson M, et al. Carbonatite ring-complexes explained by caldera-style volcanism, Sci. Rep. 3, 1677; DOI: 10.1038/srep01677 (2013)” är publicerad som”open access” och finns under länken
http://www.nature.com/srep/2013/130417/srep01677/full/srep01677.html

För mer information kontakta:
Magnus Andersson, tel: 018-471 33 22 eller magnus.andersson@geo.uu.se
Alireza Malehmir, tel: 018-471 23 35 eller alireza.malehmir@geo.uu.se
Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Figurer som beskriver forskningsresultaten finns att tillgå.

Bilder för nedladdning:
Hammare skickar vågor ner i berggrunden