Nyheter och press

Riskkommunikation måste vara etiskt försvarbar

Pressmeddelande
2014-09-30

Riskkommunikation måste nå ut. Men den måste också ha etisk legitimitet. Det kan handla om katastrofer, som kärnkraftsolyckor, men det handlar också om risker som ligger närmare oss: samhällsinformation om vaccineringen mot svininfluensa, amningsinformation till nyförlösta kvinnor eller flytten av Kiruna. Den 7 oktober håller Sabine Roeser, professor vid TU Delft en öppen föreläsning på ämnet riskkommunikation.  

Även vid Uppsala universitet forskas det om riskkommunikation.  I senaste numret av tidskriften Journal of Risk Research skriver Jessica Nihlén Fahlquist, lektor i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), tillsammans med Sabine Roeser att det finns tre villkor för en etiskt ansvarsfull riskkommunikation. Det förutsätter för det första att själva tillvägagångssättet är legitimt. För det andra måste riskbudskapet vara etiskt rättfärdigat. Och för det tredje behöver man både ta hänsyn till och utvärdera effekten av både budskapet och sättet man förmedlar det på.

Dessutom anser de att känslor spelar en nyckelroll för att få tag i de moraliska värden som står på spel. Sympati, empati och känslor av ansvar spelar stor roll för hur vi förmedlar och förstår riskinformation.

Sabine Roeser har forskat mycket om känslor och riskkommunikation. Man uppfattar ofta känslor som irrationella och som ett störningsmoment i debatter. Men enligt henne är känslor som rädsla, sympati och medkännande ofta förbisedda i det traditionella sättet att se på risk. I sin föreläsning vid Uppsala universitet kommer hon att presentera ett alternativt sätt att se på känslor: Som något som kan hjälpa oss att få tag i de moraliskt relevanta egenskaperna i en diskussion om risk.

I amningsfrågan kan det till exempel handla om respekt för autonomi och bristande empati om informationen skapar känslor av skuld och skam om amningen misslyckas. I andra fall om rättviseaspekter, som i fallet med flytten av Kiruna.

-   Man låter faktiskt enskilda människor stå tillbaka för den kollektiva nyttans skull och det är inte oproblematiskt ur ett etiskt perspektiv. Det finns liknande problematik i vaccinationsprogrammet för H1N1 när svininfluensan nådde Sverige. Man uppmanade folk att vaccinera sig av solidaritetsskäl och för flockimmuniteten. Alltså den kollektiva nyttans skull, säger Jessica Nihlen Fahlquist.

Jessica Nihlén Fahlquist och Sabine Roeser menar att en framgångsrik riskkommunikation väcker reflektion, medkännande och vilja att ta ansvar. Och när kommunikationen misslyckas hittar vi också känslor som minskat förtroende för den som kommunicerar om risken, känslor av hopplöshet eller passivitet.

Länk till artikeln: Nuclear energy, responsible risk communication and moral emotions: a three level framework.

Välkommen att lyssna till Sabine Roesers föreläsning "Fear, Care and Hope: Moral emotions and risk analysis" den 7 oktober klockan 16:30-17:15 i Navet, SciLifeLab, BMC, entre C11. Det kommer finnas utrymme för frågor efteråt.

Mer information.

Kontakt:
Jessica Nihlén Fahlquist, jessica.nihlen-fahlquist@crb.uu.se, telefon 018-471 62 46, mobil 073-985 32 15
Josepine Fernow, josepine.fernow@crb.uu.se, telefon 018-471 62 22, mobil 0704-53 32 93