Nyheter och press

Stora skillnader mellan skolpojkars och skolflickors ideal vid förra sekelskiftet

Pressmeddelande
2014-10-20

Vid förra sekelskiftet hade skolflickor en betydligt modernare syn på jämställdhet än de jämnåriga pojkarna. Flickorna ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället, medan skolpojkarna redan då tyckte att kvinnorörelsen ”gått för långt”. Det visar en ny avhandling av utbildningshistorikern Sara Backman Prytz vid Uppsala universitet.

När utbildningshistorikern Sara Backman Prytz studerade vilka könsstereotyper som fanns i skoltidningar och studentskrivningar under åren 1880-1930 såg hon att dåtidens skolflickor hade en mycket modernare syn på kvinnligt och manligt än de jämnåriga skolpojkarna.

Pojkarna beskrev den ideala kvinnan som späd och underordnad mannen, och kvinnans inträde på arbetsmarknaden sågs av pojkarna som ett hot mot både kärnfamiljen och mot samhället i stort. Det fanns pojkar som redan under denna period tyckte att kvinnorörelsen ”gått för långt”.

- Flickorna anslöt inte alls till samma bakåtsträvande könsideal som pojkarna. De problematiserade i stället den traditionella kvinnorollen och var optimistiska till kvinnans nya ställning i samhället, säger Sara Backman Prytz.

Även ungdomarnas syn på manlighet skilde sig åt. Pojkarna ansåg att männen var överlägsna kvinnorna, ett mansideal som nästan inte alls fanns i flickornas texter – över lag skrev flickorna ganska lite om män. 

Gemensamt för både pojkar och flickor var att de tog avstånd från alla typer av överdrifter. Allt från kroppsarbete till barnuppfostran skulle präglas av en ”lagomhet”.

- När ungdomarna betonade faran med överdrifter hämtade de ofta exempel från arbetarklassen och överklassen, även om det var arbetarklassen som hånades mest flitigt. Särskilt pojkarna tog kraftigt avstånd från den lägre klassens kvinnor. De menade att både kärnfamilj och samhälle hotades när kvinnor arbetade istället för att vara hemma med barnen, säger Sara Backman Prytz.

De texter som Sara Backman Prytz studerat kommer från högre flickskolor och pojkläroverk som präglades av en borgerlig skolkultur, och eleverna kom ofta från en borgerlig bakgrund. Flickskolorna var emellertid mer progressiva än pojkskolorna – lärarna var högutbildade kvinnor och pedagogiken var ofta mindre traditionsbunden än i pojkarnas skolor. Sara Backman Prytzs avhandling visar alltså att inte bara lärarna utan även eleverna vid flickskolorna var mer framåtsträvande i fråga om synen på kvinnligt och manligt än eleverna i pojkläroverken.

För mer information kontakta Sara Backman Prytz, tel: 018-471 24 85, 0736 37 89 16, e-post: sara.prytz@edu.uu.se

Avhandlingen ”Borgerlighetens döttrar och söner : Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930” kan laddas ner i fulltext.

Avhandlingen försvaras den 24:e oktober 2014.

Bilder för nedladdning:
Sara Backman Prytz