Nyheter och press

Att förebygga trycksår inom vården kräver teamarbete

Pressmeddelande
2014-11-24

Den trycksårsförebyggande vården kan förbättras om personal får möjlighet till att reflektera och kommunicera med varandra om hur de tillsammans förhindrar att patienter får trycksår. En ny avhandling vid Uppsala universitet, som läggs fram på Gävle sjukhus, belyser ett problem inom svensk sjukvård som medför patientlidande och höga kostnader.

Sjuksköterskan Eva Sving har i sin avhandling undersökt faktorer inom hälso- och sjukvården som har betydelse för framgångsrik trycksårsförebyggande vård. Ett annat syfte var att utvärdera en intervention med fokus på att införa evidensbaserad trycksårsförebyggande vård. Hon visar på en möjlig väg att arbeta med kvalitetsförbättringar för den grupp patienter som har en ökad risk att utveckla trycksår.

Trycksår räknas som en vårdskada och är ett problem inom svensk sjukvård. Sedan 2008 har Sveriges Kommuner och Landsting haft fokus på trycksår som en kvalitetsindikator för att öka medvetenhet om problemet och få till stånd förbättringar. Den senaste nationella undersökningen 2014, visade att 14 procent av patienterna på svenska sjukhus har trycksår. Dessa leder till ett ökat lidande med bland annat depression och konstant smärta och är också förknippande med höga kostnader för hälso- och sjukvården.

- Att föra in nya rutiner för att kvalitetssäkra vården har visat sig vara svårt. Man måste ta hänsyn till många faktorer i den komplexa organisation som hälso- och sjukvården är och det saknas kunskap om hur man ska göra för att lyckas på bästa sätt, berättar Eva Sving.

Hennes studier visar att trycksårsförebyggande arbete till stor del var beroende av andra faktorer än patientens risk att utveckla trycksår. Som till exempel vilket sjukhus och vilken typ av avdelning patienten befann sig på. Det förebyggande arbetet, som beskrivs av sjuksköterskorna, var beroende av avdelningskulturen och varierade från organiserat till oorganiserat.

Resultatet visar också att det är viktigt med personer som har rollen att stödja förbättringsarbetet. Kommunikation mellan chefer och vårdpersonal om resultaten från kvalitetsmätningar var en nyckelfaktor till förbättring. Den skapade medvetenhet och motivation hos vårdpersonal att fortsätta med förbättringar

Det trycksårförebyggande arbetet förbättrades efter interventionen, men det fanns behov av ett fortsatt arbete. I det arbetet beskrev vårdpersonal kvalitetsmätningar som mycket viktigt.

- För att få till stånd ett evidensbaserat trycksårsarbete behöver chefer från alla led bidra från sin position. Det är viktigt att avsätta tid för reflektion och kommunikation bland vårdpersonal och chefer för att skapa samsyn om hur trycksårsförebyggande arbete ska utföras. Trycksårsförebyggande vård är ett teamarbete, säger Eva Sving.

Hon konstaterar också att det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om hur förebyggande åtgärder utförs. Det skapar möjlighet för dem att planera och leda vården utifrån patientens behov.

Disputationen äger rum vid Gävle sjukhus den 28 november kl 13.00. Läs mer om avhandlingen på universitetets webbplats.

För mer information kontakta Eva Sving, tel: 070-266 09 44, eva.sving@lg.se

Hemortstidning: Gävle Dagblad och Arbetarbladet