Nyheter och press

De första "skaldjuren" satt fast på havsbottnen

Pressmeddelande
2008-06-26

De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.

Armfotingar är en grupp tvåskaliga djur som lever på bottnen och liknar musslor. De är idag mindre vanliga än musslor, men har ett desto mer storslaget förflutet med tiotusentals utdöda arter. Med hjälp av nya fossilfynd från Australien har professor Lars Holmer och forskarassistent Christian Skovsted vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och deras australiska forskarkolleger studerat vad som tros vara armfotingarnas förfäder, en av de första djurgrupper som utvecklades på jorden för ca 510-530 miljoner år sedan. Tommotiderna, som de kallas, är en utdöd grupp av maskdjur som levde fastsittande på havsbottnen. Djuren hade små, fjälliknande skal som endast delvis skyddade mjukdelarna.

- De nya fossilfynden tyder på att deras skal med tiden utvecklades till armfotingarnas två skal, berättar Lars Holmer.

Forskarnas kunskap om tommotidernas biologi har hittills varit väldigt begränsad, eftersom man inte tidigare har hittat några fossil av hela individer . Det här har lett till spekulationer om hur djuren såg ut och vilka andra djurgrupper de är besläktade med. De flesta forskare har hävdat att tommotiderna var snigelliknade djur och att de fjälliknande skalen, så kallade skleriter, täckte ryggen medan djuret kröp fram över havsbottnen och skrapade i sig föda från stenar och slam.

De nya, unika fossilfynden består av nästan kompletta exemplar av australiska tommotider, och baserat på dem har man nu kunnat skapa nya rekonstruktioner av hur djuren egentligen såg ut. Tack vare dem har Uppsalaforskarna nu kunnat visa att skalen tillhörde djur som satt fast på havsbottnen och livnärde sig på födopartiklar som de filtrerade ur vattnet. Samma metod för att skaffa sig mat finns idag bland annat hos musslor och armfotingar.

- Exakt hur de fjälliknande skalen utvecklades till de tvådelade skal som musslor och armfotingar har idag, och vilka fossila grupper som varit inblandade i utvecklingen, har länge varit mycket kontroversiellt i forskarkretsar. Men våra resultat tyder på att armfotingarnas två skal har utvecklats ur skalen hos vissa sådana tommotider, säger Lars Holmer.

Läs den nya artikeln i Biology Letters.

Läs den äldre artikeln i februarinumret av Geology.


Bildtext till bifogad bild: Några av de nya fossilfynden av tommotider som gjorts i Australien. Eccentrotheca (fig. a,b) har ett tubformat skal sammanfogat av många små fjälliknande skalbitar och satt fastcementerad på havsbottnen vid den smalaste änden. Micrina (c,d) hade ett reducerat skal bestående av två olika delar som kunde röra sig i förhållande till varandra och liknar därmed moderna armfotingar, även om skalen inte helt omsluter mjukdelarna. Precis som många armfotingar satt Micrina fast vid bottnen med hjälp av mjukdelar som stack ut genom den mindre öppningen mellan skalen (fig. d). Bild: Lars Holmer.

För mer information, kontakta professor Lars Holmer, helst via e-post: Lars.Holmer@pal.uu.se eller på tel. 070-468 26 55.

Ladda ner som:  PDF-dokument

Relaterade bilder:
pm_skaldjur