Nyheter och press

En tredjedel av cancerdrabbade tonåringar rapporterar ångest 10 år senare

Pressmeddelande
2015-09-16

Utvecklingen av livskvalitet och ångest- och nedstämdhetssymtom bland personer som diagnosticerats med cancer under tonåren följer inte ett rakt spår. En del utvecklar ångest- och depressionssymtom samt minskad livskvalitet även lång tid efter avslutad behandling. En unik studie från Uppsala universitet som följt tonåringar som drabbats av cancer visar att en tredjedel rapporterar ångest 10 år efter diagnos.

Tonåren är för många en turbulent period som kännetecknas av många och snabba fysiska och psykologiska förändringar. Att diagnosticeras med cancer under tonåren innebär att en tvingas hantera påfrestningar kopplade till cancer och cancerbehandlingen utöver de många utmaningar som tonåren i sig innebär. Även tiden efter cancerbehandlingen innebär många utmaningar, till exempel att hantera kvarstående besvär orsakade av sjukdomen eller behandlingen, återgå till skola eller arbetsliv och att hantera oro för att bli sjuk igen. Att drabbas av cancer i tonåren kan därför vara särskilt påfrestande och påverka det psykiska måendet långt in i vuxenlivet.

I ett unikt projekt som genomförts vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har en forskargrupp ledd av Louise von Essen följt 61 tonåringar som drabbats av cancer från kort efter diagnos till och med tio år efter diagnos för att undersöka hur livskvalitet och nivåer av ångest- och depressionssymtom utvecklas över tid. Vid åtta tillfällen har deltagarna besvarat frågeformulär som mäter livskvalitet samt ångest – och nedstämdhetssymtom via telefon.

Resultaten som nu publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Psycho-Oncology visar att utvecklingen av livskvalitet och symtom på ångest och depression inte följer en rak bana.

- När det gäller mental livskvalitet ser vi att deltagarna rapporterade låga nivåer vid diagnos, men att livskvaliteten sedan ökade upp till fyra år efter diagnos. Därefter verkar den dock återigen ha sjunkit, säger Helena Grönqvist, forskare och en av studiens huvudförfattare.

Ångest- och depressionssymtom visar liknande utvecklingsbanor; symtomen minskade åren efter diagnos och verkade sedan öka. Vid alla studiens åtta mättillfällen rapporterade en viktig undergrupp förhöjda ångest- eller depressionssymtom och tio år efter diagnos rapporterade nästan en tredjedel av personerna i studien en förhöjd nivå av ångestsymtom.

- Resultaten understryker vikten av att inkludera psykologiska aspekter i den långsiktiga uppföljningen av denna grupp för att identifiera personer som är i behov av psykologiskt stöd, säger Malin Ander, doktorand och PTP-psykolog och en annan av studiens huvudförfattare.

Kunskap om när den psykologiska risken är som störst samt vilka psykologiska interventioner som är effektiva för denna grupp saknas fortfarande och är viktiga områden för framtida forskning, menar Malin Ander.

Ansvarig forskare för projektet är Louise von Essen, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk psykologi i hälso- och sjukvård, Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Malin Ander vie e-post: malin.ander@pubcare.uu.se eller telefon: 018-4713514.

Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence: a 10-year follow-up study, Psycho Oncology (2015) DOI: 10.1002/pon.3965