Nyheter och press

Forskare identifierar skillnader mellan tumörer beroende på medfödd genetisk bakgrund

Pressmeddelande
2015-09-30

Forskare från Uppsala universitet och Broad Institute, USA, har identifierat likheter och skillnader mellan vad som händer i samma slags tumör när den uppstår i olika hundraser. Resultatet, som publicerats i tidskriften Genome Research, tros kunna leda till en bättre förståelse för hur olika människors medfödda genetiska bakgrund styr förändringarna i en lymfomtumör.

Lymfom är den vanligaste blodcancern hos människor i västvärlden. Det finns olika slags lymfom (subtyper), där vissa är aggressiva medan andra är relativt milda. Även hundar får lymfom. Eftersom hundar är väldigt lika varandra inom en ras men olika andra raser, erbjuder de en unik möjlighet att studera genetiska faktorer i sjukdomar. Olika hundraser har varierande risk att utveckla olika slags lymfom, trots att de lever i samma miljö. Det visar att det finns genetiska orsaker till vilken slags lymfom de får. I denna studie visar forskarna för första gången att de genetiska förändringarna som sker i tumören - mutationer - påverkas av vilken ras en hund tillhör, dvs deras genetiska bakgrund.

- Vi blev förvånade över hur mycket den genetiska bakgrunden påverkar mutationerna. Vilka gener som får flest mutationer är kopplat till tumörtypen, och det var ingen nyhet. Men det är i första hand rasen som styr vilket landskap av mutationer en tumör uppvisar, säger Dr. Ingegerd Elvers, som forskar hos professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet samt på Broad Institute i USA.

Forskningslaget valde ut tre olika hundraser, som alla har en ökad risk för lymfom jämfört med genomsnittshunden, men med sinsemellan olika risk för lymfom från B-celler respektive T-celler. I samarbete med veterinärer samlade de in tumörer och frisk kontrollvävnad från familjehundar. Sedan skedde ett omsorgsfullt genetiskt detektivarbete för att identifiera mutationerna i varje individs tumör. Det visade sig att de gener som fick flest mutationer var desamma i B-cellslymfom från två raser, men skiljde sig mellan T-cellslymfom från två raser. De flesta viktiga gener som forskarna hittade har redan visat sig vara viktiga i lymfom i människa. Men forskarna upptäckte också nya gener som de hoppas kan öppna för nya behandlingsmetoder hos människor.

- Vi tror att varje hundras kan motsvara en subtyp av B-cellslymfom eller T-cellslymfom. Det finns många molekylära subtyper hos människa. Avel har gjort att hundar är ganska lika varandra inom varje ras. De ger oss en unik möjlighet att förstå hur den genetiska bakgrunden påverkar vilken slags tumör vi får, och styr hur den tumören utvecklas, säger Ingegerd Elvers, som hoppas att detta kan möjliggöra mer individualiserade behandlingsformer för cancer både hos hundar och människor i framtiden.

Läs artikeln i open access-tidskriften Genome Research.

För mer information, kontakta Ingegerd Elvers, 073-734 9875, ielvers@broadinstitute.org