Nyheter och press

Lagringstid lika viktig som ålder

Pressmeddelande
2016-09-05

Hur länge ett blodprov som används för medicinsk forskning har legat lagrat i en biobank kan påverka provresultaten lika mycket som blodgivarens ålder gör. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EBioMedicine. Hittills har medicinsk forskning tagit hänsyn till ålder, kön och hälsofaktorer för den som lämnat provet, men lagringstiden är alltså lika viktig.

- Den här upptäckten kommer att förändra hela världens arbetssätt med biobanksblod. I all forskning på och i analyser av biobanksblod framöver bör man även ta hänsyn till det vi har upptäckt, nämligen tidsaspekten. Det är helt nytt, säger forskaren Stefan Enroth som tillsammans med professor Ulf Gyllensten fått fram de nya resultaten.

Det är i sin forskning kring behandling och diagnostik av livmoderhalscancer som forskarna har tittat på stora mängder proteinprover. Proverna kommer från Västerbotten interventionsprogram vid Umeå universitet, och har samlats in mellan åren 1988 och 2014.

De har analyserat 380 olika prover från 106 kvinnor i åldrarna 29 till 73 år. För att studera lagringstidens inverkan användes bara kvinnor som är 50 år för att kunna isolera tidseffekten. 108 olika proteiner har analyserats. Förutom hur länge ett prov har varit nedfruset så har forskarna även studerat ålder vid provtagning och vilken årstid det var när provet togs.

- Vi misstänkte att vi skulle hitta påverkan utifrån lagringstiden, men vi trodde att den skulle vara mycket mindre. Nu visar det sig att lagringstid kan vara en minst lika viktig faktor som ålder på individen vid provtagningstillfället, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik.

Blod från biobanker används till forskning som gäller att ta fram nya läkemedel och testa nya behandlingsmetoder. Resultaten från den här studien är viktig för framtida läkemedelsforskning men alla analyser som har gjorts tidigare utifrån biobanker kan och behöver inte göras om.

- De flesta felaktigheter tidigare har mest sannolikt handlat om att preparatet eller behandlingen som testats har gett ett felaktigt negativt resultat. Alltså att man inte sett skillnader mellan grupper tex för att fall samlats in under lång tid, medan kontroller samlats in vid en enskild tidpunkt, säger Stefan Enroth.

Den andra stora upptäckten i studien är att proteinnivåerna i blodplasman varierar beroende på vilken årstid eller månad som proverna har tagits. En viss del av skillnaderna kan man förklara med mängden solljus som vi utsätts för vid provtillfället.

- Det finns tidigare studier på hur proteiner påverkas av lagringstid, men de har handlat om enstaka proteiner och i små grupper av patienter. Vi har gjort den största undersökningen som finns, på flest människor över längst tid, säger Ulf Gyllensten.

EBioMedicine är en relativt nystartad open access-tidskrift som stöds av Cell och The Lancet.

Enroth, S., et al., Effects of Long-Term Storage Time and Original Sampling Month on Biobank Plasma Protein Concentrations, EBioMedicine (2016)

Kontakt:

Stefan Enroth, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, 018-471 49 13, stefan.enroth@igp.uu.se">stefan.enroth@igp.uu.se

Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, 0708-99 34 13, ulf.gyllensten@igp.uu.se">ulf.gyllensten@igp.uu.se