Nyheter och press

”Nobelpriset i ekonomi” och trender i samhällsutvecklingen

Pressmeddelande
2016-10-05

1968 förstärktes nationalekonomins vetenskapliga status med inrättandet av ”Nobelpriset i ekonomiska vetenskaper”. Efter finanskriser, låg tillväxt och ökade samhällsklyftor i den industrialiserade världen ifrågasätts dock ämnets vetenskapliga status av många. I en ny bok drar Uppsalaforskaren Gabriel Söderberg tillsammans med Avner Offer vid University of Oxford slutsatsen att Ekonomipriset indirekt också bidragit till att underminera nationalekonomins vetenskapliga status.

Ekonomiprisets tillkomst, genom Sverige Riksbanks donation 1968, var djupt rotat i den politiska situationen. Efter andra världskriget dominerades den ekonomiska politiken av den socialdemokratiska regeringen. Riksbanken och penningpolitiken underordnades den samhälleliga visionen att skapa Folkhemmet. Dåvarande Riksbankschefen, Per Åsbrink, drev under 1950- och 1960-talen en kampanj för att öka Riksbankens inflytande över penningpolitiken. Regeringen vidmakthöll sin kontroll över den ekonomiska politiken, men tillät som kompensation Åsbrink att utföra en rad prestigeprojekt. Ekonomipriset blev det mest kända av detta. Ekonomisk teori hade under denna tid högt anseende och priset tycktes befästa dess vetenskapliga anspråk.

Men priset kom också att stå i centrum av en annan konflikt när det gäller hur samhället ska organiseras. Efter 1930-talet stödde en i stort sett enig ekonomkår den offentliga sektorns expansion och omfattande statliga ingrepp i ekonomin. 1970-talets ökade ekonomiska turbulens kom dock att tolkas som ett uttryck av alltför omfattande statligt intrång i ekonomin. Resultatet blev ett ökat betonande både politiskt och ekonomiskt-teoretiskt av marknadens överlägsenhet.

Ekonomipriset hade generellt delats ut med stor spridning både vad gäller teoretiska infallsvinklar och politiskt hemvist. Men under denna period belönades allt fler marknadsliberala teoretiker som utarbetat teoretiska argument för att underminera statliga intrång i ekonomin. Flera av dessa teoretiker var också direkt politiskt aktiva för att öka andelen funktioner i samhället som organiserades enligt marknadsprinciper. Samtidigt var ledande medlemmar av kommittén, som delade ut priset, aktiva i den ekonomiska debatten i Sverige och varnade för en annalkande katastrof om marknader inte släpptes fria och offentliga sektorn inte minskades ned. Detta var en i slutändan politisk kamp som fördes i det offentliga rummet och där vetenskaplig auktoritet användes som en resurs.

1985 avreglerades den svenska finansmarknaden. Det fanns utan tvivel problem som pekade mot att någonting behövde göras, men tilltron till marknadernas inneboende effektivitet bidrog till att man genomförde en avreglering utan att fundera på alternativ och utan att göra några förberedelser. Detta ledde till en omfattande finanskris i början av 1990-talet. Samma tilltro till marknader, stärkt av ekonomisk teori, låg till grund för bristfälliga regleringar i den globala finansmarknaden som ledde fram till finanskrisen 2007-2008.

I nuläget befinner vi oss alltså i efterdyningarna av en finanskris som tyder på att marknader inte är stabila och effektiva. Finanssektorn befinner sig globalt i en utdragen period av omfattande återreglering. Ekonomisk teori ger i nuläget inte något entydigt svar på hur världen ska ta sig ur den nuvarande perioden av långvarigt låg tillväxt. Samtidigt utgör fortfarande den offentliga sektorn en stor andel av BNP i alla industrialiserade länder och utgör troligen en central grundbult i ett fungerande samhälle. Ekonomipriset har också anpassats genom att delas ut till en bredare grupp forskare och teoretiker.

- Ekonomipriset har i det förflutna varit fullt relevant för samhället. Det har speglat trender i samhällsutvecklingen och hjälp till att förstärka dessa trender. Men genom detta har det också demonstrerat hur svårt det är att skilja ekonomisk vetenskap från politik och därigenom underminerat ämnets vetenskapliga status, säger Gabriel Söderberg, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Gabriel Söderberg e-post: Gabriel.Soderberg@ekhist.uu.se

Avner Offer&Gabriel Söderberg, The Nobel Factor – The Prize in Economics, Social Democracy, and the Market Turn, Princeton University Press, 2016

Utgivningsdag: 5 oktober 2016.

För recensionsexemplar kontakta Caroline Priday, Princeton University Press, tel: +44 1993 814503, e-post: caroline_priday@press.princeton.edu