Nyheter och press

Blodprov skulle kunna avslöja cancer

Pressmeddelande
2016-10-26

Genom att förstora upp molekyler i blodet 1500 gånger och sedan färga in dem med fluorescerande färg skulle det kunna bli lättare att i blodprov hitta dels tecken på cancer och dels se om medicineringen mot cancern hjälper. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

- Drömmen är att min metod ska göra det möjligt att med analys av ett vanligt blodprov kunna hitta vissa cancerformer som leukemi eller prostatacancer. Det skulle vara smidigt för både personal och patienter och dessutom i vissa fall bli billigare jämfört med de metoder som används idag, säger Liza Löf, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

I sin nyligen framlagda avhandling har hon vidareutvecklat den beprövade molekylärmedicinska metoden, proximity ligation assay, PLA, som har utvecklats vid Uppsala universitet. Hittills används den mestadels inom forskning där man studerar hur molekyler interagerar med varandra.

För att undersöka molekylära skeenden i blodet, kan man använda metoder för att identifiera och räkna små membrantäckta partiklar som kallas vesiklar. Dessa vesiklar släpps ut från vävnader och kan transportera molekyler mellan celler, och de skulle kunna utgöra viktiga biomarkörer vid cancersjukdomar.

Ett exempel kan vara en patient som har en cancertumör någonstans i kroppen, denna tumör kan läcka ut vesiklar i blodet som man kan mäta och därigenom misstänka en tumör. På samma sätt går det att se om en patient svarar på medicineringen av en cancer. Om medicineringen fungerar går cellerna i tumören sönder, och då ser man många fler vesiklar i blodet än vad man hade innan behandlingen.

Att kunna särskilja dessa vesiklar från olika vävnader i blodplasma med den här metoden kan underlätta både diagnostiken och uppföljningen av patienten.

- Problemet har hittills varit att detektera dessa vesiklarna som är extremt små. Genom att förstora dem blir de lättare att se och därigenom blir infärgningen mer effektiv och lättarbetad. Istället för att få en diffus bild av alla vesiklar kan vi nu se dem individuellt och kunna koppla dem till eventuell sjukdom, säger Liza Löf.

Den typ av fluorescerande infärgning som nämns i avhandlingen används redan idag vid infärgning av proteiner.

I tidigare studier som har gjorts med metoden har man tittat på fasta celler. Det som är nytt med Liza Löfs avhandling är att hon studerat vissa celler i blodet. Att studera vesiklar är också nytt. Genom att förstå varifrån de kommer går det att misstänka att vesiklar skulle kunna komma från en tumör och på det sättet hitta var i kroppen tumören verkar sitta.

- Målet med min forskning har varit att med hjälp av våra molekylära metoder lösa viktiga problem som finns på behandlingssidan idag. De studier som jag har gjort har varit i tätt samarbete med läkare som arbetar med leukemi patienter.

Liza Löf, (2016 avhandling) Applications of in situ proximity ligation assays in cancer research and diagnostics.

Avhandlingen i fulltext 

Kontakt:

Liza Löf, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet,liza.lof@igp.uu.se"> liza.lof@igp.uu.se 0706-986547