Nyheter och press

Ohälsokostnader stora för samhällets miljögifter

Pressmeddelande
2016-11-01

Att minska mängden miljögifter i samhället skulle kunna minska samhällskostnaderna för sjukdomar som diabetes avsevärt. Det är slutsatsen i en studie där man beräknat kostnaderna för den andel sjukdomsfall som enligt tidigare studier kan förklaras av just miljögifter.

Det har under flera år kommit allt fler bra studier som visar oroväckande samband mellan miljögifter och ohälsa. Av förklarliga skäl kan man inte göra interventionsstudier med miljögifter på människor, utan det handlar om sambandsstudier (epidemiologiska studier) eller om djurstudier.

- Men det fortsätter att vara ett lågt intresse för denna typ av forskning, vi behöver ökade möjligheter att göra fler och större studier och det behövs dessutom djurstudier som kan påvisa orsakssamband samt förklara de bakomliggande mekanismerna. Nu kan vi visa att det kunde vara lönsamt också, att satsa på detta område, säger Monica Lind, docent i miljömedicin på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset.

Det har tidigare visats av flera forskargrupper runt om i världen, inklusive den som leds av Monica Lind och Lars Lind vid Uppsala universitet, att höga halter av olika typer av miljögifter i blodet, som exempelvis PCB:er och långlivade insektsbekämpningsmedel, är relaterade till en hög risk att ha få diabetes.

Forskargruppen har nu tillsammans med den amerikanske miljöforskaren Leonardo Trasande, New York University, gjort en kostnadskalkyl med utgångspunkt från den så kallade PIVUS-studien där ett stor antal miljögifter har undersökts hos cirka 1000 äldre individer i Uppsala, liksom förekomsten av diabetes i gruppen. Denna, liksom en liknande studie av Trasande, publicerad i tidskriften the Lancet förra veckan, har fått stor internationell uppmärksamhet.

Resultatet visar att höga halter av PCB:er, långlivade insektsbekämpningsmedel, ftalater (mjukgörare i plaster och i kosmetika/hudvårdsprodukter) och fluorerade ämnen (bland annat i brandskum och i vattenavstötande material) tillsammans kan förklara 13 procent av diabetsförekomsten. Detta kan jämföras med fetma, den vanligaste riskfaktorn för diabetes, som förklarar 40 procent.

- En minskning av dessa miljögifter med 25 procent skulle enligt våra beräkningar kunna minska diabetsförekomsten i Europa med cirka 150 000 individer och leda till en kostnadsbesparing på 45 miljarder svenska kronor per år inom sjukvården, säger Lars Lind, professor i medicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Beräkningarna baseras på hur stor andel av risken som kan förklara ett sjukdomsfall av diabetes, och offentliga uppskattningar på vårdkostnad per år för en kronisk sjukdom som diabetes.

- Kalkylen är som alltid inom hälsoekonomi komplicerad och innehåller flera osäkerhetsfaktorer, men man ser en tydlig bild, dvs att miljögifter leder till stora kostnader i vården. Då vi sett att miljögifter är kopplade till flera andra sjukdomar än diabetes skulle en minskning av dessa miljögifter kunna leda till stora besparingar inom vården på sikt, säger Monica Lind.

Referens:
Population attributable risks and costs of diabetogenic chemical exposures in the elderly. Trasande L, Lampa E, Lind L, Lind PM. J Epidemiol Community Health. 2016 Oct 27. pii: jech-2016-208006. doi: 10.1136/jech-2016-208006. [Epub ahead of print]

Läs om tidigare studier av forskargruppen vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta professor Lars Lind, tel: 0730-502878 eller lars.lind@medsci.uu.se