Nyheter och press

"Skräp-DNA" avslöjar varför barn får aggressiv cancerform

2014-11-10

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har identifierat en särskild molekyl som tycks spela en avgörande roll i bildandet av aggressiva barncancertumörer. Resultaten kan på sikt användas både för att identifiera högriskpatienter och skräddarsy behandlingen för barn med cancerdiagnosen neuroblastom.

Studien publiceras i ledande tidskriften Cancer Cell.

Neuroblastom är en mycket allvarlig cancerform som angriper det perifera nervsystemet. Cancerformen, som främst drabbar små barn, har en hög dödlighet: de nuvarande behandlingsmetoderna botar mindre än hälften av barnen med den mest aggressiva formen. Behandlingen medför dessutom en stor risk för biverkningar.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har gemensamt identifierat en ny biomarkör som skulle kunna användas både vid diagnos och behandling.

Biomarkören, kallad NBAT-1, är en särskild variant av en så kallad lång, icke-kodande RNA-molekyl (se fakta). NBAT-1 finns i cancercellen där den styr tumörers bildande, tillväxt och spridning. Den påverkar också hur cancertumören svarar på behandling.

I studien visar forskarna hur man genom att analysera förekomsten av NBAT 1-molekylen i ett tumörprov med hög tillförlitlighet kan uttala sig om riskstatusen hos nydiagnostiserade patienter.

– Våra studier visar att neuroblastompatienter som har lägre nivåer av molekylen också har en sämre prognos, och därför kan behöva tuffare behandlingsalternativ. Molekylen skulle alltså kunna användas både för att bedöma prognosen för tillfrisknande och i planeringen av hur aggressivt neuroblastomet bör behandlas, säger professor Chandrasekhar Kanduri vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

I studien, som publiceras i ledande vetenskapliga tidskriften Cancer Cell, har forskarna först analyserat neuroblastomtumörer från 108 svenska barn, därefter testat biomarkören i ett större material av tumörceller som samlats in från barn i Belgien, Tyskland, Israel, Italien, Spanien, Storbritannien och USA.

De mekanismer som de svenska forskarna även användas för studier av andra cancerformer och för patienter i alla åldrar. På sikt hoppas forskarna att NBAT-1-molekylen i sig kan bli ett mål för nya läkemedel:

Det är forskarnas långsiktiga mål att långa, icke-kodande RNA-molekyler regelmässigt ska kunna användas för diagnos och utveckling av nya läkemedel.

Artikeln “NBAT-1 is a risk-associated long noncoding RNA regulating cell proliferation and neuronal differentiation to control neuroblastoma progression” publiceras online i Cell Cancer den 10 november.

För kopia av artikeln kontakta artikelförfattaren eller press@cell.com

Länk till tidskriften: http://www.cell.com/cancer-cell/home

FAKTA ICKE-KODANDE RNA-MOLEKYLER
Den genetiska informationen i våra celler överförs från DNA, via RNA, till proteiner. Man har tidigare haft uppfattningen att det enbart är proteinerna som "utför" uppgifter i celler. Den proteinkodande delen utgör endast 1,5 procent av hela den mänskliga arvsmassan - resterande 98,5 procent har historiskt betraktas som "skräp-DNA".

Med utvecklingen av högupplösta sekvenseringsteknologier har forskare upptäckt att detta ”skräp-DNA” i själva verket ger upphov till tiotusentals små och långa icke-kodande RNA-molekyler, som inte producerar proteiner men som utför andra, extremt viktiga biologiska funktioner. I dag är teorin att RNA-molekyler också starkt bidrar till utvecklingen av tumörer och cancersjukdomar.