Nyheter och press

Nya läkarutbildningen får beröm

2007-04-26

Vilja till förändring, stark vetenskaplig tradition, gott omhändertagande av studenterna och en väl fungerande pedagogik är några av det nya läkarprogrammets starka sidor, anser Högskoleverket i sin utvärdering. Sex av åtta utbildningsprogram får gott betyg, medan examensrätten ifrågasätts för sjuksköterske- resp specialistsjuksköterskeprogrammet.

Svensk läkarutbildning håller generellt bra standard men det finns också betydande kvalitetsskillnader mellan utbildningarna som ges vid sex olika lärosäten i landet, konstaterar Högskoleverket.
- Vi får sammantaget gott betyg på sex av våra åtta utbildningar inom medicin och vårdområdet. Det är vi naturligtvis glada för, säger Olle Nilsson, ordförande i grundutbildningskommittén vid Uppsalas medicinska fakultet.
HSV:s bedömargrupp har tagit del av både det gamla och det nya läkarprogrammet i Uppsala. Det nya programmet sjösattes vårterminen 2006 och utvecklas i rätt riktning enligt Högskoleverket. Utbildningsplanen anser man är väl förankrad hos alla aktörer - något av en förutsättning – och så finns en tydlighet i beslutsstruktur, hög lärarkompetens, hög ambitionsnivå och klara förbättringar i undervisnings- och examinationsformer jämfört med det gamla programmet. Sambandet mellan forskning och utbildning är också gott, anser man.
Men den kliniska utbildningen, det vill säga studenternas träning i sitt blivande yrke, har brister såväl i hela landet som i Uppsala, och bedömargruppen rekommenderar att öka samarbetet med primärvården för detta. Sådana diskussioner med landstinget sker också i Uppsala, enligt Olle Nilsson.

Internationellt gångbar

Det biomedicinska analytikerprogrammet i Uppsala anser Högskoleverket fungerar bra i alla delar och utbildningens resultat är ”mycket tillfredsställande”. Det biomedicinska magisterprogrammet ger en ”internationellt gångbar utbildning av hög kvalitet”.
Logopedprogrammet är så nytt att den första kursen bara nått halvvägs, men får mycket goda vitsord av bedömargruppen. Som ett exempel nämns handledarutbildningen som ger akademiska poäng. Och sjukgymnastikutbildningens nya utbildningsplan uppskattar bedömargruppen, särskilt dess profil mot framtidens verksamheter.
Programmet till röntgensjuksköterska får godkänt till innehåll och resultat men HSV påpekar också att den akademiska kompetensen behöver öka och förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen är otillfredsställande.

Nytt sjuksköterskeprogram

Desto mer bekymmersamt är att examensrätten ifrågasätts på två utbildningar: sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet. Något som förvånar Olle Nilsson är dock att bedömargruppen valt att utvärdera det gamla sjuksköterskeprogrammet och inte tagit hänsyn till det nya programmet, redan inne på sin andra termin.
- Den kritik som riktas mot sjuksköterskeprogrammet blir bara delvis relevant, då jag anser att vi redan är på god väg att förändra utbildningen, säger Olle Nilsson.
Främst handlar kritiken om att man anser huvudämnet omvårdnad vara för osynligt i utbildningen och så slår man ner på kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Inte mycket har hänt sedan den senaste utvärderingen 1999, anser HSV.
- Processen med att utveckla sjuksköterskeutbildningen är redan igång. I den nya utbildningen är kopplingen till omvårdnadsämnet starkare än tidigare, men kanske kan det utvecklas ytterligare, menar Olle Nilsson.

- Målet med förändringen av sjuksköterskeprogrammet är att fördjupa den vetenskapliga förankringen samtidigt som kopplingen till det kliniska arbetet görs tydligare. Vår bedömning är att reformen kommer att förbättra många av de delar där vi fått kritik, tillägger han

En ledarskapsfråga?

Bristande kvalitet på vad den verksamhetsförlagda utbildningen är inget unikt för Uppsala. Det gäller för de flesta av de elva sjuksköterskeutbildningarna i landet vars examensrätt ifrågasätts.
Fyra av dessa utbildningar finns vid landets sex medicinska fakulteter. Professor Karin Segersten, en av HSV:s utvärderare av sjuksköterskeprogrammet, har en uppfattning om varför:
- Jag tror att det till stor del är en ledarskapsfråga. När universiteten övertog sjuksköterskeutbildningarna i landet för flera år sedan, handlade det om att göra en yrkesutbildning mer akademisk. Det ställer stora krav på ledarskap, säger hon.
När det handlar om specialistsjuksköterskeprogrammet är ett problem att hitta kompetenta lärare och handledare med den önskade specialkompetensen. De ifrågasatta utbildningarna har nu ett år på sig att utveckla en plan till förbättring, för att sedan genomgå en ny granskning.

Bristande kvalitet i hela landet

Högskoleverket har sammantaget utvärderat 136 vård- och medicinutbildningar i landet. Utbildningarna ges vid totalt 27 olika universitet och högskolor. Sjuksköterskeutbildningen finns vid 26 lärosäten och elva av dessa har fått examensrätten ifrågasatt. Specialistsjuksköterskeutbildningen finns vid 24 lärosäten och åtta av dessa utbildningar ifrågasätts.
Fokus vid utvärderingen har varit de allmänna målen för högre utbildning (främst vetenskaplig grund och att utveckla studenternas kritiska förhållningssätt) samt den kliniska verksamhetsförlagda utbildningen.

Högskoleverkets rapport