Nya hedersdoktorer inom teknik och naturvetenskap

1999-10-29

Uppsala universitets Teknisk-naturvetenskapliga fakultet har utsett följande hedersdoktorer som samtliga kommer att promoveras vid den stora jubileumspromotionen i januari nästa år: Professorerna i kemi Chitamani Nages Ramachandra Rao, Indien , Ernest Davidson och Richard Zare, båda USA, professorerna i fysik Robert E Johnson, USA, och Claudia Ambrosch-Draxl, Österrike, professorn i astronomi Riccardo Giaconni, professorerna i geologi Michael Basset och Marjorie Wilson, båda Storbritannien, forskaren i bildanalys Ingrid Carlbom, USA, forskningschef Bernt Ericson, Stockholm samt forskningschef

Chitamani Nages Ramachandra Rao, professor i kemi och föreståndare för Jawaharal Nehru Centre for Advanced Scientific Research, Bangalore, Indien, är internationellt känd kemist inom det materialvetenskapliga området med närmare 1000 publikationer bakom sig. Hans forskning har inom flera områden nära anknytning den som utförs vid Ångströmlaboratoriet. Professor Rao har också ett stort engagemang i frågor som rör internationell utveckling och vetenskap i Tredje världen och har bland annat medverkat i Uppsala universitets International Science Programme i Arusha, Tanzania. Ernest Davidson, professor i kemi, Indiana University, USA har som forskare en framträdande plats inom den kvantkemiska metodutvecklingen och har under de senaste tre decennierna legat i den absoluta forskningsfronten när det gällt att utveckla den beräkningsinriktade kvantkemin med tillämpningar i kemi och fysik. Många av hans banbrytande beräkningsmetoder är i dag standard i de flesta kvantkemiska program världen över. Ernest Davidson har genom åren haft nära kontakter med Institutionen för kvantkemi i Uppsala och inspirerat och samarbetat med den grupp i Uppsala som forskar kring fria radikaler. Richard Zare, professor i kemi, Stanford University, USA, är framför allt känd för sin forskning inom laserkemi och hans forskning har ökat förståelsen av vad som händer på molekylär nivå vid kemiska reaktioner. Richard Zares experimentella och teoretisk studier har ökat kunskapen molekylära kollisionsprocesser och bidragit till att man kunnat lösa en rad problem inom kemisk analys. Hans utveckling av laserfluorescence som metod att studera reaktionsdynamik används i dag vid många laboratorier. Robert E Johnson, professor i fysik, University of Virginia, Charlottesville i USA, är internationellt väletablerad jonfysiker inom vad man kallar den atomära kollisionsfysikens teori. Hans forskning har haft stor betydelse för hur man ska förstå de erosionsprocesser på ursprunglig materia i solsystemet, i synnerhet kometer, som orsakas av solvind och annan kosmisk strålning, och hur stora biomolekyler kan slitas loss från himlakroppars yta av energirikt ljus och laddade partiklar. Forskningen inom detta senare område har utförts i nära samarbete med jonfysikgruppen vid Uppsala universitet och Robert E Johnson har under sina forskningsperioder i Uppsala givit forskarkurser och genom åren handlett tiotalet doktorander. Riccardo Giaconni, professor i astronomi, Associated Universities Inc, USA och ledande röntgenastronom sedan 1960-talet, har som initiativtagare till och ledare för ett flertal sond- och satellitprojekt bidragit till upptäckten av en överväldigande mängd röntgenkällor i vår vintergata. Riccardo Giaconni ledde också arbetet med Hubble-teleskopet och blev senare direktör för European Southern Observatory, ESO, och huvudansvarig för observatoriets stora teleskopprojekt. Riccardo Giaconni, som under flera decennier haft en central roll för astronomins utveckling, har också haft mycket stor betydelse för forskarna i Uppsala, som bland svenska astronomer har varit de främsta att utnyttja de stora ESO-teleskopen. Ingrid Carlbom, forskare i bildanalys och forskningsledare vid Multimedia Research Laboratory vid Lucent Technologies Bell Laboratories, USA, fick sin grundutbildning i Sverige med fortsatt forskarkarriär i USA. Ingrid Carlbom har i sin forskning utvecklat många olika tillämpningar av bildanalys, datorgrafik och multimedia, särskilt deras tillämpningar i vetenskapligt arbete. Hon är också redaktör för tidskriften Graphical Models and Image Processing. Under det senaste decenniet år har Ingrid Carlbom haft återkommande kontakt och samarbete med Centrum för bildanalys i Uppsala. Michael Basset, professor i geologi, National Museum of Wales, Cardiff, Storbritannien, har i sin forskning huvudsakligen studerat sammansättningen och fossilinnehållet i den geologiska lagerföljd som bildades i Skandinavien och de brittiska öarna under ordovicium och silur, dvs. för 400–500 miljoner år sedan. Inom det paleontologiska forskningsområdet har Michael Basset bidragit till systematiken av en rad olika fossilgrupper från fyndplatser världen över. Efter ett år som gästforskare i Uppsala i mitten på 1970-talet, har Michael Basset regelbundet samarbetat med geologer i Uppsala – dessutom under ytterligare ett år som gästforskare 1980 – och nya gemensamma projekt är under planering. Bernt Ericson, forskningschef vid Ericsson-koncernen, har efter utbildning vid KTH hela tiden varit verksam som forskare och forskningsledare inom olika företag i Ericsson-koncernen för nu vara moderbolagets högste ansvarige för forskning och utveckling. Bernt Ericson är en av de mest inflytelserika forskningsledarna inom IT-området och han har också haft en rad uppdrag i olika organisationer, bland andra Strategiska Stiftelsens IT-grupp. Bernt Ericson har varit medlem i programrådet för det nya IT-programmet vid Uppsala universitet och han är också nyckelpersonen i diskussionen om en framtida Ericsson-etablering i Uppsala. Claudia Ambrosch-Draxl, professor i fysik, Graz Universität, Österrike, är teoretiker inom den kondenserade materiens fysik och fått stor internationell uppmärksamhet för sina arbeten om högtemperatursupraledare och deras elastiska egenskaper. Hon har också beräknat så kallade fononspektra för dessa material, vilket är en mycket krävande uppgift. Claudia Ambrosch-Draxl har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren varit gästforskare vid Fysiska institutionen i Uppsala och i gemensamma forskningsprojekt. Hon deltar också i handledningen av doktorander vid Fysiska institutionen. Marjorie Wilson, professor i petrologi, University of Leeds, Storbritannien. är en världsledande auktoritet som forskare och pedagog när det gäller bergarternas bildningsprocesser. Marjorie Wilson har tidigare varit gästprofessor i Sverige och utvecklat samarbete med berggrundsgeologer vid flera svenska universitet. I Uppsala har hennes forskning om jordmantelns kemiska processer bidragit till uppsalaforskarnas modeller över dynamiken i jordskorpans rörelser. Marjorie Wilson är också engagerad i andra forskningsprojekt vid Institutionen för geovetenskaper i Uppsala. Mirka Mikes-Lindbäck, forskningschef vi ABB Corporate Research i Västerås har sin utbildning i teknisk fysik från Mazaryks University i Brno, Tjeckien. Vid ASEA, senare ABB har hon sedan 1970 framför allt utvecklat halvledarkomponenter. I detta utvecklingsarbete har hon genom åren haft ett omfattande samarbete med ett flertal forskargrupper inom tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala. Mirka Mikes-Lindbäck har också haft en rad uppdrag i nationella organisationer för industrirelaterad forskning, bland annat i Svensk Förening för Materialteknik, varit medlem i regeringens IT-kommission och är styrelseledamot i Rymdstyrelsen samt ordförande i KK-stiftelsens grupp Forskning vid nya högskolor.