Nyheter och press

Uppsala universitet hedrar Alan Turing

2012-08-31

Den brittiske matematikern Alan Turing.

I år är det 100 år sedan matematikern, datorpionjären, kryptologen och filosofen Alan Turing föddes i Storbritannien. Runtom i världen firas hans minne och nu står Uppsala på tur. Under Kulturnatten den 8 september blir det utställning, föredrag och paneldebatt på Gustavianum. Besökarna kan också utmana datorn på ett klassiskt Turingtest.

Alan Turing var en imponerande begåvning som gjorde betydande avtryck inom datavetenskap, matematisk logik, filosofi och matematisk biologi. Hans modeller för beräkningsvetenskap, i synnerhet den universella Turingmaskinen, lade grunden till utvecklingen av vår tids datorer.

Under jubileumsåret 2012 har de internationella evenemangen avlöst varandra och nu presenteras Turing i Uppsala under Kulturnatten. Bakom initiativet står Matematiska institutionen, institutionen för informationsteknologi och Teknat samverkan vid Uppsala universitet. Det finns många skäl att vara Nyfiken på Turing, som programtiteln anger, säger matematiklektorn Vera Koponen.

- Turing var en mångsidig person med ett intressant liv. Han utvecklade en modell för datorer som man använder än idag för att försöka förstå vad datorer kan och inte kan göra. Med utställningen vill vi visa hur våra sociala liv idag påverkas av problem där vi tror att lösningen är snabbare datorer. Fast egentligen handlar det om att utveckla snabbare program för att kunna lösa mer komplicerade uppgifter. Men det finns också oavgörbara problem som sätter gränser för vad såväl datorer som program klarar av.

På Gustavianum får besökaren veta mer om Turings insatser under andra världskriget, då han starkt bidrog till den brittiska underrättelsetjänstens arbeten med att avkoda tyska militärmeddelanden. Han var en pionjär inom artificiell intelligens och skrev ett banbrytande inlägg i den filosofiska debatten om huruvida maskiner kunde tänka, upphovet till Turingtestet och idén om ”medvetna” beräkningsmaskiner.

Något som ofta uppmärksammas om Turing är hans tragiska slut. Som homosexuell ställdes han inför rätta 1952 och dömdes till hormonbehandling med östrogeninjektioner. Två år senare dog han, troligen på grund av självmord. Hans utanförskap är en annan viktig och intressant dimension, säger Alma Kirlic, studievägledare vid matematiska institutionen och en av föredragshållarna på Gustavianum.

- Turing var en udda fågel som aldrig förstod vad sociala koder och hierarkier var bra för. Det är svårt att inte bli intresserad av hans öde när man läser om hans liv. Vissa vet inte heller vad en matematiker gör och tror att de bara är intresserade av sitt lilla ämne. Men Turings engagemang spände över många områden.

-Jag skulle vilja att besökare som tror att de vet vad matematik är och vad matematiker gör, men som inte är matematiker själva, kommer till föredraget för att få sina myter krossade.

Matematiken finns överallt; den genomsyrar vårt samhälle och borde intressera var och en som vill försöka förstå någonting mer av sin värld och det sammanhang han eller hon är en del av, säger Vera Koponen.

-Det jag hoppas är att folk ser att någonstans under datorerna, under de där maskinerna som vi har hemma hos oss och använder när vi mejlar, surfar och går ut på Facebook, där bakom ligger matematik. Jag hoppas att evenemanget ska kittla en del människors fantasi, och att de blir mer nyfikna på matematik.

Nyfiken på Turing

Plats: Gustavianum

Tid: Lördagen den 8 september

Kan man förklara leopardens fläckar med matematiska modeller? En av de första att lyckas var den brittiske matematikern Alan Turing som inte bara gjorde en banbrytande biologisk upptäckt – han bidrog också till utvecklingen av vår tids datorer.

I år är det 100 år sedan Turing föddes - möt honom i utställning, föredrag och paneldebatt, och utmana datorn på ett Turingtest!

Kl. 19.00. How the leopard got its spots: Alan Turing´s mathematic of patterns. Föredrag  med matematikern David Sumpter. På engelska. Anatomiska teatern, plan 3.

Kl. 19.30. Kan maskiner tänka?
Föredrag om Alan Turing med matematikern Alma Kirlic. Denne mångsidige vetenskapsman lyckades bland annat dechiffrera tyskarnas  kodade meddelande under andra världskriget och utvecklade det så kallade Turingtestet som avslöjar om en maskin kan besitta mänsklig intelligens. Anatomiska teatern, plan 3.

Kl. 20.00. Vad är medvetande? Paneldebatt med forskare från Uppsala universitet, moderator är författaren David Lagercrantz. Auditorium Minus.