Nyheter och press

Unga med religion som livsstil

2012-10-24

Religiösa ungdomar är i minoritet och lyfter ofta fram tron som ett eget val, visar Mia Lövheims forskning

Är du troende eller icke-troende? För dagens unga är det viktigt att göra ett aktivt val. – Religion handlar allt mer om att få ihop det moderna livet med sin tro, säger Mia Lövheim, professor i religionssociologi.

På senare tid har det skrivits i medierna om att religion blir vanligare bland unga. Till exempel lockas många av nya frikyrkliga rörelser. Mia Lövheim, professor i religionssociologi, tycker att bilden är något överdriven.

– Sekulariseringen har inte avstannat i Sverige. Det är fortfarande bara omkring 10 procent av ungdomarna som är religiösa. Däremot är det viktigt för den här gruppen att göra religionen till sitt eget val.

Att välja religion innebär för många av dagens unga att välja en livsstil, men inte en radikalt annorlunda livsstil, menar Mia Lövheim.

– Vi ser inte några generella tendenser till politisk radikalisering bland religiöst aktiva ungdomar. Majoriteten av unga har stark tro på möjligheten att påverka sitt eget liv, men inte samhället i stort.

Mia Lövheim har forskat mycket kring unga och religion. Till en början studerade hon samtal om religion och livsfrågor på Internet. I studien ”Religion som resurs?” borrade hon vidare i ämnet i samarbete med andra ungdomsforskare. De gjorde en enkät till ungdomar i åldern 16-24.

– Andra undersökningar hade visat på ökad ohälsa, oro och stress bland unga, men man hade inte kopplat samman det med religion. Vi ville ta reda på vilken roll religionen spelade i ungas vardag.

Religion på teve

På frågan ”Var möter du religion i din vardag?” svarade de flesta ”teven, skolan och vännerna”. Det var färre som mötte religion i kyrkan.

– Religiösa ungdomar blir mer och mer av en minoritet och ofta lyfter de fram tron som ett eget val. Det har skett en tillspetsning av hur man uttrycker sig om sin tro. Det speglar att gruppen befinner sig i en majoritetskultur där det är viktigt att göra egna val och förverkliga sig själv, säger Mia Lövheim.

Är då religionen en resurs? Ja, för den religiöst aktiva gruppen fanns vissa fördelar. De var mer toleranta och hade ett starkt nätverk av familj och vänner. Riskfaktorer som alkohol och tobak förekom mindre i den här gruppen. Men annars skilde de sig inte mycket från andra ungdomar. Oro, stress och ensamhet förekom även här.

Däremot verkar det som om religionen har betydelse för fler än den lilla gruppen av troende. Trots allt svarar en tredjedel av alla 15-åringar ja, när de får inbjudan till konfirmationsundervisning.

– Även de som säger sig inte alls vara troende känner någon form av tillhörighet, framför allt i kristendomen. Kyrkan är fortfarande en kulturellt formande kraft. Där vill vi gärna gå vidare med fler studier.

Mötet med andra

De flesta unga är alltså inte religiösa men har en kulturell känsla för kristendomen. Frågan är vad det betyder i mötet med andra religioner i samhället? En sak är säker, religionen spelar en allt större roll i det offentliga samtalet.

– Sverige har vaknat upp och idag har vi en diskussion där religionen står på agendan. Religion har fått en ny synlighet och kanske en större betydelse.

Parallellt med det har religionen blivit alltmer en fråga om livsstil.

– Religionen handlar för många om att få ihop livspusslet - familj, yrkesliv och samhällsliv. Det går ut på hur man ska leva ett bra liv här istället för att separera sig från världen. Det kan man se som en modernisering, där individens tankar och behov får större utrymme, säger Mia Lövheim.