En majoritet accepterar fler aktörer bakom välfärden

Publicerad 2013-01-10

Svenskar är övervägande positiva till att ideella eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster, särskilt om de riktar sig till hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre. Det visar en attitydundersökning som genomförts av Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet på uppdrag av Svenska kyrkan.

Välfärdstjänsternas kvalitet och olika aktörers lämplighet att bedriva sådan verksamhet är en fråga som på senare tid vållat het samhällsdebatt. På uppdrag av Svenska kyrkan har forskarna undersökt svenska befolkningens inställning till olika aktörer inom välfärdsområdet. Resultatet utgör en del av en pågående utredning inom kyrkan, om framtida engagemang inom välfärdsområdet.

Studien omfattar enkätsvar från 3 111 svenskar mellan 18-80 år och genomfördes i oktober 2012. Resultaten, som presenteras i rapporten ”Svenska kyrkan och välfärden – en studie av attityder”, visar att det finns en övervägande positiv inställning till alternativa eller privata aktörer inom välfärdsområdet. Totalt anser 48 procent att andra aktörer skall få utföra välfärdstjänster, medan endast 33 procent är emot. Högutbildade är mer positiva än lågutbildade och nivåerna är i stort desamma för alla aktörer.

-  Det är intressant att siffrorna är i stort sett desamma för Svenska kyrkan som för alternativa aktörer generellt; 45 procent för och 33 procent emot. Och denna positiva attityd gäller även andra religiösa organisationer i samhället, säger Anders Bäckström, seniorprofessor vid Centrum för forskning om religion och samhälle och ansvarig för studien tillsammans den projektanställde utredaren Miriam Hollmer.

Men inställningen varierar beroende på vilken välfärdstjänst som avses. Det finns ett starkt stöd för verksamhet som riktar sig till vuxna utanför ett aktivt yrkesliv, dvs hemlösa, arbetslösa, sjukskrivna, äldre och sjuka i livets slutskede. Däremot värnar man starkt om att skolor ska vara fria från all form av religiös påverkan.

Undersökningen visar på ett grundläggande förtroende för Svenska kyrkan som välfärdsaktör. En tydlig majoritet litar på att kyrkan skulle driva välfärdsverksamheten på ett professionellt sätt och tror inte att kyrklig eller ideell verksamhet drivs av vinstintresse. Den positiva attityden grundar sig på tanken om medmänsklighet. Därmed stödjer studien tidigare forskning som visar att Svenska kyrkan uppfattas som kulturellt identitetsgivande och bidrar till känslor av tillhörighet, oavsett den tillfrågades eget religiösa engagemang.

Dessa alternativa aktörer ses framför allt som en komplettering till den svenska modellen med kommun, landsting och stat som aktörer.

-  Men vi kan konstatera att hela 25 procent är positiva till alla former av alternativ välfärdsverksamhet, säger Miriam Hollmer.

Relaterade dokument:
Välfärdsaktörer

Skriv ut
Dela sidan på