Universitetet

Nya professorer 2015

39 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 13 november 2015. Här presenterar de själva sin forskning. Läs om forskning inom allt från rättssystem, hjärt- och kärlsjukdomar, makroekonomi, historia, leukemi, finsk-ugriska språk, malaria, utbildningssociologi och diabetes till forskning om informationssystem,  romersk poesi, indologi, krig och fred, naturens kemi, marknadsföring, läkemedel, materialfysik och mycket mera…

Lyssna på 2015 års installationsföreläsningar

Läs mer om professorsinstallationen

Bläddra i installationsskriften för 2015

Forskningspresentationer

Innehåll:

Gabriella Andersson, Materialfysik

Materialfysik handlar för mig om att försöka förbättra de naturliga egenskaperna hos material genom att konstruera nya kombinationer av grundämnen och därmed uppnå skräddarsydda nya effekter. Jag intresserar mig särskilt för magnetiska material på mikro- och nanometernivå och hur deras egenskaper kan anpassas till vad som är bäst i de otaliga tänkbara tillämpningar som finns. Det kan handla om hur starkt magnetiskt materialet är, och hur svårt det är att påverka med ett yttre magnetfält. Materialen byggs upp genom en noga uttänkt blandning och strukturering ända ner på atomnivå. Jag fokuserar på att förstå hur och varför de intressanta egenskaperna ändras beroende på vilka grundämnen jag kombinerar, eftersom den kunskapen öppnar för ytterligare kontrollmöjligheter. Det är fascinerande att egenskaper avgörs av vilka atomer som sitter var och med vilka grannar i närheten, och av hur välordnad placeringen är.

Rogier Blokland, Finsk-ugriska språk

De finsk-ugriska språken är en mindre språkfamilj med trettiofem olika språk som talas av sammanlagt tjugofem miljoner människor främst i norra Eurasien. De tre mest framträdande språken i denna familj är ungerska, finska och estniska som sammantaget talas av drygt tjugo miljoner människor. Många av de andra finsk-ugriska språken har således ett litet antal talare och kommer att dö ut, eftersom språket inte förs vidare till yngre generationer till följd av det assimilatoriska tryck som majoritetskulturen i deras omgivning utövar. I min nuvarande forskning fokuserar jag på två huvudsakliga områden som hänför sig till de smärre finsk-ugriska språkens aktuella förhållanden, nämligen språkdokumentation och språkkontakt. Genom att på ort och ställe spela in infödda talares språk skapar jag ett digitalt språkarkiv. Det insamlade materialet kan jag sedan göra tillgängligt så att det kan användas av talarna av de berörda språken själva i revitaliseringssyfte och av språkforskare som studerar språken i fråga. Själv är jag främst intresserad av språkkontakt. Genom att undersöka hur omgivande majoritetsspråk påverkar minoritetsspråk vill jag nå större kunskap om språkens allmänna struktur och generella mönster för språkförändringar.

Hannah Bradby, Sociologi

Människan har alltid sökt tröst vid existentiella kriser eller när hon drabbas av sjukdom. Med tiden har också våra samhällen utvecklat övernaturliga system – magiska och religiösa – för att avvärja smärta, lidande och oordning. Skolmedicinen däremot lovar att på ett värdeneutralt sätt hantera sjukdomar och att rätta till våra kroppsliga tillkortakommanden. Evidensbaserad praktik sägs bortse från tro, övertygelser och personliga preferenser, men bryter inte sällan denna värdeneutralitet. Den medicinska praktikens sociala och kulturella variationer, och glappen i det som vetenskapliga bevis kan förklara, ger oss därför insikt i den medicinska kulturen. Det är en kultur som förnekar sin egen existens vilket försvårar möjligheten att göra motstånd mot dess logik.

Mikael Börjesson, Utbildningssociologi

Utbildningssociologi, som nu fått sin första lärostol i landet, utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globaliseringen och arbetslivets förändringar. I min forskning har jag särskilt intresserat mig för transnationella utbildningsstrategier, såväl svenska studenters studier utomlands som internationella studenters i Sverige. Ett huvudresultat är att porten till utländska elitinstitutioner öppnas framför allt för dem som varit framgångsrika i det inhemska utbildningssystemet. Någon helt fritt svävande internationell elit existerar knappast. Vidare har jag analyserat den svenska gymnasieskolans och högskolans sociala struktur, ofta med hjälp av kartor över hur utbildningarna och institutionerna förhåller sig till varandra utifrån vilka elever och studenter de rekryterar. Grundmönstren är påfallande stabila. Det råder påtagliga skillnader i rekryteringsmönstren. De mest resursstarka lärosätena antar dem med mest tillgångar i bagaget, både hemifrån och förvärvade i skolan.

Mikael Carlsson, Nationalekonomi

Makroekonomiska variabler som arbetslöshet och inflation är centrala för ett samhälles ekonomiska välmående. Men ett samhälle består av enskilda individer och företag, och det är deras samlade agerande som bestämmer den makroekonomiska utvecklingen. Under de senaste decennierna har därför modeller som syftar till att förklara makroekonomiska samband i allt större utsträckning tagit avstamp i en analys av enskilda individer och företags ageranden. Alternativa teoretiska antaganden leder ofta till likartade förutsägelser om sambanden mellan makroekonomiska variabler men har visat sig leda till vitt skilda rekommendationer kring hur ekonomisk politik skall bedrivas. Min forskning syftar till att fördjupa kunskapen om den empiriska relevansen av dessa underliggande antaganden. Genom att använda unika svenska registerdata studerar jag hur individer och företag agerar och interagerar i syfte att utveckla ett bättre underlag för ekonomiskpolitiskt beslutsfattande.

Michael Dunn, Lingvistik

Mänskliga språk är olika varandra på många olika sätt, men inte hur som helst. Min forskning inriktar sig på varför det är så. Jag har bland annat arbetat inom språkbeskrivning, och samlat data som bidrar till vår förståelse av språklig diversitet. Jag har rest till det arktiska Ryssland och till Salomonöarna i Stilla havet för att studera små, nästan odokumenterade språk. Detta arbete brådskar: många små språk håller på att dö ut, och många av dem representerar språktyper som skiljer sig drastiskt från de välkända, större språkfamiljerna. På senare tid har min forskning framför allt handlat om ett större perspektiv, och fokuserat på att förstå de skeenden som leder fram till den språkliga diversitet vi ser i dag. För att skapa modeller av de evolutionära processer som gör att språk utvecklas och förändrats utnyttjas metoder för datoranalys som anpassats från biologi. Förhoppningsvis kommer detta att leda till insikter i det kognitiva maskineri som gör mänskligt språk till vad det är.

Göran Frenning, Farmaceutisk fysik

Läkemedelsprodukter – tabletter, kapslar, et cetera – innehåller utöver den farmakologiskt aktiva substansen i allmänhet också ett antal hjälpämnen som tillsätts i syfte att förbättra läkemedlets egenskaper eller underlätta dess framställning. Vid utveckling och tillverkning av läkemedel hanteras och bearbetas dessa ämnen oftast i pulverform. Min forskning är i huvudsak inriktad mot matematisk modellering av sådana pulverformiga ämnens beteende under olika förhållanden, exempelvis då de utsätts för höga tryck såsom vid tillverkning av tabletter genom formpressning. Jag strävar efter att förstå hur de enskilda partiklarnas egenskaper påverkar pulvrets beteende och den färdiga produktens – exempelvis tablettens – kvalitet. Med utgångspunkt från de enskilda partiklarnas mekaniska egenskaper utvecklar jag modeller för kontaktkrafterna mellan dem som jag vidare använder för att med datorns hjälp studera olika tillverkningsprocesser. Fördjupad kunskap inom detta område är av stor vikt för att möjliggöra en effektiv och säker utveckling och tillverkning av nya läkemedelsprodukter.

Lena Friberg, Farmakometri

Målet med en läkemedelsterapi är att uppnå så god effekt som möjligt samtidigt som biverkningarna måste vara tolererbara. Via val av dosstorlek och dosintervall kan vi hitta den rätta balansen. Vi ser dock ofta stora skillnader mellan patienter i sambanden mellan dos och koncentration (farmakokinetiken) och i sambanden mellan koncentration och effekt (farmakodynamiken). Det är därför av vikt att kvantifiera variabiliteten för att hitta rätt dosering eller en väl avvägd läkemedelskombination. Farmakometri är läran om hur farmakokinetik och farmakodynamik kan beskrivas med matematiska modeller och statistiska metoder. Våra modeller karaktäriserar sjukdomsförlopp, läkemedelseffekters variation över tid samt olika källor till variabilitet. Modellerna utvecklas och utvärderas baserat på data från kliniska och prekliniska studier och sammanfattar, på ett förenklat sätt, information om systemet vi försöker beskriva. Inom onkologi syftar min forskning till att beskriva samband mellan läkemedelsexponering, mätbara markörer i blodet, tumörstorlek, bieffekter och överlevnad. Allt för att på ett tidigt stadium kunna avgöra nyttan av behandlingen och identifiera en optimal doseringsstrategi. Ett annat fokusområde för min forskning är att förstå hur antibiotikadosering inte bara påverkar den bakterieavdödande effekten utan även resistensutvecklingen. Vi eftersträvar att skapa modeller som kan förutsäga effekter baserat på en begränsad mängd data och som kan översätta resultat från preklinik till klinik. Därmed kan vi på ett rationellt sätt identifiera de mest lovande substanserna och designa informativa studier som kommer att leda till den bästa möjliga läkemedelsterapin.

Minna Gräns, Allmän rättslära

Min forskning har fokuserat på juridikens metoder. I min avhandling skrev jag om hur man inom rättsteori och rättspraxis hanterar risken för materiellt felaktiga domar. Jag upptäckte att det finns stora brister i den teoretiska och praktiska hanteringen av en sådan risk och presenterade metoder för en mer rationell hantering av denna. Under de senaste åren har jag ytterligare fördjupat mig i det rättsliga beslutsfattandets metoder i teori och praxis. I en studie om den europarättsliga lojalitetsplikten visade jag att det finns relevanta skillnader mellan hur denna plikt förklaras inom rättsteorin och hur den tillämpas vid nationella domstolar. I min senaste bok, Decisio Juris (2013), visade jag att det finns ett antal praktiska fall, i vilka domstolars resonemang inte kan förklaras med hjälp av någon existerande rättsvetenskaplig teori. Detta beror på att rättsligt beslutsfattande påverkas av begränsad rationalitet, heuristiker och olika former av bias.

Ulf Göransson, Farmakognosi

Vad kan vi lära oss av naturens kemi och det molekylära samspel som sker i naturen inom, och mellan, olika organismer? Och kan vi finna tillämpningar av sådan kemi för upptäckt och utveckling av nya läkemedelssubstanser? Dessa frågor är centrala inom ämnet farmakognosi och i min forskning. Redan tidigt i min forskargärning blev jag speciellt intresserad av de små proteiner som vi kallar peptider. Peptider fungerar som hormoner och signalsubstanser, som försvarssubstanser mot sjukdomsframkallande mikroorganismer, och som toxiner i giftiga djur. Jag försöker hitta samband mellan peptiders struktur och funktion för att förstå om och hur de kan utnyttjas i läkemedelsutveckling. Min forskning har lett till metoder att förbättra egenskaper hos peptider för läkemedelsutveckling, och till nya strukturer med aktivitet mot infektion, reumatism och med påverkan på nervsystemet.

Christer Henriksén, Latin

Den romerska litteraturen är en av våra viktigaste källor till kunskap om så gott som alla aspekter på den grekisk-romerska antiken, den tidsperiod som lade fundamenten för den västerländska kulturen. I min forskning har jag framför allt ägnat mig åt den klassiska romerska poesin, i synnerhet epigramdiktningen och dess främste företrädare, Martialis. Denne renodlade de särdrag som i dag uppfattas som typiska för epigrammet: ett satiriskt stoff, uttryckt med pregnans, elegans, och gärna med en kvick avslutning. Sådana kort­dikter ordnades till böcker efter principer som senare forskning visat vara betydelsebärande. Till synes helt olika dikter kan i bokens kontext interagera med varandra och få en mening som uppstår först när de läses tillsammans. På samma sätt kan interaktion mellan texter av olika poeter vara betydelsebärande; en poet kan ge sin egen text en mer komplex betydelse genom att anspela på en annans, och själva denna ”allusion” ger ofta en djupare betydelse också till måltexten. Jag har också kommit att arbeta med den poesi som finns bevarad i inskrifter, ofta nära släkt med det litterära epigrammet, liksom med inskrifter i stort.  All romersk poesi är skriven på olika versmått, som kan beskrivas som ett slags rytmiska mallar där orden inordnas. Genom att variera själva mallen och placeringen av ordaccenter inom den kan poeterna åstadkomma ett stort antal rytmiska mönster. Vid sidan av mitt arbete med den rena texten arbetar jag med en ny fullständig beskrivning av den romerska poesins vanligaste och mest versatila versmått, hexameter och elegiskt distikon.

Isto Huvila, Biblioteks- och informationsvetenskap

Ofta är det svårt att säga hur vi har fått veta det som vi vet. I vissa fall vet vi bara, medan ibland kan vi kanske peka på en viss bit av information, en källa eller ett tillfälle när vi blev informerade av eller om någonting. Jag har i min forskning koncentrerat mig på studier av hur vi människor skaffar och skapar information, hur vi informerar och blir informerade med och utan olika verktyg samt hur vi organiserar och hanterar information. Jag har ­exempelvis studerat hur arkeologer, företagsfinansieringsexperter, bibliotekarier, arkivarier och anställda på museer och inom vården använder information i sitt arbete och på fritid. Jag har även studerat varför information skapas, hanteras och söks på olika sätt och hur vårt arbete med information påverkas av olika gamla och nya digitala och icke-digitala verktyg och miljöer. Utmärkande för min forskning är att jag i stället för att fokusera på vissa informationssystem eller enstaka processer är intresserad av alla de olika informationslandskap vi lever i. En utgångspunkt i min forskning har varit att förstå de syften och målsättningar olika individer och grupper har när de söker, hanterar och skapar information. En bättre förståelse av hur vi får veta det som vi som individer och sociala varelser har behov av att veta och hur information skapas är relevant att utveckla då det hjälper oss hjälpa varandra genom att skapa bättre informationssystem och service samt använda befintliga hjälpmedel på ett mer ändamålsenligt sätt.

Kristine Höglund, Freds- och konfliktforskning

Väpnade konflikter har en starkt negativ inverkan på samhällens utveckling. Min forskning fokuserar på orsaker till konflikter, deras konsekvenser och hur varaktig fred kan skapas efter inbördeskrig. Jag har bland annat intresserat mig för kopplingen mellan demokratisering och konflikt, och studerat vilka valsystem som bidrar till våldsamma politiska val i Afrika. Hur våldsincidenter påverkar fredsförhandlingar och hur medlare bygger förtroende mellan väpnade aktörer är också del av min forskning. Flera av mina studier berör fredsbyggande i ett längre perspektiv, där frågor om försoning och rättvisa är av särskild vikt. Jag har även samförfattat två läroböcker: en introduktion till freds- och konfliktforskning och en metodbok för fredsforskare. Genom vetenskapligt grundade studier vill jag bidra till att öka kunskapen om hur konflikter kan hanteras med fredliga medel, hur våld kan förebyggas och hur de destruktiva effekterna av konflikter kan lindras.

Torbjörn Ingvarsson, Civilrätt

Civilrätten rymmer många sidor. Min forskning har huvudsakligen rört den förmögenhetsrättsliga delen av civilrätten, det vill säga avtal och andra förpliktelser mellan privatpersoner där prestationsskyldigheten kan värderas i pengar. Tyngdpunkten har legat på allmän avtalsrätt, fordringsrätt, frågor om borgen och garantier samt försäkringsrätt, men även frågan om vad som egentligen kan regleras genom ett avtal och vad som bättre kan förstås som moraliska förpliktelser har varit föremål för min forskning. Förmögenhetsrättens regler styr många saker i vardagen. Reglerna har till stor del vuxit fram i domstolarnas dömande och uttrycklig lagstiftning saknas ofta. Den civilrättsliga forskningens uppgift är att skapa tydlighet, systematik och förutsägbarhet i dessa regler. Forskningen kan bidra till säkrare rättskipning och lägga grunden för förbättrad lagstiftning genom att klarlägga gällande regler och påvisa inkonsekvenser i rådande regelsystem.

Stefan James, Kardiologi med inriktning mot klinisk kardiovaskulär forskning

Hjärt- och kärlsjukdomar tillhör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. I Sverige drabbas cirka 25 000 människor av akut hjärtinfarkt årligen och lika många patienter genomgår ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Hjärtinfarkt orsakas ofta av åderförfettning som leder till förträngning och blodproppsbildning, vilket i sin tur leder till att blodflödet stoppas och hjärtmuskeln dör. Behandlingen består av blodproppshämmande, och blodfettsänkande mediciner ofta i kombination med vidgning av förträngningar i hjärtats kranskärl. Vår forskning syftar till att med breda angreppssätt förstå varför hjärt-kärlsjukdomen uppkommer, att förbättra metoder att tidigt upptäcka och diagnosticera den, att förbättra den medicinska behandlingen genom mer effektiva läkemedel och medicinsk­tekniska produkter, och att beskriva resultaten av hjärtsjukvården. Inspiration och idéer får jag från min dagliga kontakt med patienter. Jag är speciellt intresserad av att försöka bevisa att det som görs inom sjukvården faktiskt är effektivt och till patienternas direkta nytta. Arbetet grundas på insamlande av information och vävnadsprover från patienter med hjärt–kärlsjukdom i internationella kliniska forskningsstudier och nationella kvalitetsregister. Vår forskning är patientnära och har fått internationellt genomslag. Enligt Thomson­Reuters 2014 rankades jag bland ”topp en procent” av de mest citerade forskarna i klinisk medicin i världen.

Anders Jansson, Människa-datorinteraktion

Människa-datorinteraktion handlar om samspelet mellan människor och datorer, och i min forskning har jag specialiserat mig på människans roll. Den mänskliga faktorn nämns ofta i samband med olyckor och mänskliga tillkortakommanden, men det är nästan alltid en grov förenkling. Nya tekniska lösningar gör det möjligt att fatta snabbare, bättre och säkrare beslut. Men en viktig förutsättning för att det ska bli så är att de tekniska systemen är anpassade till de situationer som de professionella användarna ställs inför. Då kan de göra rimliga bedömningar och fatta ansvarsfulla beslut. Jag har studerat hur domänexperter som trafikplanerare, lastbilschaufförer, nautiker, sjuksköterskor och lokförare interagerar med sina arbetsuppgifter med hjälp av avancerade tekniska system. Att designa informationsmiljöer så att de ger adekvat stöd i det dagliga arbetet kan tyckas självklart. Men trots intensiv teknikutveckling uppstår ofta problem, särskilt i oväntade och ovanliga situationer. Sådana problem beror ofta på otillräckliga analyser eller felaktiga antaganden om hur tekniken används i praktiken. Jag har i min forskning visat att man med hjälp av precisa analyser kan skapa bättre designlösningar. Domänexperternas kunskap kan användas som data och jag har utvecklat metoder för att ta tillvara den kunskapen som underlag vid utformning av beslutstöd. Människans förmågor och erfarenheter är ofta nödvändiga för att tekniken ska komma till nytta.

Anna Jarstad, Statskunskap

Min forskning handlar om hur demokratisering och fredsbyggande påverkar varandra. Jag har utvecklat ett ramverk för analys av fyra typer av dilemman som uppstår då demokratisering har negativa effekter på fredsbyggande och vice versa. Tidigare intresserade jag mig för dilemman i nationsbyggnadsprocessen, med fokus på Cypern. I ett projekt om Balkan utvecklade jag en teoretisk förståelse av de svåra valsituationer som kan uppstå då biståndsorganisationer söker främja både demokratisering och försoning efter inomstatlig konflikt. Jag har successivt utökat min expertis om fredsbyggande till att även omfatta Nya Zeeland, Sydafrika och Afghanistan. Dessutom har jag lett global datainsamling och statistisk analys av fredsavtal. Flera studier behandlar samlingsregeringar med parter som tidigare varit i strid med varandra. Jag forskar även om valprocesser i krigshärjade länder och hur våld påverkar politiskt deltagande. Min forskning kan vara till nytta vid planering av internationella insatser som syftar till fred och demokrati.

Don Kulick, Kulturantropologi

Utsatthet och sårbarhet har länge varit föremål för filosofiska reflektioner, samhällsvetenskapliga analyser och politiska aktioner. Under det senaste halvseklet har nya teorier om ”makt”, ”motstånd”, ”identitet” och ”agens” utvecklats för att förstå hur utsatthet frammanas och upplevs. Dessa teorier har varit banbrytande och inspirerande. Dock har de alla en tendens att utgå ifrån – och bekräfta – ett antagande om att utsatthet och sårbarhet är beklagansvärda tillstånd som individer ska räddas ifrån. Med stöd av en betydande forskningssatsning från Vetenskapsrådet har jag rekryterats till Uppsala universitet för att leda ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt som betraktar utsatthet och sårbarhet inte i första hand som begränsningar eller brister. I stället ser projektet på utsatthet och sårbarhet som en resurs – som tillstånd eller positioner som kräver något från andra: engagemang, omsorg, rättvisa, ansvar. Jag är socialantropolog och har bedrivit forskning i flera mycket skilda delar av världen. Jag har skrivit böcker om bland annat ett samhälle i Papua Nya Guineas regnskog som håller på att överge sitt urgamla språk, om transvestitiska sexarbetare i Brasilien, om gravt funktionsnedsatta vuxna i Sverige och Danmark. Genom att arbeta med dessa olika människor har jag lärt mig något om utsatthetens komplexitet. Det är just den komplexiteten, dess innebörd och dess konsekvenser, som forskarna som arbetar inom projektet ska bedriva de kommande tio åren med att dokumentera och försöka förstå.

Sören Lehmann, Hematologi

Av alla vuxna som diagnosticeras med akut leukemi kan endast ett mindre antal botas och detta kräver i dag mycket kraftfulla behandlingar som ofta innebär lidande för patienten. En avgörande drivkraft för mig som leukemiforskare och blodläkare är att finna vägar till mer effektiva och tolerabla leukemibehandlingar. Ett första steg är att förstå vad som går fel när en blodcell omvandlas till en leukemicell. Min forskning fokuserar på att upptäcka och karakterisera förändringar i leukemiceller som också kan användas som målstrukturer för bättre leukemibehandlingar. De senaste årens teknologiska revolution inom sekvenseringteknologin gör att vi i dag kan kartlägga hela DNA-sekvensen i friska så väl som sjuka celler. Det som dock avgör vilka gener i DNA-koden som ska uttryckas och därmed bestämmer cellernas funktion, styrs av så kallade epigenetiska faktorer. Dessa komplexa system är endast delvis klarlagda och har visat sig vara förändrade i cancersjukdomar. En viktig målsättning för min forskning är att kartlägga epigenetiska förändringar vid akut leukemi och att använda dessa i nya strategier för att öka chansen till bot och förbättra livskvaliteten för akutleukemipatienterna.

Niklas Marklund, Neurokirurgi

Våld mot huvudet kan leda till en traumatisk hjärnskada. Hjärnskadan som uppstår i skadeögonblicket kan förvärras under lång tid och effektiv läkemedelsbehandling saknas i dag då kunskapen om skademekanismerna är bristfällig. Traumatisk hjärnskada har därför kallats den mest komplicerade sjukdomen i människans mest komplexa organ. I min kliniska och experimentella forskning har jag fokuserat både på de faktorer som förvärrar den akuta hjärnskadan tidigt i skadeförloppet och på de långtgående, kroniska konsekvenserna av skadan. Jag har studerat de faktorer som bidrar till hjärnans bristande läkningsförmåga med fokus på nervcellernas utskott, axoner, i hjärnans vita substans. Den vävnadsreaktion, inflammation, som uppstår i samband med hjärnskadan har analyserats med syfte att utveckla nya läkemedel. Både patienter som drabbats av ett svårt hjärntrauma och de med upprepade milda hjärnskador som kan ses inom vissa idrotter, har en ökad risk att utveckla demenssjukdomar längre fram i livet. Faktorer som är typiska för Alzheimers sjukdom har också påvisats i samband med traumatiska hjärnskador i mina studier. Min forskning syftar till att minska skadeutbredningen, motverka de långtgående effekterna och förbättra hjärnans egen återhämtning efter traumatisk hjärnskada med mål att utveckla nya terapier för de drabbade patienterna.

Susanne Mirbt, Kondenserade materiens teori

Min forskning är fokuserad på modellering av materialegenskaper relaterade till lokaliserade elektroner i halvledare. De flesta elektroner i ett material är ganska utspridda. Däremot ger till exempel defekter och polaroner upphov till lokaliserade elektroner. Dagens tekniska utveckling skulle inte ha varit möjlig utan existensen av lokaliserade elektroner. Defekter är enstaka främmande atomer i materialet eller en avvikelse av kristallens annars regelbundna struktur. Lokaliseringen av elektroner är oftast avgörande för materialets egenskaper, såsom elektrisk ledningsförmåga och färgen. Lokaliseringen kan också ske utan defekter. Elektronen ger då själv upphov till en avvikelse i kristallstrukturen som kallas “polaron”. Detta är ett aktivt forskningsfält med många spännande insikter framför oss.  Mitt mål är att med hjälp av täthetsfunktionalteori (DFT) bidra till förståelse och förutsägelse av framförallt polaronrelaterade materialegenskaper.

Andreas Mårtensson, Internationell barnhälsovård

Plasmodium falciparum malaria är en av vår tids viktigaste sjukdomar ur ett globalt perspektiv, vilken utgör ett allvarligt hot mot liv och hälsa framför allt för barn under fem års ålder i Afrika söder om Sahara. I min forskning har jag studerat bland annat effekten av modern läkemedelsbehandling av malariasjuka barn baserad på malörten Artemisia annua, så kallad artemisininbaserad kombinationsbehandling, men även malariaparasitens förmåga och mekanismer för att över tid utveckla motståndskraft mot dessa mediciner i Östafrika. I tillägg har jag utvärderat tillförlitligheten av nya diagnostiska metoder, bland annat antigenbaserade snabbtester, för påvisande av malariaparasiter i blodet hos både febersjuka och symptomfria individer i Östafrika. Slutligen har jag studerat olika folkhälsoaspekter av kombinerade interventioner mot malaria i form av förebyggande åtgärder med bland annat kemikalieimpregnerade myggnät tillsammans förbättrat omhändertagande av malariasjuka individer i ett projekt på Zanzibar. Eftersom sjukdom och död i malaria framför allt drabbar barn i Afrika utgör en fördjupad kunskap om malariaparasiten Plasmodium falciparum tillsammans med ett förbättrat användande av både förebyggande åtgärder mot malariainfektion och tillgängliga malarialäkemedel viktiga utmaningar inom området internationell barnhälsovård.

Elisabet Nihlfors, Pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap

Aktörer på statlig, kommunal och skolnivå delar ansvaret för undervisning av hög kvalitet i förskolor/skolor. Förutsättningarna varierar och påverkas bl.a. av globala influenser, demografiska, ideologiska, juridiska, ekonomiska förutsättningar. Min forskning bygger på totalundersökningar genomförda i de nordiska länderna av skolpolitikers, förvaltningschefers, och skolledares syn på sin position och funktion (Moos, Nihlfors & Paulsen 2015). Det finns oklarhet om vem som bär huvudmannaskapet i praktiken vilket bidrar till bristande förtroende och tillit mellan olika aktörer. Behov finns av att ansvar & befogenheter följs åt, att regelbunden återkoppling sker och att utbildningsuppdraget värdesätts också av närsamhället. Förskolor och skolor behöver olika åtgärder för att styrning ska växla om till ledning och utveckla ett pedagogiskt ledarskap som kan ge hög utbildningskvalitet.

Claes Nilholm, Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik

I specialpedagogik fokuseras svårigheter framför allt i skolarbete. Sådana svårigheter kan handla om att elever inte når målen, inte trivs i skolan eller har en funktionsnedsättning som kräver extra anpassningar. Vissa menar att skolsvårigheter uppstår eftersom elever har inneboende brister medan andra hävdar att skolsvårigheter kan bero på hela skolsituationen inklusive hur undervisningen är upplagd. Det förra perspektivet kallas ibland ett bristperspektiv och det senare ett relationellt perspektiv. Min egen forskning inom detta spännande och angelägna område har haft tre fokus. För det första har jag analyserat grundläggande begrepp och synsätt inom området. För det andra har jag tillsammans med mina medarbetare genomfört ett stort antal enkätundersökningar där vi bland annat undersök vilka synsätt på elevsvårigheter som dominerar i svensk grundskola. För det tredje har jag genomfört flera större forskningsöversikter.

Oskar Nordström Skans, Nationalekonomi  

Modern nationalekonomi är i stor utsträckning en empirisk vetenskap. Genom att undersöka hur individer och företag agerar i olika situationer byggs en djupare förståelse för hur samhället fungerar och en mer systematisk kunskap om effekterna av olika former av ekonomisk politik. De frågor som analyseras inom nationalekonomin i stort, och i min egen forskning, spänner dock över ett mycket stort spann. Genom att jämföra skolresultat för barn som fötts strax före en stor reform i föräldraförsäkringen med barn som föddes strax efteråt har jag visat att det spelar mycket liten roll för barns skolresultat om de varit hemma kort eller lång tid med föräldrarna när de var små. I en annan studie visas att arbetsplatser som får invandrade chefer börjar anställa fler personer med invandrarbakgrund. Ett flertal av mina studier analyserar varför en så stor del av alla arbeten tillsätts genom sociala kontakter. Ett viktigt resultat är att företagen använder sådana kontakter för att anställa personer som har låg utbildning men starka icke-dokumenterade förmågor. Jag har även visat att företag skapar fler arbetstillfällen för ungdomar under de år då anställdas barn går ut på arbetsmarknaden – sociala kontakter till arbetssökande gör således att nya jobb skapas.

Anna Orlova, Preklinisk utveckling av polypeptidbaserade radiofarmaka

Mitt forskningsintresse ligger i utvecklingen av substanser för en förbättrad cancerdiagnostik. I nuläget finns läkemedel som kan bromsa cancerutvecklingen. Dessa läkemedel är specifika för några typer av tumörer men ineffektiva mot andra. Med hjälp av molekyler som binder till specifika receptorer på cellytan (målsökare) kan man karakterisera tumörtypen. Genom fast kemisk bindning av radionuclid på målsökande molekylen, kan områden med ett högt receptoruttryck visualiseras, detta genom att det blir ett högt upptag av radioaktivitet.  Jag studerar hur olika karakteristika påverkar de radiomärkta molekylernas målsökande förmåga. Hur stark måste bindningen mellan målsökare och receptor vara för att uppnå en avbildning av hög kvalitet? Hur påverkar storleken av målsökaren dess fördelning i kroppen? Hur kan man förbättra avbildningen med en kemisk modifiering av samma molekyl? Hur stor mängd av radiomärkta molekyler måste injiceras? Är samma egenskaper för radiomärkta molekyler nödvändiga för målreceptorer som har ett högt och lågt överuttryck i en tumör? Jag var med under den prekliniska utvecklingen av den första polypeptidbaserade målsökaren, Affibody-molekylen, som används för avbildning av bröstcancertumörer med ett HER2-receptoröveruttryck. Omkring en tredjedel av alla bröstcancerpatienter har ett överuttryck av den receptorn och ska behandlas med Herceptin. HER2 uttrycket kan förhöjas under cancerutvecklingen eller minska efter terapi. På Akademiska sjukhuset demonstrerades Affibody-molekylens förmåga att precisera en cancerdiagnos som tidigare var omöjlig att göra med traditionell vävnadsbaserad biopsi.

Cecilia Pahlberg, Företagsekonomi

Vid Företagsekonomiska institutionen finns en väletablerad och internationellt erkänd forskning om företags internationaliseringsprocess liksom vikten av att studera nätverksrelationer som förklaringar till företagens problem och möjligheter. I min forskning bygger jag vidare på denna tradition genom att fokusera på hur olika aspekter såsom styrning, kunskapsöverföring och samarbete/konkurrens påverkas av relationer till aktörer inom, men framför allt utanför, företaget. Medan tidigare forskning främst studerat relationer till andra företag i deras egenskap av kunder eller leverantörer är jag speciellt intresserad av relationer till så kallade sociopolitiska aktörer, såsom politiker och olika intresseorganisationer. Relationer till sådana aktörer är ofta av stor betydelse för företagens möjligheter att etablera sig och utvecklas inte minst vid företags expansion på nya tillväxtmarknader utanför Europa. Sättet att göra affärer kan där skilja sig väsentligt vilket har inverkan på utvecklingen av begrepp och teorier.

Fredrik Palm, Fysiologi

Trots att diabetes är den vanligaste orsaken till kronisk njursvikt, dialys och njurtransplantation är mycket litet känt om hur och varför njurskadorna uppkommer. Min forskning baseras på hypotesen att diabetes påverkar ämnesomsättningen i njuren och att detta leder till att njuren får syrebrist och med tiden fungerar allt sämre. De viktigaste komponenterna för denna syrgasbrist kan sammanfattas som mindre effektiv hantering av salter i njuren, ökad bildning av fria radikaler, felreglering i njurens energitillverkande mitokondrier och ökad levernedbrytning av vissa ämnen som indirekt reglerar njurens syrgasanvändning. Om tidiga förändringar i njurens ämnesomsättning förklarar varför diabetes ökar risken för njurskador ger detta oss samtidigt ledtrådar till hur skadorna kan förhindras eller upptäckas tidigare. De allra första förändringarna i ämnesomsättningen kan användas för att identifiera riskutsatta patienter, och genom att angripa den förändrade ämnesomsättningen kan vi utveckla läkemedel som förebygger och behandlar diabetesorsakad njursjukdom.

Gunnar Pejler, Medicinsk biokemi

Immunsystemet är helt nödvändigt för att vi ska kunna försvara oss mot allehanda infektioner, men immunsystemet kan också vara skadligt, till exempel i samband med inflammatoriska sjukdomar såsom reumatism och psoriasis. I min forskning ägnar jag mig huvudsakligen åt att studera en av immunsystemets komponenter, nämligen mastcellen. Mastcellen är känd, eller snarar ökänd, för att den bär huvudansvaret för de typiska symptom som man förknippar med allergiska reaktioner. Vid allergiska reaktioner kommer nämligen mastcellen att utsöndra en rad olika kraftigt inflammatoriska ämnen, till exempel histamin och olika enzymer, från sitt innandöme. Men det finns också ny forskning som tyder på att mastcellen kan ställa till med skada i samband med en rad andra sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, reumatism, cancer och kronisk smärta. Genom min forskning vill jag ta reda på precis vilken roll mastcellen har i dessa sjukdomar, och jag vill också ta fram nya sätt att motverka mastcellens skadliga verkningar. Jag tror att detta kan leda till nya eller förbättrade metoder för att behandla en rad inflammatoriska sjukdomar där mastcellen spelar en roll.

Pauliina Remes, Teoretisk filosofi, särskilt filosofins historia

De begrepp vi använder är alla historiskt formade. Filosofihistoriker utforskar filosofiska läror och argument, samt hur de filosofiska begreppen använts i olika kontexter och förändrats genom tiderna. Huvudsyftet är filosofisk analys av argumentation och dess motivation. Vi fokuserar vid studiet av klassiska texter på deras betydelse för filosofisk kunskap.  Mitt forskningsområde är antikens filosofi, och speciellt platonismen. Platon och nyplatonisterna (från 200–500 talet e. Kr.) utvecklade bland annat flera begrepp centrala för människans självförhållande och självkunskap. Jag har skrivit särskilt om Plotinus, en i dag mindre känd men historiskt inflytelserik senantik tänkare, och hans förståelse av människan, själen och olika kognitiva förmågor. Ett annat intresseområde för mig är Platons stil att skriva filosofi. Hos Platon kommer argumenten i en dialogisk kontext som alltid väcker frågor om själva filosoferandet. Vilka krav bör man ställa på en bra filosofisk diskussion? Vad är det att ha trosföreställningar, att argumentera eller hävda en filosofisk synpunkt? Forskningen bidrar även till filosofiämnets självförståelse: Vad är det att filosofera?

James Sallis, Företagsekonomi

Marknadsföring, en underdisciplin till ämnet företagsekonomi, är i mitt forskningsområde sett som en gränsöverskridande aktivitet som inkluderar externa aktörer. Min forskning fokuserar främst på relationen mellan säljare och köpare, både vad gäller relationer mellan företag sinsemellan eller mellan företag och konsument. Några av de centrala variablerna i marknadsföringsrelationer inkluderar förtroende, osäkerhet, lärande och risk. Mitt särskilda intresse har varit att förstå samspelet mellan dessa variabler. I osäkra situationer, som vid köpande och säljande, har förtroende och lärande, som separata faktorer, undersökta var och en för sig positiv inverkan på relationen. Men med avancerade statistiska metoder kan jag visa att dessa faktorer i kombination, faktiskt kan skada relationen. Att förstå den mörka sidan av förtroende och lärande i samspel mellan affärspartner har betydelse för hur organisationer bäst kan hantera sina relationer. Rent konkret bidrar min forskning till bättre prestationsförmåga för företag, men även till bättre skydd för den enskilde konsumenten.

Maria Selmer, Strukturbiologi

Proteiner och nukleinsyror behövs för alla typer av liv. Proteinerna byggs som pärlband av tjugo olika aminosyror, men veckas till tusentals olika arkitekturer. Den tredimensionella formen hos ett protein kan förklara många aspekter av hur proteiner känner igen andra molekyler, påverkar kemiska reaktioner och anpassar sin form. I min forskning undersöker jag arkitekturen hos proteiner och nukleinsyror på atomnivå och kombinerar detta med olika typer av experiment som hjälper mig att förstå och tolka vad jag ser. Jag vill besvara frågor som hur proteinsyntesen går till, hur antibiotikaresistens fungerar och hur proteiners form förändras när de utvecklar nya funktioner. Målsättningen är att förstå basala delar av livets mekanismer och att bidra med kunskap som kan användas vid utveckling av exempelvis nya och bättre antibiotika.

Johan Sundström, Epidemiologi

I dag dör varannan människa i västvärlden av sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen. Hjärtinfarkt är världens vanligaste dödsorsak, och ökar globalt. Det finns billig och bra förebyggande behandling mot hjärt- och kärlsjukdomar, men alltför få personer i riskzonen får denna. Högt blodtryck är den viktigaste bakomliggande orsaken. Varannan svensk har fått högt blodtryck innan pensionsåldern, resten får det senare. Tyvärr får bara en av åtta personer med högt blodtryck tillräcklig blodtryckssänkande behandling. Min forskning går ut på att utveckla nya sätt att hitta högriskpersoner, så att förebyggande behandling kan erbjudas rätt personer. En av mina slutsatser är att vi måste börja räkna ut risken för hjärt- och kärlsjukdomar noggrannare i stället för att som i dag bara fokusera på en riskfaktor i taget. Förutom att doktorer måste få hjälp med att hitta rätt personer att behandla, måste patienter få hjälp att motiveras till att ta sina förebyggande läkemedel. I min forskning utforskar jag därför också nya sätt att förutspå vem som kommer att få vilka biverkningar av blodtryckssänkande läkemedel. Målsättningen är att i framtiden med ett enkelt stick i fingret kunna avgöra vilket läkemedel som passar en person bäst, för att maximera patienters motivation och därmed kunna förebygga så mycket hjärt- och kärlsjukdom som möjligt.

Fredrik Tell, Företagsekonomi

Ny teknisk kunskap bidrar till såväl ekonomiskt välstånd och tillväxt som kritiska utmaningar vad gäller organisationers och samhällens förmåga till anpassning, hållbarhet och förnyelse. Förmågan att utveckla ny kunskap stärks av specialisering och förtätning med avseende på till exempel kunskapsdomän, sociala bindningar, geografisk lokalisering och tidsmässig förläggning. Samtidigt skapas gränser som behöver överbryggas för såväl effektiv problemlösning som omvälvande innovation. Förhållandet mellan specialisering och integration är en klassisk problematik i studier av samhällelig organisation. Med kolleger har jag angripit denna frågeställning utifrån ett kunskapsperspektiv på organisationer. Såväl historiska som realtidsstudier av företag som utvecklar komplexa system har bidragit till begrepp och teorier om organisatorisk kunskap och förmågor för att förklara företags strategier och konkurrenskraft. Jämförande ingående fallstudier av komplexa utvecklingsprojekt har visat på olika mekanismer för att integrera individers specialiserade kunskap i tvärdisciplinära och temporära grupper. Distribuerad kunskapsproduktion ger också upphov till nya organisationslösningar som exempelvis projektbaserade organisationer och öppna innovationsprocesser. Resultat från studier av enskilda företag och bredare enkäter visar på såväl specifika egenskaper hos projektbaserade företagsformer som hur företag söker efter ny kunskap bortom organisationsgränser genom leverantörssamarbeten eller crowdsourcing.

Björn Victor, Datalogi

Datorprogram beter sig allt för ofta på sätt som vi inte vill. De kraschar eller hakar upp sig, räknar fel eller överbelastar datorn så att allt går trögt som sirap. Orsakerna kan vara många, men grundläggande är att det är så svårt att i förväg vara alldeles säker på hur programmet kommer att bete sig. För att kunna undersöka i förväg att program kommer att fungera, utvecklar vi sätt att göra ”ritningar” (matematiskt precisa beskrivningar) och formella analysmetoder. Med hjälp av dessa kan många problem upptäckas och undvikas långt innan programsystemet implementeras på riktiga datorer – likt en brokonstruktör som kan räkna ut i förväg om en bro kommer att hålla för den avsedda belastningen. Analysen är extra komplicerad i system som består av många kommunicerande delar som arbetar gemensamt och samtidigt, till exempel sensornätverk och mobila nättjänster. Sådana system kan dessutom ofta utvecklas dynamiskt och lägga till nya komponenter och kommunikationsvägar allt eftersom. Målet med min forskning är att göra det möjligt att få denna typ av system att fungera rätt från början.

Heinz Werner Wessler, Indologi med inriktning mot det moderna Sydasiens språk och kulturer

Upptäckten av sanskrit och dess litteratur samt dess relation till andra klassiska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen ledde till skapandet av den akademiska indologin i början av 1900-talet. Klassisk indologi utgick från den pre-islamiska historien i södra Asien, medan den samtida indiska subkontinenten ofta förstods som en nedgång av den gyllene antiken. Postkolonial teori har visat att detta perspektiv var relaterat till den koloniala kunskapsproduktionen. Först i en postkolonial fas, det vill säga efter 1947, hamnade även Indiens samtida litteratur och kultur i fokus för indologin i västerlandet. Jag började som klassisk indolog med stort intresse för religionshistoria i samband med episk litteratur och narrativa framställningar på sanskrit. Efter min doktorsexamen ändrades mitt fokus till tidig modern och samtida litteratur, främst på hindi, och den sociala och kulturella utvecklingen så som den speglades i litteraturen. Två av mina främsta forskningsområden var den klassiska litteraturen inom sikhismen, och dalit-litteraturen på hindi, det vill säga litteratur skriven av den socialt marginaliserade befolkningen. Jag har översatt och publicerat flera nutida hindi-författare till tyska. Ett annat forskningsprojekt är episka psalmer i Garhwali, en så kallad hindi-dialekt som talas i delstaten Uttarakhand. Utöver detta har jag skrivit språkpolitiska publikationer och jag är involverad i en forskargrupp som arbetar med en historisk grammatik samt en ordbok över hindi från 1703.

Charlotta Zetterberg, Miljörätt

Drivkraften i min forskning är att identifiera orsaker i rättssystem och praxis till att olika miljöpolitiska mål (såsom en giftfri miljö eller ett rikt växt- och djurliv) inte uppnås och att föreslå rättsliga lösningar med bättre måluppfyllelse. Orsaker till att miljöpolitiska mål inte uppfylls kan till exempel handla om att konkurrerande lagstiftning eller andra rättsprinciper väger tyngre, att riskbedömningen är för snäv eller att beviskraven är svåra. Mitt intresse kretsar kring frågor om implementering av miljökrav, riskbedömningar, genomslaget för miljörättsliga principer (till exempel försiktighetsprincipen), enskilda länders handlingsutrymme att införa strängare lagstiftning på harmoniserade områden samt integration mellan miljörätt och andra rättsområden. En särskild fråga gäller hur kunskapsosäkerhet om miljörisker på GMO-området hanteras. För närvarande studerar jag olika lagstiftningstekniker för genetiskt modifierade växter där EU-rätt och US-amerikansk rätt analyseras. En annan studie på mitt bord handlar om rättsliga förutsättningar för samexistens mellan olika jordbruksformer.

Henrik Ågren, Historia

Min forskning ställer allmänna frågor med fokus på Sverige under 1600- och 1700-talen. Ämnena har varierat, men huvudsakligen rört sig nära det fält som kallas ”ny socialhistoria”, new social history, och ibland beskrivs med termen ”den kulturella vändningen”, cultural turn. Med detta avses historieforskning som intresserar sig för mer vardaglig historia och samhällets grundläggande strukturer än för stora politiska händelser och förändringar. Samtidigt ligger fokus, jämfört med äldre socialhistoria, mer på människors tankar, uppfattningar och idéer, liksom på de uttryck dessa har tagit. Det gäller både i form av materiell kultur, såsom konst, kläder, inredning, och immateriell kultur, till exempel litteratur, umgängesseder och liknande. Inom detta fält har jag undersökt hur daglig tidmätning verkade under 1600- och 1700-talen; hur sociala skillnader mellan människor upprätthölls och överträddes inom ståndssamhället genom till exempel giftermål och karriärval, men också tilltal människor emellan; samt betydelsen av kulturarv, minnessymboler och förebilder inom skilda fält som gatunamngivning och historieskrivning.

Pernilla Åsenlöf, Fysioterapi

Forskning i ämnet fysioterapi syftar främst till att öka kunskapen om hur fysisk aktivitet, träning och rörelse bidrar till hälsa och prevention av sjukdom. En särskild utmaning är att vägleda personer med långvarig sjukdom så att de kan förbättra eller bibehålla aktivitetsförmågan. Min forskning söker svar på om det går att öka effekten av fysioterapi genom att integrera teori om beteendeinlärning och hälsorelaterad beteendeförändring. Tidigt studerade jag sambanden mellan smärta, rörelseproblem och aktivitetsförmåga och fann att psykologiska faktorer såsom tilltro till egen förmåga att röra på sig samt rörelserädsla var mer betydelsefulla än smärtan och rörelseproblemen i sig. Som en direkt följd utvecklade jag en fysioterapeutisk behandling för personer med långvarig smärta, där förmågan att utföra vardagliga aktiviteter analyserades och behandlades utifrån både ett rörelse- och ett beteendeperspektiv. Behandlingen prövades därefter i en serie slumpmässiga, kliniska studier riktade mot långvarig smärta, akuta whiplashrelaterade besvär samt sömnrelaterade andningsbesvär och övervikt. I ett pågående projekt involveras personer med reumatisk sjukdom i själva utvecklingen av en behovsstyrd och evidensbaserad internettjänst för främjande av fysisk aktivitet. Mina studier om integrering av beteendeinlärning i ­fysioterapi har starkt bidragit till en pågående diskussion och förändring av professionsinnehållet i fysioterapi både nationellt och internationellt. Denna integrering används i dag som bas för fysioterapiämnet vid Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola.