Universitetet

Anders Celsius

Vi alla som bor i Sverige och dessutom många i den övriga världen har varje dag anledning att erinra oss efternamnet på en upsaliensisk naturforskare, som föddes i Uppsala 1701 och hette Anders Celsius. Det är när vi vill veta hur varmt det är utomhus eller inne och ser på vår termometer. Den är oftast försedd med ett C, som betyder Celsius.

Anders CelsiusCelsius uppfann inte termometern. Den hade varit känd i mer än ett sekel, också i vårt land. Fahrenheit och Réaumur hade kommit före Celsius och även andra förslag fanns. Men 1741 konstruerade han en termometer som var överlägsen i precision. Den var hundragradig och hade först 0 grader vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid dess fryspunkt. Några år efter det att den tagits i bruk avled Celsius (1744). Då vände man på centigradskalan och termometern blev utformad så som vi nu känner den med fryspunkten vid 0 grader och kokpunkten vid 100 grader. Det har sagts att Linné skulle ha legat bakom denna reform, men troligen var det någon av Vetenskapsakademiens instrumentmakare som fick idén.

Anders Celsius var dock inte främst meteorolog utan astronom. År 1730 utnämndes han till ordinarie professor i ämnet. Denna vetenskap hade i Sverige haft en nedgångsperiod. Men om Celsius skriver Sten Lindroth: ”Han fyllde genast ämbetet med levande innehåll och företog astronomiska observationer med de usla instrument som fanns.” Det gällde nu att skapa ett observatorium i Uppsala; det gamla hade ödelagts i 1702 års brand. Celsius utnyttjade och byggde om ett hus vid Svartbäcksgatan. Det fick en inredning, som passade astronomin och eftersom han var en framgångsrik tiggare förseddes det också med moderna instrument.

Observatoriet i UppsalaÅr 1741 stod observatoriet färdigt. Huset kan ännu beskådas vid Svartbäcksgatan. Det utmärker sig genom att vara snedställt. När gatunätet reglerades på 1640-talet hade det ursprungliga huset fått stå kvar där det låg. Celsius bodde själv i huset och eftersom han hela livet var ungkarl krävde han inte så stora utrymmen.

Han tillhörde en berömd lärdomssläkt. Fadern Nils Celsius blev professor i matematik men är mest känd som rektor vid trivialskolan i Uppsala. Anders fick studera vid hemstadens universitet och gjorde det med framgång. Men den största inspirationen för sin verksamhet fick han genom en fyraårig resa i Tyskland och Italien med en avstickare till Paris. Då var han redan professor.

I övrigt betydde Newtons teorier mycket för Celsius men ännu mera den kontakt han fått med den franske matematikern P.L.de Maupertuis, några år äldre än han. Denne tog initiativet till den i svensk vetenskapshistoria så omskrivna gradmätningen 1736 – 1737. Att han valde Sverige var, säger Tore Frängsmyr, främst Celsius’ förtjänst. Sexmannagruppen, i vilken Celsius ingick, slog sig ner i Tornedalen. Man hade det kämpigt. På sommaren härjade myggen och på vintern var det så kallt att allting frös till is utom brännvinet. Men man nådde önskat resultat och kunde genom mätningarna fastslå att jorden var plattare vid polerna. En samtidig fransk expedition gjorde liknande erfarenheter i Peru.

Celsius fick som lön för mödan en årlig fransk statspension om 1 000 livres. Ekonomiskt led han alltså ingen nöd. Men han hade fört ett hårt liv under strävsamma expeditioner och nattliga utomhusobservationer. Drabbad av tuberkulos avled han vid 43 års ålder. Han var i ett avseende föregångare till Darwin, eftersom han envist hävdade ända till slutet, att ”bibelkronologin” inte stämde med de resultat som den naturvetenskapliga forskningen inom hans områden kommit fram till.