Universitetet

Torgny T. Segerstedt

Torgny T. Segerstedt porträtterad av Carin Adler 1978
i samband med hans avgång som rektor för Uppsala
universitet.

Torgny T. Segerstedt var rektor för universitetet mellan 1955 och 1978. Segerstedts rektorat var en händelserik tid, under vilken det svenska universitets- och högskoleväsendet genomgick en omfattande modernisering, inte minst genom 1964 års universitetsstadga och 1977 års högskolereform. Under dessa tjugotre år inskrevs fler studenter än under hela Uppsala universitets tidigare historia, det vill säga tiden från 1477 till 1955. Nya studentbostadsområden uppfördes, nya lärartjänster inrättades och institutionsmodellen fick sin form. Segerstedt ledde den universitetsutredning som låg till grund för universitetslektoratens inrättande. I Uppsala tillkom stora anläggningar som BMC och Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum (senare Ekonomikum). Allt detta medförde att helt andra krav kom att ställas även på universitetets förvaltning, vilken från 1964 leddes av ett särskilt universitetsråd (senare universitetsdirektör).

Torgny T. Segerstedt var född 1908 som son till Torgny Segerstedt den äldre, legendarisk chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, och dennes hustru Augusta Wilhelmina Synnestvedt. Segerstedt den yngre studerade i Lund, Paris och London. Han disputerade och blev docent i filosofi i Lund vid tjugosex års ålder 1934. Drygt fyra år senare, på nyåret 1939, tillträdde han professuren i praktisk filosofi i Uppsala, vilket blev starten på en sextioårig verksamhet vid och kring Uppsala universitet. Segerstedt stod fri från de olika filosofiska skolorna i dåtidens Uppsala. Han tillhörde varken den äldre idealismen eller den analytiska filosofin. Snarast kan han karakteriseras som filosofihistoriker eller idéhistoriker, inriktad på psykologiska och sociologiska frågeställningar.

Sommaren 1947, efter åtta och ett halvt år som filosofiprofessor, övergick Segerstedt till en nyinrättad professur i sociologi. Till skillnad från filosofiämnet, inom vilket Segerstedt var klämd mellan olika läger, kunde han som sociologiprofessor bygga upp ett eget ämne från grunden. Den tidigare sociologin i Sverige hade varit teoretiskt inriktad men Segerstedt förenade teori med empiriska metoder. Han intresserade sig särskilt för sociala normer och för det svenska industrisamhällets förändrade villkor.

Från och med 1950-talets början fick Segerstedt allt fler administrativa uppdrag, bland annat som dekanus för Filosofiska fakulteten. Segerstedt blev som rektor en kraftfull ledargestalt för Uppsala universitet. Han tvekade inte att säga sin mening i tal vid akademiska högtider, och han engagerade sig livligt i samhällsdebatten. Under de radikala åren kring 1968 försvarade han universitetets – på sina håll ifrågasatta – hävdvunna ceremonier och högtider. Själv införde han på 1950-talet traditionen med mösspåtagning på Carolina Redivivas balkong klockan 15.00 på Valborgsmässoaftonen. Segerstedt var från 1967 proinspektor och från 1972 inspektor för Norrlands nation, den enda icke-norrlänningen som haft detta uppdrag.

Under rektorstiden skrev Segerstedt flera filosofihistoriska arbeten, vilka 1975 meriterade honom till inval i Svenska Akademien. I dess arbete tog han verksamt del, och han utgav bland annat trebandsverket, Svenska Akademien i sin samtid (1986–92). De två första delarna utgavs till Akademins 200-årsjubileum 1986. Segerstedt var ledamot i flera andra akademier, däribland i Kungl. Vetenskapsakademien.

År 1974 omvaldes Segerstedt för sjätte gången som rektor för Uppsala universitet. Denna gång krävdes det särskilt regeringsbeslut. Segerstedt kunde därmed leda universitetet över det stora 500-årsjubileet 1977. Året därpå avgick han och efterträddes av Martin H:son Holmdahl. Under de följande tjugo åren förblev Segerstedt engagerad i universitetet och dess angelägenheter. Han dog i januari 1999, några månader efter sin nittioårsdag.

För att hedra honom har Uppsala universitet instiftat Torgny Segerstedt-medaljen, som delas ut vartannat år och belönar svenska forskare som svarat för särskilt framstående insatser inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Medaljen delades ut första gången 1988.

Segerstedthuset, Uppsala universitets förvaltningsbyggnad som togs i bruk sommaren 2017, är uppkallad efter Torgny T. Segerstedt

Carl Frängsmyr