Kvalitetsarbete

Undervisning i den laborativa lärosalen

Undervisning i den laborativa lärosalen kan vara ett avstamp för att förnya en kurs och utvecklas som lärare. Här finns också möjligheter att prova på hur ny teknik och flexibel möblering kan påverka undervisningen. Nedan presenteras kort några exempel.

Se en film om lärosalen

Pedagogiskt och tekniskt stöd

Lärare i den laborativa lärosalen ska aldrig behöva ansvara för tekniken på egen hand eller oroa sig för att plötsligt stå framför studenterna och ingenting funkar. Det finns därför alltid en tekniker närvarande i rummet eller strax intill.

Alla lärare som bokar den laborativa lärosalen för undervisning kontaktas av en pedagogisk utvecklare och erbjuds ett förberedande möte. Om läraren vill är sedan en pedagogisk utvecklare med under själva undervisningen för att observera och ge feedback. Lärare har ofta gjort en förändring i sin undervisning och vill veta hur det fungerar – Blev effekten den väntade? Kan jag göra det bättre på ett annat sätt? Eftersom det kan vara svårt att undervisa och samtidigt se hur olika moment faller ut uppskattar många ett par extra ögon och öron. Efter avslutad undervisning har läraren ett uppföljande samtal med en pedagogisk utvecklare om erfarenheter och intryck. När hela eller stora delar av kurser förläggs till den laborativa lärosalen följs de alltid av pedagogiska utvecklare.

Varje onsdag eftermiddag kl. 14-16 är det öppen verkstad i lärosalen. Då finns pedagogiska utvecklare och tekniker till hands för att svara på frågor, ge tips och visa hur tekniken kan användas i undervisning.

Rörelse i teori och praktik

I den laborativa lärosalen sitter ingenting fast i golvet utan bord och stolar kan lätt och snabbt flyttas. Den kan tjäna som föreläsningssal där studenterna sitter i rader riktade åt ett håll, som ett rum för grupparbete med möblering i grupper, eller som en öppen arena helt utan möbler. Och alla varianter däremellan. Lärosalen kan också delas in i mindre rum.

När studenterna från fysioterapeutprogrammet hade undervisning i den labroativa lärosalen inleddes till exempel förmiddagen med en introduktion i helsal av kursledaren Dag Nyholm från institutionen för neurovetenskap. Lärosalen delades sedan av med väggar för att studenterna skulle kunna arbeta med problemlösning mer åtskilt. Uppgiften handlade om att identifiera avvikande rörelsemönster och studenterna studerade ingående olika filmsekvenser. Diskussionerna var livliga och i analysen användes flitigt de interaktiva tavlorna, men även golvytan utnyttjades när ett sätt att gå eller röra sig behövde illustreras. Läraren cirkulerade mellan grupperna, men fokus låg på peer-learning. I slutet av passet drogs väggarna undan igen och man gick tillsammans igenom de olika uppgifterna.

Aktivitet för att stimulera lärande

Anita Staaf och Eva Hovstadius från institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap undervisar om vätskebalans och nutrition på sjuksköterskeprogrammet. Från att ha undervisat separat om de olika ämnena har de slagit ihop dem till ett block. Inför undervisningen ska studenterna ha tagit del av webbföreläsningar. Dessa följs sedan upp inledningsvis med hjälp av mentometerfrågor där även musik och en kort webbfilm ingår bland frågorna.

Den laborativa lärosalen förebereds i god tid med möblering i grupper och ett stort bord i mitten av rummet där det ligger infusioner och annat material. Bordet smyckas med för årstiden tillgängligt material från naturen. En kanna vatten och muggar finns på bordet att ta för sig av. Gärna levande ljus. Musik med vattentema möter studenterna när de kommer in i rummet. Allt för att skapa en kreativ miljö.

Ämnena vätskebalans och nutrition är inte nya för studenterna, men det är avgörande för den fortsatta utbildningen att de har god kännedom om terminologi och beräkningar. Erfarenheter från tidigare år visar att många har otillräckliga kunskaper och dessutom inte är fullt medvetna om det själva. Lärarnas mål med undervisningen är dels att ge studenterna en möjlighet att testa sina kunskaper och se vad de behöver läsa på, dels att repetera och göra det tydligt varför det är så viktigt att de kan ämnet. Autentiska fallstudier används för att fördjupa kunskaper och åskådliggöra komplexiteten när många faktorer samverkar.

Undervisningen har landat i en form där mentometrar spelar en central roll tillsammans med falldiskussioner framför smartboarden. Efter att ha testat olika varianter är lärarna överens om att det som bäst gynnar aktiviteten och studenternas engagemang är att använda mentometrar på så vis att tre till fyra studenter delar på en mentometer. Metoden stimulerar diskussion när studenterna måste enas om ett svar, men också i uppföljningen av ett resultat där många upplever det som mindre utpekande att argumentera för ett svar som representant för en grupp än som enskild individ.

Inspirera och väcka nyfikenhet

När Karin Lindelöfs studenter i etnologi kom in i den laborativa lärosalen hamnade de i ett av Sveriges mest kända lopp för kvinnor. Med bilder och musik på åtta skärmar skapades känslan av att vara mitt bland löparna och läraren väckte på så vis omedelbart studenternas nyfikenhet. Undervisningen handlade om att ur genusperspektiv analysera formeringen av ett varumärke med betoning på olika aspekter såsom konsumtion och hälsa. En viktig del var också att ge studenterna en inblick i forskningsprocessen.

Studenterna arbetade med begreppsanalys och använde de interaktiva tavlorna för att reflektera kring bilder och texter. De flesta grupperna stod upp och flera personer var samtidigt aktiva med att rita och skriva. Resultaten åskådliggjordes i form av collage eller tankekartor. När det var dags för redovisning samlades alla kring en tavla i taget och diskuterade tillsammans med läraren.

Den här kursen gavs med jämna mellanrum under ett par års tid. Undervisningen utvecklades under den tiden från att vara mer klassisk med en inledande föreläsning, grupparbete med redovisning och en avslutande sammanfattning, till ett upplägg starkt influerat av flipped classroom med betoning på problemlösning och samarbete.

Vad tycker studenterna?

Under hösten 2015 hade Linn Areskoug huvuddelen av en kurs om mångfald för blivande lärare förlagd till den laborativa lärosalen. De 80 studenterna var indelade i tre mindre grupper och lärosalens teknik och inredning uttnyttjades på olika sätt vid olika tillfällen.

Kursen avslutades med en konferens där alla studenter samlades för att presentera postrar och redovisa för varandra. I och utanför den laborativa lärosalen var det full aktivitet. Dagen avslutades med en mentometersession där studenterna fick svara på frågor om hur det varit att ha undervisning i den laborativa lärosalen. Majoriteten upplevde att fler studenter hade varit mer aktiva och engagerade i undervisningen i den laborativa lärosalen än vad de brukar vara i en konventionell lärosal. Nästan alla studenter skulle gärna vilja ha fler kurser här eller i en liknande sal.