Kvalitetsarbete

Forskningsutvärdering

Kvalitet och förnyelse (KoF17) – En utvärdering av Uppsala universitets forskningsmiljöer

Uppföljning av KoF17

Enligt beslut av rektor 2018-08-28 (2018/1546) ska en systematisk uppföljning av KoF17 genomföras.

Den universitetsövergripande uppföljningen sker i första hand genom ordinarie process för årlig verksamhetsplanering och uppföljning.

Därutöver ska uppföljningen omfatta någon form av extern peer review under perioden 2019-2022. Det är respektive nämnd som beslutar om omfattningen av, och formerna för, den externa återkopplingen. Den kan ske vid ett och samma tillfälle för samtliga institutioner inom vetenskapsområde/fakultet, eller så överlåts det åt respektive institution/motsvarande att göra det vid lämpligt tillfälle under fyraårsperioden. Områdena/fakulteterna sätter ambitionsnivån och de enskilda institutionerna utformar det konkreta genomförandet.

Den externa granskningen kan ske i enklast möjliga form, eller vara mer omfattande om vetenskapsområdet – eller institutionen – finner skäl för det. En tänkbar och enkel modell är att bjuda in en eller två personer (kan vara KoF-panelordförande, en annan panelist, eller annan extern kollega) till institutionen för några timmars diskussion om hur institutionen tagit tillvara de resultat som framkom KoF17. Inför besöket förses den/de externa kollegorna med den ursprungliga självvärderingen och panelutlåtandet från KoF17, liksom en kort sammanfattning av hur institutionens hanterat panelrekommendationerna (1-2 A4). Vid själva mötet samtalar den/de externa kollegorna med institutionsledningen och andra relevanta grupper och personer. Dialogen kretsar kring hur institutionen har analyserat och omhändertagit de rekommendationer som givits och andra centrala utvecklingsfrågor, oavsett om de är genererade av KoF17 eller ej.

Den/de externa kollegorna agerar kritiska vänner, återkopplar sina intryck till institutionsledningen och sammanfattar därefter sina reflektioner i ett kort utlåtande (1-2 A4). Liksom i KoF17, är deras eventuella råd och rekommendationer inte tvingande utan vägledande. Genom att samla dessa externa kollegors reflektioner ges ett utifrånperspektiv på åtgärdsarbetet vid universitetet och de utmaningar som är förknippade med det.

Även universitetsnivåns arbete till följd av KoF17 ska bli föremål för extern bedömning, vilken sker vid två tillfällen, i maj 2019 och 2022. De områden/fakulteter som, helt eller delvis, vill samordna sin externa granskning med motsvarande granskning av åtgärdsarbetet på universitetsnivå, vilken sker i maj 2019, är välkomna att göra det. Under dessa dagar anordnas välkomstmottagning och rektorsmiddag till vilka alla bedömare som är på plats bjuds in. Rektor ska även årligen redovisa genomfört åtgärdsarbete till konsistoriet.

I tillägg till ovanstående ska en konferens/seminarieserie/motsvarande anordnas för kollegialt utbyte och stöd i arbetet med utvärderingsresultaten från KoF17 under 2018-2019 och en enkät skickas till prefekter, dekaner och vicerektorer för att fånga erfarenheterna av KoF17.

Rapport sammanställd för KoF17

Mellan februari 2016 och oktober 2017 har en forskningsutvärdering genomförts vid Uppsala universitet. KoF17 är Uppsala universitets tredje forskningsutvärdering. Syftet med KoF17 är att stärka universitetet genom en bred analys av hur väl dess forskningsmiljöer fungerar, med särskild tonvikt på de förutsättningar och processer som bidrar till forskningskvalitet och förnyelse.

I rapporten, Quality and Renewal 2017 (Kvalitet och förnyelse 2017): Research Environment Evaluation at Uppsala University, presenteras ett omfattande utvärderingsmaterial – resultat från en forskningsmiljöenkät, bibliometri, panelrapporter skrivna av externa granskare, en tematisk analys av panelrapporterna samt projektgruppens rekommendationer inför fortsatt arbete. Ur detta framträder ett flertal av universitetets forskningsmässiga styrkor. I panelrapporterna finns utsagor som vittnar om goda forskningsmiljöer samt att forskning av högsta kvalitet bedrivs vid Uppsala universitet. I rapporten framträder också flera områden där åtgärder bör vidtas om universitetet långsiktigt skall vidmakthålla och stärka sin position som internationellt ledande forskningsuniversitet.

Det viktigaste utvärderingsresultatet är att ett antal områden tydligt identifieras där Uppsala universitet bör överväga att genomföra utvecklingsinsatser och vidta åtgärder för att nå sin fulla potential. Det handlar särskilt om:

  • kvalitetskultur och kvalitetskontroll
  • akademiskt ledarskap och strategisk förnyelse
  • rekrytering och karriärstöd
  • internationell miljö
  • samverkan och nyttiggörande
  • koppling mellan forskning och utbildning
  • organisation och infrastruktur

Två områden framstår som särskilt viktiga att prioritera att arbeta gemensamt med över hela det breda universitetet: att stärka det akademiska ledarskapets förutsättningar för att driva strategisk förnyelse samt att intensifiera arbetet för att utveckla karriärvägar och karriärstöd. Utöver dessa presenteras i rapporten en övergripande lista av åtgärdsrelevanta rekommendationer som behöver beaktas i varje forskningsmiljö, institution, fakultet och vetenskapsområde såväl som på universitetsövergripande nivå (inklusive förvaltningen). Detta kommer att utgöra grund för ett antal prioriterade åtgärder som syftar till att fortsatt stärka Uppsala universitets internationella ställning.

Om forskningsutvärderingen KoF17

Inom ramen för KoF17 har Uppsala universitet besökts av 130 externa granskare organiserade i 19 paneler. Syftet med besöken har varit att identifiera styrkor och svagheter i universitetets forskningsmiljöer samt att ge rekommendationer.

Liksom tidigare forskningsutvärderingar har KoF17 bestått av självvärdering, bibliometrisk analys och extern granskning. Nytt denna gång är en enkät där cirka 3 700 aktiva forskare beskrivit och bedömt sin lokala forskningsmiljö vid Uppsala universitet. Tillsammans med bibliometriska sammanställningar har enkätresultatet bildat bakgrundsmaterial till självvärderingar som utarbetats inom 54 utvärderingsenheter (i de flesta fall institutioner) samt utgjort bakgrundsmaterial i panelernas arbete.

De två tidigare forskningsutvärderingarna, KoF07 och KoF11, syftade primärt till att identifiera starka forskningsområden och forskningsinitiativ med potential att utvecklas till starka områden. I motsats till de tidigare utvärderingarna har KoF17 inte resulterat i någon form av betygsättning, varken av forskningskvaliteten inom universitetet i stort eller dessa olika delar.

Som grund för en ny forskningsutvärdering vid Uppsala universitet genomfördes utredningen Processer för ökad forskningskvalitet - rapport från uppföljning av KoF-utvärderingarna och verksamhetens syn på forskningsutvärderingar där KoF07 och KoF11 följdes upp, och där förslag angående en eventuell ny forskningsutvärdering lades fram.

För ytterligare information kontakta Camilla Maandi

Tidigare forskningsutvärderingar - KoF07 och KoF11

Uppsala universitet genomförde under 2006/2007 den första egeninitierade forskningsutvärderingen, Kvalitet och förnyelse 2007 (KoF07). Under 2010/2011 genomfördes en andra utvärdering Kvalitet och förnyelse 2011 (KoF11).

Syftet och målet med dessa utvärderingar var att:

  • Kartlägga styrkeområden och framgångsrika forskningskonstellationer inom universitetets vetenskapliga verksamhet
  • Underlätta förnyelse genom att identifiera spirande och möjliga nya forskningsinriktningar med stor utvecklingspotential
  • Stärka kvaliteten genom underlag för riktade stöd och strategiska beslut
  • (För KoF11: Följa upp hur rekommendationer och slutsatser från KoF07 hanterats på olika nivåer inom universitetet)

Utvärderingarnas olika delar bestod i självvärdering, en bibliometrisk analys och besök av internationella expertpaneler.

För ytterligare information kontakta Camilla Maandi