Perspectives – growing our knowledge

Unik databas ger nya kunskaper om arbetets historia

2016-05-16

Databasen "Genus och arbete" har byggts upp med information om vad människor konkret arbetade med under 1500-1800 i Sverige. Professor Maria Ågren är ansvarig för forskningsprojektet.

Genom att skapa en databas utifrån historiskt källmaterial har forskare kunnat visa att arbetsfördelningen mellan könen på 1500-1800 var både lik och olik den vi har i dagens samhälle.

Databasen "Genus och arbete" har byggts upp sedan 2009 vid historiska institutionen Uppsala universitet och är världsunik. Forskarna har registrerat alla observationer om konkreta arbetsuppgifter som de hittat i olika historiska källmaterial, främst har de utgått från rättegångsmaterial.

– Rättegångsmaterialet är en grundbult i källmaterialet. Det är ett trovärdigt material när vittnen berättar om sitt arbete i förbifarten när de vittnar om olika händelser i domstolen, berättar Maria Ågren, professor i historia vid historiska institutionen Uppsala universitet och ansvarig för forskningsprojektet.

Forskarna har gått igenom källmaterialet och letat efter verb förknippade med olika typer av arbete, till exempel mjölka kor eller sälja fisk. De har också tagit med verb förknippade med att leda och fördela arbete. Det fanns tidigare forskning men den har mest baserat sig på studier av normer och mindre på de konkreta, faktiska historiska förhållandena. Forskarna har alltså läst det handskrivna källmaterialet och letat efter verbfraser kopplade till arbete, i viss mån har de också kunnat utgå från digitaliserat källmaterial och automatiska sökningar.

När Maria Ågren ursprungligen berättade om idén fick hon kommentarer från andra historiker att det är som att leta efter en nål i en höstack att hitta verbfraser kopplade till arbete. Förutom letandet efter verbfraserna krävs ju också en stor mängd observationer för att få tillförlitliga resultat. Men externa forskningsanslag, bland annat Wallenberg Scholar, gjorde det möjligt att bygga upp en databas och därmed få fram en bild av historien vi tidigare inte har kunnat se. I dagsläget innehåller databasen cirka 22 000 observationer.

– Samma metod som vi använt kan användas för att skapa bättre ekonomiska modeller idag. I stora delar av världen finns ingen bra statistik över vad människor arbetar med eller hur de försörjer sig och om vi inte vet vad människor gör kan vi inte heller få en realistisk bild av den ekonomiska utvecklingen. Det är också viktigt för att synliggöra kvinnors betydelse, det är lätt att dra felaktiga slutsatser eftersom kvinnor inte syns lika mycket i historiskt källmaterial.

Genom att studera materialet i databasen har forskarna fått fram en ny bild av arbetsfördelningen mellan kvinnor och män under 1500-1800 i Sverige.

– Vi kan se att vad människor arbetade med inte främst har att göra med kön utan med civilstånd. Vi trodde att kön skulle vara viktigt, det var därför vi döpte projektet till "Genus och arbete" men det viktiga visade sig vara om man är gift eller inte.

Att ingå äktenskap var viktigt för båda parter, för henne likväl som för honom. Som gift åtnjöt du vissa rättigheter och privilegier och gifta män och kvinnor hade alltså i större utsträckning arbetsledande uppgifter.

– Det andra centrala vi kan se är att både män och kvinnor arbetade och förväntades bidra till hushållets ekonomi. Det var väldigt likt det samhälle vi har idag med material från 1800-talet tack vare att Maria Ågren har fått förlängning som Wallenberg Scholar i fem år.

– Den stora frågan vi vill besvara är vad som händer under 1800-talet? Är det en lång kontinuitet eller förändras samhället drastiskt för att sedan återgå till den situation vi har idag och hade under 1500-1800?

 

 ---

Läs mer