Perspectives – growing our knowledge

Inskrifter ger direktkontakt med antiken

Christer Henriksén, professor i latin, studerar en inskrift från Egypten 243 f. Kr från Uppsala universitets samlingar. Inskriften är av samma typ som Rosettastenen.

I Uppsala universitets samlingar finns 24 inskrifter på grekiska och latin bevarade, bland annat två stenfragment av samma typ som Rosettastenen. "Om man tar sig tid och tänker efter ger inskrifterna oss en direktkontakt med antiken", säger Christer Henriksén, professor i latin.

– Det är väldigt speciellt att stå framför de här inskrifterna. Litteratur från den här tiden är ju avskrifter i tusentals led som har förändrats på vägen men steninskrifterna är en direktkontakt mellan oss och antiken. Det är samma sten som en person beställde från en stenhuggare för drygt 2 000 år sedan, samma stenyta som människor från antiken tittade på och läste ifrån, säger Christer Henriksén, professor i latin vid institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet.

I översättning är inskriften ungefär "Terentia, guds frid med dig" (tidigt 200-tal e. Kr.) och är exempel på tidig kristen gravinskrift. Namnet Terentia hör hemma i en romersk adelsätt och de noggrant inhuggna bokstäverna visar att det är en fin familj, man betalade nämligen huggaren per bokstav och för kvaliteten. Gravinskriften är alltså ett exempel på att den tidiga kristendomen ofta attraherade, förutom de fattiga, kvinnor från fina familjer. Foto: Christer Henriksén.

Christer Henriksén har katalogiserat och tolkat alla grekiska och romerska inskrifter i Uppsala universitets samlingar. Uppsala universitet har 24 inskrifter i sten från antiken, 18 på latin och 6 på grekiska.

Få bevarade

I Uppsala universitets samlingar finns två stenfragment bevarade från Egypten  av samma typ som Rosettastenen. Stenfragmenten har inskrifter på grekiska  och demotiska, en vidareutvecklad form av hieroglyfer. Texten är ett dekret - beslut - från präster i Egypten som huggits in i sten och distribuerats ut till tempel i hela Egypten.

Fotografi på inskrift.
Stenfragment av samma typ som Rosettastenen. I texten nämns prästinnor med titeln "Korgbärerska" och präster med titeln "De som går in i templets innersta för att klä på gudarna". Foto: Mikael Wallerstedt.

Idag känner vi till fyra prästdekret som har kommunicerats till hela dåtida Egypten genom inskrifter med tre skriftsystem på stenblock under 200- och 100-talen f.Kr. Det finns bara några enstaka bevarade stenar eller fragment av stenar kvar.

– De måste ha funnits överallt men stenarna är bra att bygga av eller har slagits sönder och använts till annat.

Rosettastenen är den mest kända bevarade inskriften av prästdekreten, den hittades 1799 och tack vare att samma text är skriven med tre skriftsystem varav grekiskan var läsbar kunde forskarna lära sig läsa demotiska och hieroglyfer 1822.

Trespråkig kommunikation

Texten på fragmenten i Uppsala är skriven med två skriftsystem, grekiska och demotiska. Men säkert har den kompletta stenen också haft hieroglyfer.

– Texten skrevs med hieroglyfer för att koppla tillbaka till det gamla Egypten, demotiska för att dåtida egyptier skulle kunna läsa texten och på grekiska eftersom det var de styrande klassernas språk.

Fragmenten vid Uppsala universitet kommer från det första dekretet och stenen är daterad till 243 f. Kr, cirka 150 år äldre än Rosettastenen. 1992 upptäcktes att fragmenten kommer från samma sten som fragment som förvaras i Louvren, Paris. Fragmenten i Louvren vet man hittades 1908 på ön Elefantine i Nilen men det är idag okänt hur de två stenfragmenten hamnade i Uppsala.

Världsunik namnlista

Förutom de unika stenfragmenten från prästdekretet i Egypten finns i Uppsala universitets samling också en världsunik namnlista på latin inhuggen i en marmorplatta.

Christer Henriksén visar en marmorplatta med en namnlista över styrelsemedlemmar i en begravningsförening under första århundradet e. Kr. Inskriften är en av mindre än tio motsvarande inskrifter som finns bevarade i världen. Foto: Mikael Wallerstedt.

Det är en lista på namn och titlar. Först kommer en datering, sedan namn på frigivna och slavar och sedan ett ny datering följt av namn och så vidare. Tidsperioden den är huggen sträcker sig från 47 till 69 e.Kr.

Det finns mindre än tio bevarade inskrifter av samma typ, stenen i Uppsala hör med största sannolikhet ihop med en nära nog identisk sten som finns bevarad från kejsarvillan i Antium (nutida Anzio söder om Rom).

– Namnlistan är en styrelselängd över styrelsemedlemmar i en begravningsförening. Normalt sköts begravningar av familjen, men slavar har ju ingen familj och de bildade därför begravningsföreningar som skötte begravningen. Medlemmarna i föreningen var alltså frigivna och slavar vid kejsarvillan i Antium under kejsar Claudius och Nero under första århundradet.

Trots att det bara är en styrelselängd säger den oss mycket om livet i en kejsarvilla. Villa ska i det här fallet förstås som ett palats med ett mycket stort hushåll med många "anställda".

– Titlarna säger oss mycket om livet, det fanns hovmästare, tegelläggare, trädgårdsmästare och fiskdammsansvarig. I listan finns också både män och kvinnor med, så kvinnor var också styrelsemedlemmar.

Enkla inskrifter också intressanta

Förutom de unika inskrifterna finns i Uppsala universitets samlingar också mer vanliga inskrifter, mest gravinskrifter. Det är inskrifter som finns i mängder framför allt i Italien och ofta inget någon bryr sig om.

Det här lilla gravaltaret är första exemplet på gravinskrift med ”smeknamn” från antiken (cirka 150 e. Kr.). Det är beställt till minne av P. Aelius Felix, en frigiven till kejsar Hadrianus. Beställaren, en slavinna vid namn Auge (grekiska för ”solstråle”), har låtit hugga in smeknamnet Florius (kanske ”blomsterpojke”). Foto: Christer Henriksén.

– De mer vanliga inskrifterna har haft tur som hamnat i vår samling. Eftersom de finns här har vi studerat dem och hittat små ledtrådar till intressant kunskap, säger Christer Henriksén.

---

Fakta

universitetsmuseet Museum Gustavianum finns ett tiotal av inskrifterna från Uppsala universitets samlingar utställda, bland annat den kristna gravinskriften som nämns i en av bildtexterna. Där man kan lätt själv se skillnaden mellan påkostade inskrifter och mer enkelt huggna.

Läs mer

2017-05-12