Perspektiv – för bättre vetande

Livet på ön – en kontrast till modernt storstadsliv?

Gotland är ett populärt turistmål, men man bör se upp med att fastna för mycket i ö-igheten, menar Owe Ronström.

Vad gör det med människor att bo på en ö? Finns det en särskild ö-ighet, egenskaper som knyts till öar såväl av öbor som av fastlänningar? Owe Ronström, professor i etnologi och själv gotlänning, har studerat ämnet under flera år.

Forskningsområdet ”island studies” är livaktigt och forskare världen över – till exempel från USA, Malta och Japan – brukar träffas på konferenser.

– Det är ett sant globalt ämne, många forskare kommer från mindre universitet, de kommer från periferin och inte från centrum. Det här är forskning som breddar perspektiven, precis som feminismen och studier av etnicitet, säger Owe Ronström.

Vad innebär då ö-igheten? Jo, det är ett fenomen som uppstår genom avlägsenhet och att ön är tydligt avgränsad av vatten. Det gör att ön uppfattas som dels isolerad och dels arkaisk, alltså ålderdomlig och forntida.

– I klassisk mytologi är öar en plats där gudarna bor, men det kan lika gärna bebos av demoner och djävlar. Det är ingen slump att det kända fängelset Alcatraz låg på en ö, det skulle vara en fasans plats. Likaså hade filmen ”Jurassic Park” inte kunnat utspela sig någon annanstans än på en ö.

Handeln flyttade till fastlandet

Går man långt bak i tiden var öar viktiga handelsplatser där folk från olika kulturer möttes. Men på 1800-talet och framåt flyttade handeln och storstadslivet till fastlandet och öar kom att symbolisera något annat: Stillastående och avlägsenhet från det moderna livet.

– Samtidigt representerade ön det ursprungliga och naturliga – en plats där människan kunde hitta sig själv. Som i Robinson Crusoe som på kort tid blev en bästsäljare och fick massor av efterföljare.

Känslan av att tiden har stått stilla och historiens vingslag finns verkligen i Visby, en stad som för 20 år sedan utsågs till världsarv där många medeltida byggnader står kvar. Till och med ringmuren finns bevarad.

Så är också staden ett populärt besöksmål för turister. Men man bör se upp med att fastna för mycket i ö-igheten, menar Owe Ronström.

– På många öar finns ett kulturarv som är värt att vårda, bland annat för att öar historiskt sett har varit kosmopolitiska mötesplatser. Men frågan är vad det gör med öborna? Blir det så att de behöver ”spela med” i bilden av ö-borna? Att moderniteten inte får finnas här, utan det ska vara som förr i tiden?

Ölivet i kontrast med det moderna

Om det moderna storstadslivet ställs alltför mycket i kontrast mot det lugna livet på ön, kan det leda till att många flyttar från ön.

– De som stannar kvar och de som flyttar in är de som vill upprätthålla bilden och föreställningarna av ö-livet. Då förstärker man den här utvecklingen.

Ett avskräckande exempel är Venedig, som de senaste decennierna har minskat sin befolkning från över 300 000 till drygt 50 000 personer. Staden blir alltmer ett levande museum och är ett populärt stopp för kryssningsfartyg. Turisterna väller in under några timmar och drar sedan vidare.

I Visby byggs just nu en kaj där kryssningsfartyg kan lägga till, som ska stå färdig 2018. Owe Ronström har funderat över vad det kommer att innebära för gotlänningarna.

– Vad innebär det för en liten befolkning att besökas av så många? Det uppstår alltfler ytor som skiljer fastboende från besökare. På så sätt skapas två världar bredvid varandra. Det är sällan en bra idé, säger Owe Ronström.

Han tycker att det är bättre att skapa ytor som fastboende och besökare kan dela. I Zadar i Kroatien har man till exempel skapat en vattenorgel och en ljusinstallation på platsen där kryssningsbåtarna lägger till.

– Det har blivit en attraktion i sig själv som integrerar platsen i staden. Så kunde vi ha gjort också i Visby – byggt en stor vattenorgel på platsen för kryssningskajen, så att den blir en angelägenhet också för öborna.

Starkt nätverk mellan öbor

Som etnolog har han studerat uppfattningar bland gotlänningar och kommit fram till att att man numera på ön anser att gotlänning kan man bli om man betalar skatt men gute bara om man är född där. Om livet på en ö har sina sidor – låg medelinkomst och låg livslängd – så finns det också en stor fördel: det starka nätverket mellan öborna.

– Det må vara snålt om resurser men de resurser som finns har man koll på och kan få tillgång till hyfsat snabbt. Det finns en vilja att hjälpa varandra utan att kräva betalt.

För att testa det här fenomenet var han med och arrangerade världens största direktsända klockspelskonsert i juni 2013, där kyrkklockor över hela Gotland användes. Totalt involverades 300 personer i projektet och det behövdes spetskompetens inom flera områden: Ljudteknik, klockarkunskap och projektledning. Den enda som inte var gotlänning var en av kompositörerna, Karin Rehnqvist.

Det visade sig att alla problem som uppstod löstes snabbt och smidigt och projektet belönades senare med Prix Italia. Därför är Owe Ronström övertygad om att det skulle gå att bygga en stor vattenorgel vid kajen för kryssningsfartyg.

– Det skulle bli en mötesplats för öbor och besökare. Framför allt skulle det vara något nytt och modernt och utmana bilden av det stillastående ö-livet.

---

Fakta:

Owe Ronström deltar under Almedalsveckan i seminariet Att skapa hållbara besök – en utmaning!

I september kommer hans bok Öar och öighet

2016-06-22