Perspektiv – för bättre vetande

Med fokus på serier

Porträtt av David Gedin fotograferat framför tavlor med serier.

David Gedin är litteraturvetare och forskar bland annat om serier, ett sedan länge eftersatt forskningsområde.

Serieforskning har hittills fört en ganska okänd tillvaro. Men i takt med att serier har blivit en alltmer accepterad kulturform även för vuxna har forskningen om serier börjat växa fram.

– De populärkulturella fenomenen säger något om samhället de skapas i. Tag till exempel de svenska serierna 91:an Karlsson eller Åsa-Nisse. De är typiska uttryck för samhällets nostalgiska tillbakablick. Serierna bearbetar sorgen över ett lantligt Sverige som vi var på väg att lämna, säger David Gedin, docent vid litteraturvetenskapliga institutionen.

Som litteraturforskare forskar han bland annat om serier och har varit delaktig i att starta ett nätverk vid Uppsala universitet för forskning om serier.

– De här svenska serierna bekräftar den rådande hierarkiska ordningen, men tillåter samtidigt till exempel att den kluriga bonden Åsa-Nisse sätter ordningsmakten i form av fjärsman på plats.

Forskning inom olika discipliner

Serieforskningen består av en mängd olika typer av forskning från olika discipliner. I USA dominerar till exempel den historiska forskningen och i Frankrike ligger fokus på semiotisk forskning, det vill säga kommunikation och teckensystem.

– Serieforskningen fokuserar idag på bland annat den tekniska utvecklingen med möjligheterna till bildreproduktioner, distributionsutvecklingen, resan från populärkultur riktad mot en maktlös publik till en mer smal högkultur idag och givetvis forskning kring mediet som språk.

Uppstod i USA

Serier uppkom i USA i slutet av 1800-talet. Alla serier runt om i världen har sitt främsta ursprung i de första amerikanska serierna. I Frankrike och Belgien växte serieproduktionen under andra världskriget när det inte fanns tillgång till de amerikanska serierna.

– I Japan startade Manga-serierna under den amerikanska ockupationen efter andra världskriget. Inspirerade av Disney men med en egen bildtradition. I Japan har ju serier en starkare ställning, de är mer mainstreem.

Serieforskningen eftersatt

Serier uppstod ungefär samtidigt som filmen, men jämfört med filmforskningen är serieforskningen eftersatt.

– När serier uppkom befann de sig socialt sett längst ner i samhällets hierarki. Serier uppstod i den amerikanska sensationspressen som en drastisk utrycksform som också nådde de som hade svårt att läsa, till exempel vuxna invandrare som hade svårt med engelska.

Serier blev ett medium med dåligt rykte.

– När de första serietidningarna kommer är det symptomatiskt att de trycks för att det fanns överkapacitet i tryckpressarna. Serier var inte värt att göra för sin egen skull. De första serietidningarna delas ut som bonus via bensinmacken Gulf i USA. Det blir en vrålande succé och snart följer de andra bensinkedjorna efter.

Vuxenserier intresserar forskare

Serieforskningen kommer igång med små steg först när serier för vuxna börjar produceras och det inte bara handlade om bred populärkultur för barn. Under 1990-talet blev det en livlig forskningsdebatt om hur serier ska definieras.

– Diskussionen är fruktbar men definitionerna är meningslösa. Är serier bild och text? Men det går göra serier utan bild. Eller är serier sekventiellt berättande? Men då är det ju inte serier om det bara är en bildruta. Det är lika svårt eller meningslöst att definiera serier som att försöka definiera skönlitteratur. Är till exempel Karl Ove Knausgård skönlitteratur?

---

Fakta

Fjärsman är ett vardagligt uttryck för det lokala förtroendeuppdraget som fjärdingsman. Fjärdingsmän fanns på landsbygden och är belagt sedan 1500-talet. Titeln försvann 1954 och ersattes av poliskonstapel.

Serieutställning
På Carolina Rediviva pågår fram till 4 januari 2017 serieutställningen "Kaboom!! Tecknade serier - Kul, Kult eller Kultur?". Utställningen är en exposé genom seriernas värld och inblick i dagens serieforskning med hjälp av  serier ur Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

På utställningen visas också seriefanzinet Rikedomen. Rikedomen ritades av serietecknaren Liv Strömquist och hon har donerat samtliga nummer till Uppsala universitetsbibliotek. Seriefanzinet Rikedomen har tidigare inte funnits tillgängligt på något av de stora forskningsbiblioteken.

Läs vidare

2016-11-14