Perspektiv – för bättre vetande

Forskare kommenterar franska valet: ”Stor bredd i idédebatten”

Johannes Heuman forskar just nu om fransk minoritetshistoria och om förhållandet mellan judar och muslimer efter andra världskriget och fram till idag.

Hallå där, Johannes Heuman, forskare i historia med inriktning på fransk efterkrigshistoria. Du bor periodvis i Paris och har kommenterat det franska valet i flera svenska medier som SVT, Expressen, Svenska dagbladet och P1. Vad är det som intresserar dig i det franska valet?

– Jag följer inte det franska valet som historiker utan för att jag är allmänt intresserad av den franska idédebatten. Samtidigt är historien väldigt närvarande och då blir det förstås extra intressant. Historien har hjälpt mig att förstå olika positioner i debatten när det gäller religion, kultur och identitetsfrågor.

– Det är ett spännande val också med tanke på de stora förändringar vi har sett i världen med Donald Trump som president i USA och Brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Valet i Frankrike har därför blivit internationellt intressant.

Den växande populismen i Frankrike kan ses som ett tecken på demokratins kris. En liknande utveckling pågår i flera andra länder. Vad är speciellt för Frankrikes situation?

– I Frankrike har globaliseringen de senaste decennierna varit särskilt smärtsam eftersom landet samtidigt har stagnerat ekonomiskt. Sedan efterkrigstiden har Frankrike förlorat sin stormaktsroll, så motståndet mot globaliseringen har varit starkare här. Både Marine Le Pen och den yttersta vänstern har försökt fånga upp den här opinionen.

– Det är inte säkert att det här handlar om demokratins kris utan det är snarare ett tecken på att det politiska landskapet håller på att förändras. Jag tycker att debatten är mycket vital och intressant att följa och det kommer fram ett brett spektrum av åsikter. På det viset är utvecklingen inte bara negativ.

Du har skrivit om en ny inriktning för vänstern, är det ett exempel på hur det politiska klimatet förändrats?

– Ja, socialistpartiet som gick väldigt dåligt i valet har inte lyckats fånga upp den krympande arbetarklassen och underklassens röster. Det håller inte att bara prata om välfärden, utan man måste fånga upp den oro som väcks av fri handel, öppna gränser och flexibel arbetsmarknad. Det har den yttersta vänstern förstått. De vill stärka Frankrikes oberoende internationellt och har börjat beskriva verkligheten som den ser ut för globaliseringens förlorare och inte bara för medelklassen.

Vad tror du om valutgången?

– En risk med valet är förväntningarna på att Emmanuel Macron representerar något nytt. Visst, han har nya förslag, men skillnaden mot den nuvarande presidenten är inte så stor. Det finns en risk att det blir ett bakslag när folk märker att det fortsätter ungefär som förut. Det är lätt att blanda ihop föryngring och förnyelse.

– Det lutar åt att Macron vinner valet. I de bedömningar som gjorts har han ett stort försprång men man ska inte vara alltför tvärsäker. Mycket kan hända under de här två veckorna och Le Pen försöker vinna över både republikaner och den yttersta vänstern. Yttre omständigheter, som terrordåd, kan också påverka men det är inte givet att det blir till Le Pens fördel.

Hur har terrordåden på senare tid, till exempel i Paris och Nice, påverkat?

– Det är svårt att säga hur mycket terrordåden har stärkt Marine Le Pen. Det har också skapat en stor uppslutning kring klassiskt republikanska värden som yttrandefrihet och en inkluderande nationell sammanhållning. Det har till exempel hållits stora manifestationer till stöd för republiken som inte knutit an till Le Pens politik. Under valrörelsen har många som inte tidigare varit politiskt aktiva engagerat sig starkt för Macron. 

---

Fakta:

Presidentvalet i Frankrike 2017 består av två valomgångar. Den första ägde rum den 23 april 2017. De två kandidater som fick flest röster - mittenkandidaten Emmanuel Macron och nationalisten Marine Le Pen - kommer att mötas i en andra valomgång den 7 maj 2017. Presidentvalet kommer att följas av parlamentsvalet i Frankrike 2017 den 11 och 18 juni.

Läs mer:

Forskarprofilen Johannes Heuman: ”Min forskning ligger nära aktuella händelser”

2017-04-27