Perspektiv – för bättre vetande

Forskarprofilen: Mats Leijon

Mats Leijon är både forskare och entreprenör och fick nyligen ta emot Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet. FOTO:MIKAEL WALLERSTEDT

Energi till alla är Mats Leijons vision

Nya, förnybara energikällor i vågor, vind och strömmande vatten. Det är Mats Leijons specialitet. Principen är enkel: I ställer för att jaga den högsta effekten, gäller det att få många energitimmar till låg kostnad. "Först då blir förnybar energi allas möjlighet."

Entreprenören Mats Leijon är en välkänd person. Nyligen tog han emot Hjärnäpplet, Uppsala universitets innovationspris, i universitetsaulan. I dag står han och föreläser på Ångströmlaboratoriet för forskare och studenter om vägen från forskning till företag.

På skärmen rullar bilder förbi från åren som gått sedan han kom till Uppsala som ny professor i elektricitetslära år 2000. Redan då hade han upptäckt vågkraften som hade potential att bli en såväl stabil som effektiv energikälla.

Året därpå bildades företaget Seabased som idag har 10 anställda på kontoret i Uppsala och 50 i fabriken i Lysekil. Där framställs vågkraftverk på beställning och nyligen fick de en stor order från Ghana. Vägen dit har varit lång och mödosam, menar Mats Leijon, som också passar på att tacka sina kollegor som sitter i publiken:
– De här är inte något man gör själv, det är alldeles för komplicerat. Man måste ha goda medarbetare.

Han har många råd att ge forskarkollegor som vill starta företag. Till exempel varnar han för att släppa in investerare för tidigt. Ett annat råd är att i god tid säkra rätten till sin idé.
– Innan ni börjar bör ni ha skrivit patenten. Sök inte pengar från Vinnova och EU innan ni har patent för då är ni blåsta. De patent vi lade i början är det som gör att företaget kan ha konkurrenskraft även i framtiden.

Sist men inte minst: Våga göra fel!
– Det finns massor av fel att göra längs vägen. Egentligen borde man göra en lista över allt som kan gå fel och sedan bocka av, säger han med ett skratt.

Professor Mats Leijon har ett arbetsrum fullt med bokhyllor, böcker och papper. Här sitter han inte så ofta. Jobbet som VD på Seabased på 60 procent tar mycket tid och dessutom är han engagerad i fler bolag inom marin strömkraft och vindkraft. Samtidigt verkar det vara här på universitetet han trivs bäst.

Sedan han startade avdelningen för elektricitetslära år 2000 har avdelningen producerat över 200 vetenskapliga artiklar, 64 avhandlingar och ett stort antal patent. Utmaningen är att hitta nya förnybara energikällor som hållbart alternativ till fossila energikällor som olja och kol men också till kärnkraften. Då krävs det forskning kring hur man löser både tekniska och mer praktiska problem. Alltså ingenjörsvetenskap.

Studenterna och doktoranderna som kommer hit får lära sig att se helheter men också gräva ned sig i detaljer.
– Här får de räkna, mäta och bygga från grunden. De måsta ha ordning på ekvationerna och på sin process. Det är hårt arbete och finns inga genvägar. Man måste låta dem göra fel, då lär de sig mer.

När vågkraftprojektet skulle bli verklighet åkte många forskare, doktorander och studenter till Västkusten och experimentanläggningen utanför Lysekil. Efter ett grundligt akademiskt förarbete började en industri byggas upp i Lysekils hamn.

Nu pågår byggandet av Sveriges första kommersiella vågkraftspark utanför Smögen i samarbete med Fortum. I november åkte Mats Leijon till Ghana för att skriva på avtal med energiministern om att anlägga en vågkraftpark.
– Det är ett både intressant och svårt uppdrag. Vi har folk därnere just nu med en container och allt ska sättas ihop på plats.

Visionen har hela tiden varit att skapa energi som är hållbar även ur ett ekonomiskt perspektiv.
– Det vi letar efter är förnybar energi med hög utnyttjandegrad. Både solenergi och vindenergi kommer och går, det gör vågkraft också, men strävar man så högt som möjligt så kommer förnybar energi att bli varje människas möjlighet. Nu kan vi i Sverige säga att vi har råd att subventionera, men i ett land som Ghana är det väldigt tydligt att man inte har det.

Han hoppas att fler forskare ska ta sig an den här utmaningen så att man hittar verkliga utmanare till kärnkraft, olja och kol.
– På 50- och 60-talen ville de duktiga forskarna hålla på med kärnkraft, det var den absoluta excellensen inom fysik, teknik och kemi. För att förnybara energikällor ska bli konkurrenskraftiga måste den absoluta excellensen hålla på med det här.

Visionären Mats Leijon ser framför sig att detta skulle kunna bli Sveriges nästa stora industri. Men då krävs det att politikerna satsar, som man har gjort i andra länder.
– Vi har ju vattenkraften som är en otroligt viktig källa och kan fortsätta utifrån den tankegången. Vi såg att det inte fanns någon teknisk lösning för varken våg- eller strömkraft så därför engagerade vi oss. Med vindkraften såg vi att det gick att göra billigare.

Vad tror du mest på för framtiden – vågkraft, strömkraft eller vindkraft?

– Det behövs nog en kombination men det tror jag är en sådan där allmän floskel. Det som går mest tid för minst pengar är det man tjänar mest på och gör elen billigast. I slutändan är det vi vill ha förnybar energi till det billigaste priset. Då kan vi lägga pengar på bättre barnomsorg och äldrevård istället för att subventionera el.

Det är inte bara en framgångshistoria han berättar i föreläsningssalen på Ångströmlaboratoriet. Att gå från forskare till entreprenör har inte varit smärtfritt och det är inget Mats Leijon hymlar med. Det har kostat mycket, både yrkesmässigt och privat.

– Man brukar fråga varför inte mer forskning kommersialiseras. Svaret är att det är fruktansvärt otryggt och kräver otroliga insatser av familj och omgivning. Det behövs fler incitament för forskare att satsa på att driva företag.
– Skulle jag vetat år 2001 vad det innebar skulle jag nog ha varit en vanlig professor idag. Levt ett lugnare liv med uppsatser som ska rättas och studenter som ska handledas.

Fast vad skulle han då gjort med den starka drivkraften, som verkar finnas kvar än idag? Övertygelsen om att det måste gå att göra detta, även om omgivningen säger motsatsen.
– Det var därför jag började med det här, jag var övertygad om att det gick att göra annorlunda om vi tänker igenom detta ordentligt.

Annica Hulth

Fakta – Mats Leijon

Namn: Mats Leijon
Titel: Professor i elektricitetslära
Aktuell: Mottagare av Hjärnäpplet
Karriär: Utbildade sig vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, där han också disputerade på 80-talet. Sedan jobbade han på ABB i Västerås tills han år 2000 blev professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.
Ålder: 57 år.
Läser just nu: Avhandlingar.
På fritiden: Har nyligen blivit proinspektor vid Göteborgs nation. Gymmar ganska mycket.
Ger mig energi: Det är kul att se att det går bra för våra studenter och doktorander, att de får bra resultat och gör ett bra jobb.