Nyheter och press

Kristina Edström en kemisk kreatör

2012-10-24

Hon är professorn med energi nog att leda Nordens största batterigrupp på 35 personer i tolv projekt – möt Kristina Edström, professor i oorganisk kemi på Ångströmlaboratoriet.

Hon skulle egentligen inte alls blivit forskare utan vetenskapsjournalist. Skrivandet och driften att uttrycka sig lockade mest. Men under universitetskurserna i kemi sa det bara klick.

– När jag kom till Arrheniuslabbet i Stockholm pratade de forskning så det lyste ur ögonen på dem. Då blev jag också såld.

Hur valde du inriktning?
– I slutet på 70-talet och början på 80-talet började kunskapen om att det faktiskt kunde röra sig i fasta ämnen komma mer och mer. Det fångade mig och där är jag på något sätt kvar: hur bygger vi nätstrukturer och fasta ämnen så att vi kan få rörlighet av det och använda det till något praktiskt? Sen finns ju väldigt rolig kemi som snabbt kan göra skillnad för den vanliga människan. Fast vi är många som slåss om att kunna göra den skillnaden.

Kristina Edström har dock en unik förmåga att bygga material av välfungerande elektroder med till synes skräddarsydda partiklar.

– Varför det går att göra just dessa material tillämpbara så snabbt är för att jag kan testa dem direkt i ett batteri såsom det skulle se ut i industrin. Efter att ha gjort en elektrod av mitt material stoppar jag in det litiumbatteriet med en elektrolyt. Då ser jag direkt hur snabbt de här materialen kan ta emot och lämna ifrån sig litiumjoner.

Ju fler litiumjoner som kan lagras, desto mer energi får batteriet. Samtidigt behövs mindre och lättare batterier – något som låter som en omöjlig kombination. Men med nanoteknologins hjälp närmar sig kemisterna målet.

– Idag gör vi batterier på kretskort som används som jättesmå sensorer där man behöver ett litet kraftpaket. Att miniatyrisera litiumbatterier med hjälp av nanostrukturer är utmanande men jätte­roligt, säger Kristina Edström.

Tillsammans med kollegan Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, arbetar hon på ett litiumjonbatteri från organiska material, ett projekt som nyligen fick 32 miljoner från Stiftelsen från strategisk forskning. Därifrån fick Kristina Edström tidigare i år 16 miljoner till sitt projekt Kraftfulla batterier med svenska material.

– Idag drivs ofta batteriforskningen av fordonsindustrins önskan om utveckling för elbilar och hybridisering. Men där passar inte vilka material som helst då batterierna måste ha så liten volym som möjligt. Jag tror det måste gå mot järn eller mangan för att kunna funka i litiumbatterier för fordon.

Vilka övriga utmaningar står batteriforskningen inför idag?
– Batterierna idag är för dyra och vi måste sänka material- och processkostnaderna. Dessutom består ett batteri bland annat av koppar som ger väldigt mycket koldioxidutsläpp. Får du bort den så får du plötsligt ner vikten och mängden material. Utan ”dött” material i batteriet kan du få mer energi per volymsenhet. Det är en grej som kan göra verkligt stor skillnad.

Stor skillnad gör även drivkraften – och den lyser lika oförtrutet som hos den unga och ambitiösa studenten som en gång klev in på Arrheniuslaboratoriet.

–Det är otroligt spännande att bygga upp material utifrån kemiska strukturer och rationellt tänkande. En del kallar kemi lite slarvigt för atomslöjd, men det är något i den vägen – kemin ger mig verkligen utlopp för min kreativitet.