Nyheter och press

Ultimat utanförskap för papperslösa i Sverige

Pressmeddelande
2012-05-18

Sverige är ett väl fungerande, tryggt och effektivt välfärdsland. Men utan personnummer hamnar man snabbt helt utanför allt det man förknippar med detta. Kulturgeografen Erika Sigvardsdotter har i sin avhandling undersökt vad det betyder att vara papperslös i Sverige, både i laglig och samhällelig mening och i existentiell mening.

Sigvardsdotter, Erika

Presenting the Absent

ISBN: 978-91-506-2288-1

För snart ett år sedan kom en statlig utredning (SOU 2011:48) som pekade på behovet av att utöka papperslösas rätt till vård i Sverige. Den har ännu inte gått ut på remiss. Sverige har ratificerat en rad internationella konventioner som understryker alla människors rätt till hälsa och därmed förbundit sig att stifta lagar i enlighet med dem. Möjlighet att få vård är ett område som Erika Sigvardsdotter i sin avhandling använder som exempel på vad som sker när man tillhör en i laglig mening icke definierad grupp i samhället och inte har ett personnummer.

-    I Sverige används personnummer till nästan allt. För papperslösa som inte har någon identitet som är användbar i det svenska samhället blir allt som kräver identifikation – att åka tåg, hämta ut ett paket på posten, hyra film eller en lägenhet – närapå omöjligt. Den omfattande, ofta datoriserade administrationen i Sverige betyder att vardagsexkluderingen av papperslösa är mer omfattande i Sverige än i många andra länder, säger hon.

Officiellt finns inte papperslösa, juridiskt utgör de en ”övrigt”-kategori, men likväl är de närvarande bland oss i det svenska samhället. Denna diskrepans blir särskilt tydlig i mötet med vården, där deras officiella och administrativa frånvaro ställs mot deras kroppsliga närvaro.

-    Det viktigaste hindret för att få tillgång till vård är näst efter rädslan för myndigheter är frånvaron av administrativa rutiner och en bristande kunskap hos vårdpersonalen. De sporadiska och ofta försenade kontakterna med vården har allvarliga hälsoeffekter för papperslösa, säger Erika Sigvardsdotter.

Hennes forskning har kretsat kring vad papperslöshet är och betyder; hur det definieras och fungerar juridiskt, administrativt och praktiskt, men också hur papperslöshet upplevs av papperslösa själva. Bortom de praktiska och ekonomiska problem som uppstår när man står helt utanför samhället, har papperslöshet också mer grundläggande politiska och existentiella konsekvenser.
De saknar möjlighet att visa sig i det offentliga rummet och kräva de sociala och ekonomiska rättigheter som rättighetsdebatten ofta handlar om. Så fort de talar i egenskap av sig själva löper de risk att bli identifierade, förvarstagna och så småningom deporterade. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv menar Erika Sigvardsdotter att det att vara papperslös innebär att bli avskuren från sin omgivning, något som väcker känslor av totalt utanförskap. Erika Sigvardsdotter har tagit sin utgångspunkt i fenomenlogin för att beskriva hur de papperslösas upplever verkligheten.

- Det är svårt och farligt att vara papperslös i Sverige. Man är helt utelämnad till andras välvilja och medlidande och kan bli utnyttjad eller utsatt för brott utan att kunna göra något åt det. Ett första viktigt steg är att formellt erkänna deras existens. Först därefter blir det möjligt att hitta lösningar på de problem som uppstår när människor kommer i kläm mellan länders konflikter, lagstiftning och politik.

Läs abstract och ladda ner avhandlingen ”Presenting the Absent – An account of of undocumentedness i Sweden”.  Disputationen äger rum den 8/6 vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Erika Sigvardsdotter, tel: 018-471 73 91, erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se