Nyheter och press

Nya forskningsresultat från undersökningen av Erik den heliges skelett

Pressmeddelande
2016-03-16

Legenden berättar om en helgonkung som dog en dramatisk död i strid utanför kyrkan där han firat mässa. Men vad kan modern forskning berätta om de ben som tillskrivs honom? Ett forskningssamarbete som letts från Uppsala universitet kan nu berätta mer om Erik den heliges hälsa, hur han såg ut, var han bodde och hur det gick till när han slutligen dödades.

Inga samtida källor nämnde Erik Jedvardsson, Sveriges konung och senare helgon. Den enda berättelsen om hans liv finns i helgonlegenden vars bevarade form är skriven på 1290-talet. Det är känt att sådana legender ofta är otillförlitliga. Erikslegenden är dock baserad på en längre legend som har försvunnit och denna längre legend kan ha varit mycket äldre.

Den bevarade legenden berättar att Erik valdes till kung och regerade rättvist, var en hängiven kristen, ledde ett korståg till Finland och stöttade kyrkan. Han dödades år 1160, under sitt tionde regeringsår, av en dansk tronpretendent. Hans kvarlevor har vilat i ett relikskrin sedan 1257.

En grundlig undersökning av benen i relikskrinet gjordes 1946 men utvecklingen av nya undersökningsmetoder motiverade en ny undersökning 2014. Den 23 april 2014 öppnades relikskrinet vid en ceremoni i domkyrkan. Därefter påbörjade forskare från flera olika fält undersökningar av benen i jakt på ny kunskap om den medeltida kungen. Nu presenteras de första resultaten från undersökningarna.

- Det tvärvetenskapliga samarbetet mellan olika discipliner i arbetet med Erik den heliges skeletala lämningar ger stor information om hans hälsa (ortopeder och röntgenläkare), släktskap (aDNA analys), konsumtion (isotopanalys) och hans död (rättsmedicin), säger projektledare Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet Campus Gotland.

I relikskrinet finns 23 ben som till synes tillhör samma individ. I skrinet ligger också ett skenben som inte hör dit. Kol-14-värdena som uppmätts för benen är förenliga med ett dödsfall omkring år 1160. Den osteologiska analysen visar att benen tillhör en man som var 35-40 år gammal och 171 cm lång. När han dog hade han alla tänder i överkäken kvar.

Undersökningar av benen med hjälp av datortomografi på Akademiska sjukhuset i Uppsala visade inga skönjbara medicinska åkommor. DXA- och pQCT-mätningar på samma sjukhus visade att Erik inte led av benskörhet. Tvärt om hade han en bentäthet som låg 25 procent över dagens unga vuxna. Erik den helige var välnärd, var kraftigt bygd och fick rikligt med motion.

Den genomförda isotopanalysen visar på en diet som var rik på insjöfisk, vilket indikerar att kungen hörsammade kyrkans regler kring fasta, det vill säga dagar då det var förbjudet att äta kött. Analysen visar också att han under sina sista tio år inte levde i Uppsalaregionen, som förväntat, utan troligare i Västergötland. Dessa slutsatser ska dock betraktas som mycket preliminära eftersom det ännu finns få andra undersökningar att jämföra värdena med.

I samband med att relikskrinet öppnades togs även prover för DNA-analys. Förhoppningen är att få resultat som ger ny kunskap om frågor om släktskap. Denna analys är ännu inte klar och förväntas dröja ytterligare ett år. Forskarna kan dock berätta att de har lyckats få fram DNA-information ur proverna.

Skallen i relikskrinet bär spår efter en eller två läkta skador som kan ha uppkommit efter våld med vapen. Legenden säger att Erik ledde ett korståg till Finland och skadorna skulle kunna ha uppkommit då.

Legenden berättar att kungen under sitt sista slag blev omringad av fiender och när han föll till marken sårades han om och om igen tills han var nästintill död. Därefter hånades han och fick slutligen huvudet avhugget. De bevarade benen har minst nio märken efter hugg som uppkommit i samband med döden. Sju av dessa sitter på benen. Inga skador har hittats på revbenen eller det bevarade armbenet, vilket förmodligen betyder att kungen bar ringbrynja men hade mindre skyddade ben. Båda skenbenen har skador som tillfogats från fötterna och uppåt, vilket tyder på att kungen låg på magen.

En av halskotorna har huggits av, vilket inte kunde ha gjorts utan att ta av ringbrynjan. Alltså kunde detta inte ha gjorts i strid. Detta bekräftar att det var ett mellanspel, beskrivet som hånandet i legenden, mellan slaget och halshuggningen. De dokumenterade skadorna motsäger inte på någon punkt förloppet av striden så som den nedtecknats i den mycket senare legenden.

Forskningsresultaten presenteras i en kommande artikel i tidskriften Fornvännen.


Kontaktpersoner
Om forskningsprojektet, osteologisk analys, dokumentation av skelettet
Projektledare Sabine, Sten, professor i osteoarkeologi, institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet Campus Gotland. Tel 0498 – 10 83 20, 018- 471 83 20. Sabine.sten@arkeologi.uu.se

Osteologisk analys, dokumentation av skelettet
Maria Vretemark, fil.dr. Västergötlands museum. Tel. 070 - 223 26 12.
Maria.Vretemark@vgmuseum.se

Erikslegenden
Christian Lovén, docent, Riksarkivet, Stockholm. Tel. 046- 311 25 381, 070-89 39 820. christian.loven@riksarkivet.se

Studier av spår om våld i skelettet
Anna Kjellström, docent, Osteologiska forskningslaboratoriet, institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. Tel. 08- 16 42 62, 073- 756 50 91. Anna.kjellstrom@ofl.su.se

aDNA - undersökning
Helena Malmström, forskare, Evolutionsbiologiskt Centrum, EBC, Norbyvägen 18D. Uppsala universitet. Tel. 018-471 28 93, Helena.malmstrom@ebc.uu.se
Mattias Jakobsson, professor, Evolutionsbiologiskt Centrum, EBC, Norbyv. 18D. Uppsala universitet. Tel. 018-471 64 49, mattias.jakobsson@ebc.uu.se

Osteoporosundersökning, mätning av bentäthet i skelettet
Östen Ljunggren, professor, läkare, Specialmedicin, Osteoporosenheten, Akademiska sjukhuset,
Tel. 018-611 90 80. osten.ljunggren@medsci.uu.se
Cecilie Hongslo Vala, doktorand. Enheten för geriatrik, institutionen för medicin, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademien. Tel. 076-777 94 10. cecilie_vala@hotmail.com

Röntgen/Datortomagrafi (CT skanning)
Adel Shalabi, Md, PhD, verksamhetschef, Bild och funktionsmedicinskt centrum
Akademiska sjukhuset, Uppsala. Tel. 018-611 47 91, 070-492 61 76. adel.shalabi@akademiska.se
Olov Duvernoy, Md, PhD, Bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset.
Tel nr 0708-629 307. olov.duvernoy@radiol.uu.se
Monica Segelsjö, Bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset.
Tel nr 018-611 47 24, 070-580 91 44 monica.segelsjoe@telia.com

Isotopanalys – studier av diet
Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi, prefekt, Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Tel. 08-16 29 48. kerstin.liden@arklab.su.se
Markus Fjellström, doktorand. Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL), institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. Tel 08-16 21 76. markus.fjallstrom@arklab.su.se

För kontakter inom Uppsala domkyrka, kontakta informatör Gunilla Leffler, Tel 0766-225805. Gunilla.Leffler@svenskakyrkan.se

Bilder för nedladdning:
Erik den heliges relikskrin Halskota från Erik den heliges relikskrin Erik den heliges kranium Projektledaren Sabine Sten vid datortomografiundersökningen, Akademiska sjukhuset Skenben med två huggskador Mätning av bendensitet DXA Benprov för isotopanalys Skalle och krona från Erik den heliges relikskrin Sabine Sten visar skallen från Erik den heliges relikskrin Projektledare Sabine Sten och skallen från Erik den heliges relikskrin Staty av Erik den helige utanför Uppsala domkyrka Kung Erik varnas under gudstjänst