Diabetes: Jakten på nya behandlingsformer

Närbild på diabetes i kroppen

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen och år 2040 beräknas antalet sjuka uppgå till 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade. De flesta lider av typ 2­diabetes. Men bland svenska barn är typ 1­diabetes den vanligaste kroniska sjukdomen – en sjukdom som idag inte kan botas. I jakten på en lösning försöker forskarna angripa sjukdomens underliggande orsaker på cellnivå.

Diabetes och dess följder har stor inverkan på patienternas livskvalitet och är förknippat med allvarliga och kroniska komplikationer i hjärta, njurar, ögon och nerver. Sjukdomen är också kostsam för samhället. I Sverige står diabetes för mer än tio procent av sjukvårdskostnaderna. Av ännu okänd anledning har förekomsten av typ 1­diabetes fördubblats de senaste trettio åren och fortsätter att öka med cirka fem procent per år. Efterfrågan på mer effektiva behandlingar är stor men hittills har forskningen, trots stora ansträngningar, inte identifierat tillfredsställande metoder.

I Uppsala finns unik tvärsektoriell kompetens inom diabetesforskning, från cellnivå till samhällsnivå och från laboratorium till klinik. Vid Uppsala diabetescentrum samlas ledande diabetesforskare för att med helt nya infallsvinklar svara upp mot det livsviktiga behovet av att förebygga, behandla och i förlängningen kanske även bota diabetes.

Strategin är att studera målstyrd läkemedelsbehandling i bukspottkörteln – bland annat möjligheten till organspecifik transport av läkemedel inklusive cellterapier till den insulinproducerande vävnaden. Angreppssättet är att etablera en integrerad forskningsmiljö som omfattar två av universitetets absoluta styrkeområden – diabetesforskning och läkemedelsutveckling. Detta då tidigare försök att utveckla nya behandlingsmetoder för diabetes har hämmats av en alltför snäv ansats. En ny bredare forskningsmiljö möjliggör direkt kunskapsöverföring från den laborativa basforskningen, via läkemedelsutveckling till den kliniska vården. Därmed öppnas hittills oprövade möjligheter för utveckling av nya strategier och angreppssätt för effektivare behandlingar.

Fakta om diabetes

  • Typ 1-diabetes, där immunsystemet angriper och förstör våra insulinproducerande celler, har blivit dubbelt så vanlig under de senaste 30 åren. Sjukdomen är kopplad till miljöfaktorer, men då man inte säkert kunnat definiera vilka finns heller inga förebyggande åtgärder att ta till.
  • Typ 2-diabetes, är betydligt vanligare och här är huvudproblemet otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin, något som är särskilt vanligt vid övervikt. Förloppet kan bromsas med tidig upptäckt och ändrad livsstil. Men idag saknas resurser att undersöka alla som befinner sig i riskzonen.

Vi kraftsamlar för att förebygga, behandla och i förlängningen kanske bota diabetes. Inom 10-20 år kommer vi ha tillgång till helt nya möjligheter och behandlingar än idag.

Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin