Runor: Tusenåriga budskap huggna i sten

Runsten

Att läsa runinskrifter är som att resa tusen år bakåt i tiden. Runorna fascinerar och lockar oss att försöka förstå den tidens människor och samhälle – och kan kanske även ge oss perspektiv på vår egen tid. Forskarna försöker inte bara tolka runskriften utan också föra in en social dimension i förståelsen av inskrifterna. Hur levde och tänkte människor för tusen år sedan? Vad kan de berätta för oss? Gamla och nya runfynd väntar på tolkningar som kan ge mer kunskap om vår gemensamma historia.

Runologi är vetenskapen om att läsa och tolka runtexter, som utgör den tidigaste skriftkulturen i nordvästra Europa. Inskrifterna är ofta de första originaltexterna och ibland de enda skriftliga vittnesbörden över huvud taget. Att tolka dessa tusenåriga budskap är runologins mål. Forskningen har stor betydelse för många historiska vetenskaper. Runmaterialet är unikt som ett skriftligt medium i en för övrigt helt muntlig omgivning och har på så sätt stor relevans för andra forskningsområden. Runstudier är dessutom aktuella, inte minst på grund av det stora intresset för vikingatiden, där inskrifterna utgör de enda samtida urkunderna. Även runornas politiska laddning och deras användning i moderna kulturyttringar världen över bidrar till deras betydelse.

Från 100-talet till medeltidens slut finns nästan 7 000 inskrifter, spridda över hela Europa. De flesta är koncentrerade till Norden, särskilt Sverige och då framför allt Uppland. Runor finns främst bevarade som inskrifter på stenar, men också på ben, trä eller metall.

Populärt kopplas runmaterialet främst till vikingatiden. Forskningsmässigt finns anknytning till religionshistoria, etnologi, konstvetenskap, arkeologi, medicinhistoria och andra områden. I Uppsala har runstudier bedrivits sedan sent 1500-tal. Räknat till antalet forskare är runologi en liten disciplin vid Uppsala universitet, men är trots det världsledande och en nod för all internationell runforskning. Här har fler doktorsexamina i runologi avlagts än någon annanstans i världen och undervisning bedrivs på grund-, avancerad och doktorandnivå.

”Runmaterialet är unikt som ett skriftligt medium i en för övrigt helt muntlig omgivning och har på.så sätt stor relevans för andra forskningsområden.”
Henrik Williams, professor i runologi

Runstenarna – den tidens sociala medier

En runsten är inte bara en inskrift. De är våra första offentliga konstverk och samtidigt den tidens multimedia. Inskriften står ristad inuti ”run-djuret” som slingrar sig runt stenens yta som en tavla. Stenen har valts med omsorg, den måste vara platt och jämn och klara att stå emot tidens tand. Runstenarna placerades också med stor omsorg i landskapet, den skulle synas på långt håll och gärna vara rest vid någon av dåtidens knutpunkter.

– Runstenarna var ett sätt att föra ut budskap och bygga varumärke för kyrkan och kristendomen. Deras utformning och placering var otroligt effektiva. På det sättet påminner runstenarna om dagens samhälle med logotyper och budskap runt omkring oss, menar Henrik Williams.

  • Runor är bara vanliga skrivtecken, som våra bokstäver. De är troligen inspirerade av latinska alfabetet under första århundradet e. Kr.
  • Runorna utseende är troligen anpassat för att ristas i trä eftersom de saknar vågräta linjer. Vågräta linjer hade gått längs träets fibrer och därför blivit svårlästa.
  • Runor finns främst bevarade som inskrifter på stenar, men också på ben och trä samt på runbleck som är små metallbleck av koppar, brons eller bly med inristade runor. Runorna på runstenarna höggs in med en mejsel.
  • Det finns knappt 7 000 vikingatida runstenar och andra runinskrifter i världen. Runfynd har gjorts från Sydeuropa ända upp till Lappland och Ryssland, men de flesta fynden har gjorts i Mellansverige. Runstenar restes nästan bara i Sverige, Norge och Danmark.
  • Uppland är det landskap i Sverige som har flest runstenar och runinskrifter. De yngsta runstenarna förekommer framförallt i Uppland och är från 1100-talet. Cirka en tredjedel av runstenarna i Uppland är beställda av kvinnor.
  • Bara ett fåtal runstenar har hedniska symboler. Av tvåtusen mellansvenska runstenar har två en hednisk symbol (torshammaren).
  • Så ser runskrift ut samt exempel på tolkning av en runsten.

I USA finns ett hundratal runobjekt. Ingen av runstenarna är vikingatida utan har ristats senare, sedan intresset för runor vaknade på 1800-talet.

Det finns tre typer av runstenar i USA:

  • Stenar med inskrifter eller märken som faktiskt inte är runor utan andra tecken.
  • Moderna runinskrifter som till exempel ristats vid olika högtider
  • Äldre runinskrifter som ristades under sent 1800-tal.

Några av stenarna är försök att efterlikna vikingatida runstenar. Runforskare har därför utvecklat olika metoder för att fastställa när runorna har ristats. Ett känt fall är Kensingtonstenen i Minnesota, där forskare med en mängd olika metoder har konstaterat att stenen är ristad på 1800-talet.

Vi vet att vikingarna nådde södra Kanada men det har ännu inte hittats några autentiska runinskrifter i Nordamerika. De fynd som har gjorts utgörs av boplatser.

Det är inte säkert att de gjorde några runinskrifter på sten. Men det kan ju också finnas runor på trä eller ben och man kan kanske hoppas på framtida nordamerikanska fynd med runor på organiska material eller metall.

Professur i runologi

Under 2021 inrättades en ny professur i runologi vid Uppsala universitet. Detta uppmärksammades bland annat vid ett evenemang den 21 april, där professor Henrik Williams gav föreläsningen ”From the Rök stone to the Mustang Mountains, Arizona – The Challenges of Runology”.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin