Kursplan för Separation och masspektrometri

Separation and Mass Spectrometry

  • 15 högskolepoäng
  • Kurskod: 1KB153
  • Utbildningsnivå: Avancerad nivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Kemi A1N

    Huvudområde(n) och successiv fördjupning

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)
  • Inrättad: 2008-03-13
  • Inrättad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2018-08-30
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Gäller från: vecka 24, 2019
  • Behörighet: 120 hp med 60 hp kemi inklusive Analytisk kemi, 10 hp. Engelska 6.
  • Ansvarig institution: Institutionen för kemi - BMC

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

  • beskriva teoretiska modeller för separation, optimering och detektion för kromatografiska (vätske- och gaskromatografi) och kapillärelektroforetiska metoder samt förutsäga hur ändring i experimentella betingelser påverkar en separation med dessa metoder
  • beskriva principen och konstruktionen för de komponenter som ingår i separations- och masspektrometrisk instrumentering
  • redogöra för vilken typ av information som kan erhållas ur ett kromatogram, elektroferrogram och masspektrum samt utföra enklare spektratolkning
  • välja lämplig teknik vad gäller både separation och detektion samt välja och motivera valet av instrumentering med utgångspunkt från instrumentprestanda och vilka krav olika tillämpningar ställer
  • planera och genomföra experiment som möjliggör validering av metoders prestanda, såsom känslighet och selektivitet
  • planera och genomföra såväl kvalitativ som kvantitativ analys av bland annat bioanalytisk karaktär med hjälp av ovan nämnda metoder

Innehåll

Vätskekromatografi (reversed phase, normal phase, jonpar, jonkromatografi, size-exclusion), gaskromatografi samt kapillärelektrofores (kapillärzonelektrofores, kapillärelektrokromatografi, kapillärgelelektrofores). Teoretiska modeller för separation, optimering och detektion. Instrumentering för kromatografi och kapillärelektrofores. Genomgång av system för att generera och mäta vakum. Provintroduktion, jonkällor och joniseringsprinciper (elektronjonisering, kemisk jonisering, laserinducerad desorption, kemisk och fotonjonisering vid atmosfärstryck samt elektrospray). Genomgång av massanalysatorer främst kvadrupol, jonfälla, time-of-flight samt hybridinstrument. Detektorer. Information som kan erhållas från ett kromatogram, elektroferrogram och masspektrum. Översiktliga aspekter inom tolkning av spektra genererade med elektronjonisering, kemisk jonisering, elektrospray och laserdesorption. Koppling av separationsmetoder (gaskromatografi, vätskekromatografi och kapillärelektrofores) till masspektrometri. Datahantering. Strategier för både relativ och absolut kvantifiering. Analytiska tillämpningar av kromatografiska och kapillärelektroforetiska metoder.

Laborationer i projektform belysande gas- och vätskekromatografi samt kapillärelektrofores samt laborationer med masspektrometri kopplat till separationsmetoder med muntlig och skriftlig redovisning.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, seminarier och laborationer. Kursstart, seminarier samt laborationer är obligatoriska moment.

Examination

Skriftlig tentamen anordnas under kursens gång (4,5 hp) och i slutet av kursen (4,5 hp). För godkänt betyg på kursen fordras att laboratoriearbetet redovisats och godkänts. I kursen ingående laborationer är poängsatta till 6 hp. Slutbetyget erhålles såsom en sammanvägning av resultatet av de skriftliga proven och laborationerna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Litteratur

Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.