Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända.

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Syfte

Kursen avser att bibringa läkarstudenter de grundläggande kunskaper i psykiatrisk och neurologisk diagnostik, undersökningsteknik samt terapi som är nödvändiga för varje läkare. Basal neurovetenskap skall sålunda kunna omsättas i adekvat handläggning av vanliga neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd.

Under kursen övas praktiska färdigheter i utförande av neurologiskt status samt i tolkningen av undersökningsfynd. Vidare behandlas neurokirurgiska behandlingsprinciper liksom användningen av neurofysiologisk och neuroradiologisk metodik i utredningsarbetet. Dessutom skall kursen förmedla hur man uppnår en terapeutisk hållning till patienten, ge förmåga att uppfatta, beskriva och värdera psykologiska fenomen samt att överväga betydelsen av psykologiska och sociala faktorer vid sidan av medicinskt biologiska.

Innehåll

Undervisning ges inom följande neuropsykiatriska huvudområden:

- Psykiatrisk diagnostik

- Schizofrena syndrom

- Förstämningssyndrom

- Ångestsyndrom

- Organiska psykosyndrom

- Psykiska kristillstånd

- Psykosomatik

- Psykogeriatrik

- Alkoholsjukdomar och narkomani

- Rättspsykiatri

- Psykofarmakologi

- Dynamisk psykologi och psykoterapi

- Sexologi

- Neuropsykiatrisk rehabilitering

- Hjärnans kärlsjukdomar

- Intrakraniella tumörer samt ryggmärgstumörer

- Basalgangliessjukdomar

- Övriga organiska sjukdomar i centrala nervsystemet

- Epilepsi

- Huvudvärk

- Sjukdomar i perifera nervsystemet

- Muskelsjukdomar

Under kursen förmedlas kunskaper i psykopatologi och personlighetslära. Psykiatrisk vårdorganisation och de tvångslagar som tillämpas inom psykiatri och rättspsykiatri genomgås, liksom underlag för bedömning av suicidrisk. Etiska frågor diskuteras. De studerande får träning i lagarbete t.ex. i form av seminarier som behandlar aktuella neurologiska och psykiatriska frågeställningar, samt i form av diskussionsgrupper kring patientfall. Undervisningen kommer delvis att förmedlas i problembaserad form.

Undervisning

Kursen omfattar föreläsningar, seminarier, demonstrationer, gruppundervisning, konferenser och studiebesök.

Den praktiska tjänstgöringen omfattar dels tjänstgöring på psykiatriska och neurologiska vårdavdelningar, dels deltagande i öppenvård samt deltagande i jourverksamhet.

Examination

För att vara behörig att delta i tentamen skall den studerande ha genomgått kursens samtliga obligatoriska moment med godkänt resultat. Dispens från ovanstående krav kan ansökas hos kursledningen före det aktuella tentamenstillfället om särskilda skäl föreligger.

För nöjaktigt genomgången kurs krävs:

- godkänd praktiktjänstgöring

- godkänt praktiskt prov

- godkänt seminariedeltagande

- godkänd närvaro enligt föreskrifter som meddelas vid kursens början

- godkänd skriftlig och muntlig sluttentamen.

Vid kursens slut genomförs skriftlig och muntlig sluttentamen. Vid skriftlig sluttentamen separeras neurologi- och psykiatridelarna vilka sedan betygsätts separat.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

Avbruten praktik i förtid:

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen.

En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.

Om en student ej närvarar vid ett obligatoriskt moment på grund av giltig frånvaro, har studenten rätt att vid ett tillfälle under pågående termin få en möjlighet att ta igen detta moment. Kompensationen ska göra det möjligt för studenten att inhämta relevant kunskap jämfört med det missade obligatoriska momentet. Detta gäller med undantag för sådana moment, där kompensation under pågående termin saknar praktiska möjligheter för genomförande.

Maximalt 30 % av de obligatoriska momenten på en kurs skall kunna ersättas av andra uppgifter enligt ovan. Vid större frånvaro skall de saknade obligatoriska momenten kompletteras vid ett senare tillfälle, t.ex. när nästa kurs ges.